Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 23:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/martin-fransson-falcks-storsta-bragd-det-pratas-pingis-i-sverige-igen/

Sport

Martin Fransson: Falcks största bragd – det pratas pingis i Sverige igen

Bild 1 av 2 Mattias Falck under VM-finalen mot Ma Long.
Foto: Ferenc Isza/AFP
Bild 2 av 2 Mattias Falck
Foto: Xinhua/Han Yan

I lördags kväll var jag bjuden hem till goda, måttligt idrottsintresserade, vänner.

Det första samtalsämnet vid middagsbordet: Bordtennis.

Det Mattias Falck har gjort i Budapest är att väcka ett slumrande intresse. 

Bordtennis är en av de sporter som väcker känslor och minnen till liv även hos de som normalt inte bryr sig särskilt mycket som sport.

Rätta artikel

Det går att på flera olika sätt förklara hur stort det är att en svensk spelar VM-final i bordtennis 2019. Ett är att sporten i dag utövas av över 300 miljoner människor.

Ett annat att det är första gången sedan 2003 som herrarnas VM-final inte är helkinesisk.

Det blev förlust i finalen mot Ma Long, en av pingishistoriens absolut främsta spelare, men det var verkligen inte ett förlorat guld. VM-silvret var en seger – inte bara för Mattias Falck utan för alla som är involverade i svensk bordtennis.

Läs mer: Mattias Falck tog silver i VM-finalen 

Mattias Falck föddes 1991 – det största året i svensk bordtennishistoria. Då, i japanska Chiba, vann Jörgen Persson singelfinalen mot J-O Waldner, dessutom svarade Peter Karlsson och Thomas von Scheele för en superskräll genom att vinna mot Lü Lin och Wang Tao i dubbelfinalen. Erik Lindh och Jörgen Persson tog brons i dubbelturneringen och Sverige vann guld även i lag.

På 1980- och 90-talen var bordtennis en glödhet sport i Sverige. Att det skulle bli stora svenska framgångar i Chiba var ingen överraskning. 

1991 var jag 18 år. I den lilla byn Holsljunga i södra Västergötland hade jag fått uppleva hur pingisboomen i Sverige lett till att det stod bordtennisbord i var och varannan gillestuga i mexitegelvillorna.

Den julafton då vi syskon tillsammans fick ett pingisbord av märket Banda med ett par tillhörande Hasse Alsér-racket var ett stort ögonblick.

I källaren till fotbollsföreningens klubbstuga stod också ett antal bordtennisbord. Där spelade vi kvällar, helger och lov och arrangerade turneringar.

Pingisspelarna i landslaget var inte bara idoler som idrottsmän. De var nästan som utomjordingar i sitt sätt att kunna hantera bollen.

Efter att Sverige rivit den kinesiska muren och vunnit VM-guld i lag i Dortmund 1989 åkte spelarna i guldlaget ut på turnéer i Sverige för att spela uppvisningsmatcher. Erik Lindh kom till Svenljunga, där jag gick på högstadiet, för att spela i Mogaskolans idrottshall. Det var en show med smashar och ballongplockningar följd av autografskrivande.

Bordtennis var glödhett.

J-O Waldner räddade Sveriges OS i Barcelona 1992 genom att ta guld och det blev lagguld på hemmaplan i Göteborg 1993.

Men efter det magiska världsmästerskapet 1991 har bara en svensk nått singelfinalen i ett bordtennis-VM, 1997 när J-O Waldner vann samtliga set genom turneringen på väg guldet i Manchester.

Läs mer: Sju klassiska VM-finaler 

Bordtennisborden stuvades under 1990-talet undan i villorna. Källaren under klubbstugan där vi brukade spela drabbades av översvämning och borden kom aldrig tillbaka dit.

När Mattias Falck inledde sin pingiskarriär hemma i Blekinge var bordtennis inte längre en idrott som engagerade de stora massorna.

Men ute i klubbarna har det gjorts ett stort jobb för att få fram nya talanger. Dessutom spelar stjärnorna från förr fortfarande viktiga roller inom svensk bordtennis, bland annat har Jörgen Persson varit Falcks matchcoach under VM.

I dag finns både svenska toppspelare som Mattias Falck och Kristian Karlsson och framtidsnamn som Truls Möregårdh och Anton Källberg. Även på damsidan finns det hopp om ljusa år framöver.

Mattias Falck fick aldrig uppleva tiden då bordtennis i takt med stora svenska framgångar blev en folksport i Sverige. Men hans bragdartade VM-turnering är ett kvitto på att en ny svensk storhetstid för bordtennis är på gång.

Falcks insatser i Budapest har också lett till det jag upplevde under lördagskvällens middag – det kanske allra viktigaste för sporten bordtennis sett till medieuppmärksamhet, marknadsintäkter och rekrytering:

Det pratas pingis i Sverige igen.