Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-19 08:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/legendaren-j-o-waldner-om-falck-otroligt-stort/

Sport

Legendaren J-O Waldner om Falck: Otroligt stort

J-O Waldner under VM i Manchester 1997, där han tog guld efter att ha vunnit sju raka matcher utan setförlust. Foto: Rui Vieira/TT

När en svensk senast spelade VM-final i bordtennis var bollen mindre och seten spelades till 21.

1997 års världsmästare Jan-Ove Waldner njöt framför tv:n när han såg Mattias Falck vinna semifinalen i Budapest på lördagskvällen.

– Otroligt stort och fantastiskt för svensk pingis, säger J-O.

Rätta artikel

Jan-Ove Waldner är av många ansedd som sportens störste och spelade fyra VM-finaler under sin långa karriär. Han vann två och förlorade två, däribland en seger och en förlust mot Jörgen Persson, som nu vikarierar som förbundskapten under VM.

Efter många år i skymundan snackas det pingis igen.

– Det har kommit fram folk på stan och frågat mig, ”den här nya killen verkar ju bra?”. Om Mattias vinner finalen kommer folk till och med lära sig vad han heter, säger J-O och skrattar, medveten om att pingisen levt i medieskugga i många år.

– Det var fan på tiden att SVT gick in och visade semifinalen. Jag menar, vi pratar om en semifinal i ett VM i en så stor sport. Hur många européer har ens varit i en VM-final?

J-O gjorde sin sista match i Pingisligan 2016 som 50-åring och hann möta Falck några gånger.

– Jag tror vi möttes två gånger, och jag förlorade båda, han hette Karlsson då.

I sju raka VM har två kineser mötts i herrfinalen. Nu bryter Mattias Falck den sviten.

Trodde du det här om Falck för ett par år sedan?

– Nej. Jag såg det inte komma. Men han tillhör dem som hela tiden försökt förbättra sina svagheter. Returspelet, forehandslaget, han har utvecklat mycket.

– Han har alltid varit mentalt stark, det såg jag tidigt. Tittar du i resultatlistor är det ofta han vinner 11-9-seten. Han är inte rädd när han måste gå för det. Det är en egenskap som kan vara helt avgörande. Den har förresten Truls också (17-årige jättetalangen med Möregårdh i efternamn).

Waldner ser framför sig några ljusa år för svensk bordtennis.

– Det ser väldigt bra ut, det visade de ju redan förra året med bronset i lag-VM.

Mellan 1987 och 1999 tog J-O Waldner medalj i sex VM av sju. Den sista finalen blev 1997 i Manchester, i en turnering som blev en enda lång uppvisning av Waldner.

Han vann alla sina sju matcher, utan setförlust.  21-0 i setkvot var extra snyggt, eftersom man då spelade till 21 i seten.

– Det var mitt bästa VM. När jag vann 1989 tillhörde jag favoriterna, men det gjorde jag inte 1997. Det pratades lite om att jag började bli gammal, men sju år senare spelade jag OS, säger J-O, som blev fyra i Aten-OS 2004.

Vad skiljer dagens pingis från dåtidens?

– Det är ett helt annat spel. Forehandsspelet är ungefär likadant, men alla har mycket bättre backhand. Spelarna är starkare fysiskt, kanske inte just Mattias som är lång och smal. Men duellerna var längre förr, och det fanns många olika spelstilar. Nu spelar alla nästan likadant, och står mycket närmare bordet.

– Med den större bollen som används nu blir det mindre skruv. Jag själv skulle få mycket mindre utdelning på mina servar i dag än vad jag fick då.

På söndagen bänkar sig Waldner framför tv:n när Mattias Falck möter Ma Long, Kina. 

Men han är brutalt ärlig på frågan om Falcks chanser att vinna finalen.

– Minimala. För mig är Ma Long helt överlägsen i världen tillsammans med Fan Zhendong.

– Men okej då, en final är en final. Mattias har haft lite flyt som sluppit kineserna hittills, men det visar att han är stark som klarat att vinna matcherna under press, säger J-O Waldner.