Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-01 05:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/malin-fransson-baryards-sagohast-ar-dod-en-alskvard-diva/

Sport

Malin Fransson: Baryards sagohäst är död – en älskvärd diva

Den ordlösa kommunikationen mellan Malin Baryard Johnsson och Butterfly Flip gjorde dem till världens bästa ekipage.
Den ordlösa kommunikationen mellan Malin Baryard Johnsson och Butterfly Flip gjorde dem till världens bästa ekipage. Foto: Björn Tilly/Bildbyrån

Det smidiga, snabba, egensinniga och alldeles underbara stoet Butterfly Flip är död.

Butterfly Flip och ryttaren Malin Baryard Johnsson utsågs 2003 till världens bästa ekipage, och tillsammans har de tagit OS- och VM-medaljer.

Sagan om ”Flippan” är också historien om en hästägare som levde sin dröm, och som vägrade sälja trots miljonbud.

Sent på måndagskvällen berättade stjärnryttaren Malin Baryard Johnsson på Instagram att Butterfly Flip hade somnat in 30 år gammal.

”Vilken resa vi gjorde tillsammans. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta”, skriver Malin Baryard Johnsson.

För ett år sedan valdes Butterfly Flip in i Gothenburg Horse Show Hall of Fame, och timmarna innan ”Flippan” skulle hyllas inför en fullsatt arena pratade jag med Malin Baryard Johnsson om ekipagets resa mot toppen.

Malin berättade:

– Tidigt på våren 1997 åkte jag och pappa till Värmland. Vi hade fått ett tips om att där fanns en fin och lovande häst. Den hästen var ”Flippan”.

– Första känslan när jag red henne var inte speciellt positiv. Jag tyckte snarare att hon var hemsk. Hon var fladdrig och nästan omöjlig att rida. Jag minns att jag gav pappa onda ögat för att vi hade åkt så långt i onödan.

Men innan Malin klev av hästen och tackade för sig bestämde hon sig för att hoppa ett par rejäla hinder. Då hände något. Stoet skärpte sig, och visade vilken kvalité hon hade.

”Flippan” fick följa med hem till Malin Baryard Johnssons gård i Norrköping, och deras resa tillsammans kunde börja.

Det tog sin tid att få ordning på stoet, men Malin hade tålamod och visste hur hon skulle lirka för att få henne på sin sida.

– Samtidigt förblev hon under alla våra år tillsammans på något sätt alltid densamma. Hon blev aldrig riktigt helt vuxen. Hon fortsatte att vara lite tokig och gillade att bocka och busa, berättade Malin Baryard Johnsson för ett år sedan.

Tillsammans med ”Flippan” tog Malin steget från att vara en lovande ryttare till att bli en världsryttare. Malin Baryard Johnsson och Butterfly Flip var till exempel det första svenska ekipaget som vann en världscuphoppning inför hemmapubliken i Göteborg.

Första mästerskapsmedaljen kom i EM 2001 där det blev ett lagsilver. Året efter blev det ett nytt lagsilver men då i VM, och i OS i Aten 2004 ingick Malin och ”Flippan” i det svenska silverlaget. 2003 utsågs de till världens bästa ekipage.

Malin och ”Flippan” hade ett speciellt band som ingen kunde undgå att se. När de var inne på hoppbanan var samspelet mellan dem som en vacker dans.

Och även om Malin var den som fick mest uppmärksamhet och rubriker var det ingen tvekan om vem den stora stjärnan var.

– Hon blev snabbt en diva, och det förblev hon även när hon blev en gammal dam, berättade Malin Baryard Johnsson med kärlek i rösten.

Sagan om Butterfly Flip handlar också om värmländskan Kristina Larsson. Hon var stoets uppfödare och dess ägare, och fanns alltid på plats under de största tävlingarna.

När framgångarna kom erbjöds hon miljoner för att sälja hästen – det talades om över 20 miljoner kronor – men för Kristina Larsson var Butterfly Flip ovärderlig. Hon vägrade att sälja oavsett bud, vilket gav Malin möjligheten att rida ”Flippan” fram tills dess att stoet pensionerades 18 år gammal.

Ämnen i artikeln

Ridsport
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt