Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-03 06:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/medaljhoppet-som-inte-gav-upp-visste-att-jag-hade-potential/

SPORT

Medaljhoppet som inte gav upp: ”Visste att jag hade potential”

Sophie Hansson är ett stort svensk medaljhopp på 100 meter bröstsim.
Sophie Hansson är ett stort svensk medaljhopp på 100 meter bröstsim. Foto: Jonas Ekströmer/TT

TOKYO. Länge stod bröstsimmaren Sophie Hansson och stampade på samma ställe.

På en månad förändrades allt.

Vårens EM-guld innebär att 22-åringen plötsligt är en medaljkandidat i OS.

– Jag har sett tiderna, och vet var jag ligger i rankningen, säger Sophie Hansson och skrattar.

– Fast nu blir det kanske ett tråkigt svar, men jag ska bara fokusera på det jag ska göra. Under EM snöade jag inte in på placeringar utan körde mitt race, och det fungerade ju riktigt bra. Så jag tänker inte ändra taktik och börja snurra in mig i något resonemang om medaljer.

– Men självklart är målet att jag ska simma snabbare än vad jag gjorde på EM. Gör jag det kan det säkert räcka långt.

Med det nysatta svenska rekordet 1.05,69 har Sophie Hansson den femte snabbaste tiden i världen i år.

I och med att tre av dem som har varit snabbare kommer från USA, och bara två från varje land får starta, hoppar hon upp ett steg i OS-rankningen.

Regerande olympiska mästaren Lilly King är i en klass för sig, hon är den enda kvinnan som simmat under 1.05, men bakom henne är det tajt. Åtta av simmarna på plats i Tokyo har simmat under 1.06 i år.

– Damernas bröstsim har haft en väldigt bra utveckling i år, konstaterar Sophie Hansson.

– Så det kommer krävas en topprestation om man ska nå långt, men det är klart att det som hände under EM har lyft mitt självförtroende.

Under VM i Gwangju 2019 kände jag hela tiden att det här inte är min fulla potential. Även om det inte gick snabbare där visste jag att det fanns mer i kroppen. Den känslan gav mig motivation.

Elitidrott är ett ständigt nötande. Dag efter dag gör idrottaren ungefär samma sak med en förhoppning om att den hårda träningen någon gång ska ge resultat.

För de flesta stannar det vid en förhoppning. Oavsett hur plikttroget de har skött sin träning kommer aldrig det där stora genombrottet.

Under ett antal år såg det ut som om Sophie Hansson, som kommer från Helsingborg, riskerade att bli en av dem. Efter att hon hade tagit JVM-silver 2015, och OS-debuterat året efter, hände inte mycket.

Sophie Hanssons tider på OS-grenen 100 meter bröstsim låg stilla runt 1.07,5. Det fanns förklaringar, som att hon efter OS i Rio kämpade med en del ryggproblem, men även när de hade försvunnit gick det inte snabbare i tävlingsbassängen.

Var hittade du kraften att fortsätta att träna lika hårt trots att resultaten inte kom?

– Den där första tiden efter att jag hade gjort 1.07 (2015) och sedan stannade där var det irriterande att jag inte kunde simma snabbare.

– Men under VM i Gwangju 2019 kände jag hela tiden att det här inte är min fulla potential. Även om det inte gick snabbare där visste jag att det fanns mer i kroppen. Den känslan gav mig motivation.

Hennes känsla visade sig stämma. För nu har Sophie Hansson fått upp farten, och tagit ett rejält kliv.

I Swim Open i Stockholm i april simmade hon för första gången under 1.07 när hon satte nytt svenskt rekord med tiden 1.06,17.

Ännu snabbare gick det en månad senare i EM. Redan i semifinalen sprängde hon en ny tidsgräns när hon simmade på 1.05,69. Att det inte var ett lyckokast visade hon dagen efter när hon simmade på exakt samma tid i finalen. Belöningen efter finalloppet ett EM-guld.

– Det är klart att tålamodet har trutit även för mig ibland, men jag har aldrig tappat tron, säger Sophie Hansson.

Hon fortsätter med ett skratt:

– Fast hade du i januari sagt till mig att jag i år skulle simma under 1.06 under våren hade jag nog inte riktigt trott på det.

En lycklig Sophie Hansson tittar upp mot resultattavlan och inser att hon har simmat hem ett EM-guld.
En lycklig Sophie Hansson tittar upp mot resultattavlan och inser att hon har simmat hem ett EM-guld. Foto: Patrick B. Kraemer/Bildbyrån

Efter framgångarna i EM i Budapest åkte Sophie Hansson – som under EM satte nya personliga rekord på samtliga bröstsimsdistanser 50, 100 och 200 – till USA.

Sedan sommaren 2018 studerar och tränar hon på North Carolina State University i Raleigh, om än med ett avbrott förra året på grund av pandemin.

I USA tränar Sophie tillsammans med ett gäng snabba simmare vilket gör att kvalitén på träningen är hög.

– Efter EM har jag högre i mål i träningen, och har sänkt den tiden som jag jobbar mot betydligt.

Under åren i USA har hon förändrat sitt sätt att simma bröstsim, något som är en stor förklaring till hennes utveckling.

– Det jag har lärt mig är att jag som är 187 centimeter lång inte kan hålla samma tempo som de simmare som är 165-170 centimeter. I och med att jag har längre armar kommer det att ta längre tid för mig att dra igenom vattnet, men i gengäld kommer de andra att ha med sig mer vatten, säger Sophie Hansson.

– Bröstsim är ett klurigt simsätt. Du kan vara hur stark som helst, men har du inte tajmingen, rätt vattenläge och höften i rätt läge spelar det ingen roll.

– När du vill något väldigt mycket är det lätt att du tar i allt du kan i tron att om du gör det och dessutom gör det snabbt ska det också innebära att du simmar snabbt. Tyvärr går inte den ekvationen ihop. Tar du i för mycket brukar det sluta med att du i stället för att ta tag i vattnet ”drar luft”. Något som inte hjälper dig framåt utan bara slösar energi.

Sophie Hansson skrattar till innan hon fortsätter:

– Det blev en lång förklaring, men ska man sammanfatta det kan man säga att jag har slutat att stressa.

För drygt en vecka sedan anslöt Sophie Hansson till den svenska landslagstruppen under förlägret i Fukuoka. Nu har färden gått vidare till OS-byn i Tokyo.

– Det har varit ett konstigt år för alla, men när vi väl fick börja tävla igen tyckte jag att jag väldigt snabbt kom in i tävlingsrutinerna, säger Sophie Hansson.

– Kanske hade det påtvingade långa tävlingsuppehållet trots allt något gott med sig. Både för att det gav tid att träna ordentligt, men också för att det gav perspektiv. Man insåg hur mycket man uppskattar att tävla, och hur mycket man hade saknat det.

I OS-staden Tokyo är det varmt. Även om termometern visar samma siffror som hemma i Sverige i juli, det vill säga drygt 30 grader, har luftfuktigheten ökat de senaste dagarna.

Något som gör att de dryga 30 graderna känns som sju-åtta grader varmare.

På lördag drar simningen i gång. Under den första dagen avgörs försöken på 4x100 meter frisim. I och med att Sophie inte bara utvecklats som bröstsimmare utan även som frisimmare är hon aktuell för att simma en av sträckorna, men laget har inte offentliggjorts än.

På söndag avgörs sedan försöken på 100 meter bröstsim, med semifinal och final de följande dagarna.

Läs mer:

OS-debutanten: ”Sjöström var som en gud för oss”

Jätteskandalen i Rio blev Lochtes sista OS-äventyr

Så påverkar supermänniskan Phelps sporten han lämnat

Ämnen i artikeln

Helsingborg
Simning

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt