Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 18:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/kvinnorna-dominerar-upplagt-for-damernas-vm-vinter/

Sport

Kvinnorna dominerar – upplagt för damernas VM-vinter

Längdstjärnorna Stina Nilsson och Charlotte Kalla, och slalomdrottningen Frida Hansdotter, tog guld i OS 2018. Nilsson kan missa skid-VM på grund av skada, men vinterns många snömästerskap ser ändå ut att bli de svenska damernas. Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån

OS 2018 blev kvinnornas OS. Nu lär VM-vintern 2019 bli likadan. 

I alla fall om man ska tro den blågula statistiken. 

I längdskidåkning, alpint, skidskytte och skicross är det damerna som levererar i världscupen.  

Lisa Edwinsson
Rätta artikel

Det har blivit en trend. Och inte bara i vintersporterna.

Under sommar-OS 2016 togs åtta av Sveriges elva OS-medaljer av kvinnor. I vinter-OS 2018 fortsatte dominansen – med tio pallplatser av 14.

Sett till hur det har sett ut i världscupen i längdskidåkning, alpint, skidskytte och skicross den här säsongen lär utfallet bli detsamma även i år, när VM-vintern 2019 – med fyra mästerskap på snö – drar i gång på torsdagen. 

Endast i de ”nya” sporterna snowboard, freeskiing och puckelpist är det fördel herrar. Men där är de svenska damåkarna också få, inte minst när freeskiingstjärnorna Emma Dahlström och Jennie-Lee Burmansson (skadade) saknas.

 

 

Om den starka svenska damdominansen sade Peter Reinebo, verksamhetschef i Sveriges olympiska kommitté, så här redan i fjol: 

– Det är inte helt oväntat, men väldigt roligt.

– I sommaridrotterna har damsidan stärkts alltmer under ett antal år medan herrsidan har tappat. På vintersidan har det inte varit så, men nu ser vi samma tendenser här.

Nu utvecklar Karin Mattsson, tidigare ordförande för Riksidrottsförbundet och i dag ordförande för Svenska skidförbundet:

– Om man tittar tillbaka på de senaste tio åren har det ju blivit ett helt annat fokus på att det ska vara likvärdiga villkor i idrotten. Nu ser vi resultat av det. 

– Jag tror verkligen inte att man ska underskatta betydelsen av att det har varit en medveten satsning på jämställdhet i svensk idrott. Och just på skidsidan har man jobbat länge med att ha samma miljöer för tjejer och killar.

Hon fortsätter:  

– Sen tror jag att det är viktigt att det finns kvinnliga förebilder. Det blir en positiv spiral. 

Störst den här säsongen är damernas dominans inom längdskidåkningen. 

I VM-sammanhang har de svenska kvinnorna medaljmässigt legat före männen ända sedan hemma-VM 2015. Och i vinter har de svenska damåkarna haft ett fenomenalt facit – med 24 pallplatser mot herrarnas en (1). 

Inte mindre än sex svenskor har stått på prispallen individuellt. Och breddar man statistiken till att räkna topp-åtta-placeringar gäller 39–11 till damernas fördel. 

– Vi har ju ett väldigt starkt damlag nu. Det har känts att det har varit på gång under många år, säger längdchefen Johan Sares. 

– Vi har en bra återväxt och lika många killar som tjejer som tävlar på ungdomssidan. Så var det inte för några år sedan. 

Affischnamnet Charlotte Kallas roll som ”lok” har gjort längdskidåkningen populär bland unga tjejer, tror Sares. 

De svaga herresultaten då?

– På killsidan är vi inne i en generationsväxling som vi kommer att brotta oss ur. Det är jag övertygad om, säger Sares.

– Sen är det också lite tuffare på killsidan, det är hårdare konkurrens internationellt och det tar längre tid att etablera sig i toppen. Johan Olsson vann till exempel sin första världscuptävling när han var 28 år.

Både i fjol och i vinter har svenska längdherrar reagerat starkt på kritik mot de bristande resultaten. 

Såväl åkare som ledning pratar om generationsväxlingen. Men faktum är att det inte heller i årets junior- och U23-VM blev några svenska herrpallplatser.

Ska man vara orolig för svensk vintersport på herrsidan?

– Nej, det tycker jag inte, säger Johan Sares och svarar specifikt för längdskidåkningen: 

– Vi tappar inte antalet skidåkare. På junior- och ungdomssidan är vi fler i dag än för tio år sedan och vi har många unga talanger. Det gäller bara att få dem att blomma. 

Skidskyttarnas damstafettlag, med Hanna Öberg i spetsen, tog OS-silver 2018. Även herrarna gjorde succé i OS, men i vinter har damerna fler individuella topplaceringar än sina herrkollegor. Foto: Jon Olav Nesvold/Bildbyrån

I jämförelse med längdåkningen är pallplatsstatistiken för skidskytte, alpint och skicross smalare (se grafik ovan). 

Här vilar ansvaret den här vintern mer på enskilda åkare (OS-guldmedaljörerna Hanna Öberg och Frida Hansdotter samt regerande VM-ettan Sandra Näslund). Men även i dessa sporter har damsidan fler topp-åtta-placeringar än herrsidan.

I alpint är André Myhrer en av de svenska herrar som inte har levererat enligt plan. Visserligen blev OS-ettan trea i säsongspremiären i Levi i november. Men därefter har han bara varit topp-åtta två gånger. 

Nu väntar VM på hemmaplan i Åre.

– Det vore bra för oss alla att komma in i VM med ett annat go i gruppen och med lite medgång i bagaget, sade Myhrer till DN häromveckan. 

– Men blir det inte så får vi inte deppa ihop för det.

***
Nu börjar VM-vintern – allt du behöver veta inför mästerskapen:

* VM i skicross, freeskiing, freestyle och snowboard: 31 januari–10 februari i Utah, USA.

* Alpina VM: 4–17 februari i Åre, Sverige.

* Skid-VM: 20 februari–3 mars i Seefeld, Österrike.

* Skidskytte-VM: 7–17 mars i Östersund, Sverige.