Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-19 10:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/minsta-eu-landet-blockerar-det-internationella-arbetet-mot-matchfixning/

Sport

Minsta EU-landet blockerar det internationella arbetet mot matchfixning

Turiststaden St. Julian's på Malta. Här har en lång rad spelbolag sitt säte.
Turiststaden St. Julian's på Malta. Här har en lång rad spelbolag sitt säte. Foto: TT

Hon är den före detta konståkaren som tröttnat på hur korruptionen äter sönder idrotten. Han är hennes parlamentskollega i Schweiz, som tycker att det är hög tid att Sverige föregår med gott exempel. Både Angelika Bengtsson och Rino Roland Büchel ställer sig frågan: Hur är det möjligt att spelindustrins Malta kan få blockera det internationella arbetet mot matchfixning?

Den 18 september 2014 har många europeiska länders idrottsministrar samlats i den schweiziska staden Magglingen, eller Macolin som är ortens franska namn. De är där för att se Europarådets konvention mot manipulation inom idrotten, Macolinkonventionen, presenteras. Syftet liksom med alla rådets konventioner är att uppnå enighet mellan medlemmar för att lösa gemensamma problem.

Drygt sex år senare är resultatet dystert. Bara sju av Europarådets 47 medlemsländer har ratificerat konventionen, det vill säga gjort den juridiskt bindande. Betydligt fler har undertecknat den, men då har landet bara förbundit sig att agera på ett sätt som inte går emot konventionens syfte.

Sverige hör tillsammans med bland annat Andorra, Nordmakedonien och Malta till medlemmar som valt att göra vare sig det ena eller det andra. Det förvånar allt fler.

– Ardalan Shekarabi har sagt att matchfixningen ska rökas ut. Därför har jag svårt att förstå varför vi inte i alla fall undertecknar konventionen. Det är det minsta vi kan göra, säger Angelika Bengtsson.

I ungdomen var hon konståkare av god klass. Senare utbildade hon sig till dansare vid Kungliga svenska balettskolan. 24 år gammal valdes hon in i riksdagen för Sverigedemokraterna, där hon nu bland annat är ledamot av Kulturutskottet. Som idrottare och politiker tycker hon att arbetet mot matchfixning går för långsamt och att regeringen blivit för bekväm. Nyligen påpekade hon detta i en interpellationsdebatt i riksdagen med socialförsäkringsminister Shekarabi (S).

– Matchfixningsrådets arbete har under drygt två år inte lett till något konstruktivt och jag får tydliga signaler om att rådet inte fungerar som det ska. Tyvärr har regeringen lutat sig tillbaka, säger Bengtsson och förklarar att hon är medveten om att regeringen tillsatt en utredning som ska se över vilka förbättringar som bör göras.

Angelika Bengtsson.
Angelika Bengtsson. Foto: Henrik Montgomery/TT

Gunnar Larsson, generaldirektör för Kammarkollegiet, har fått uppdraget, som ska vara slutfört redan i sommar.

Skälet till att Sverige inte signerar Macolinkonventionen stavas Malta, EU:s minsta land. Konventionen trädde officiellt i kraft i september 2019, men genom att motsätta sig en formulering i konventionstexten och lägga in sitt veto har öriket med cirka en halv miljon invånare under flera år skapat ett dödläge i EU.

En lång rad spelbolag, däribland många av dem som grundats av svenskar, har sitt säte på Medelhavsön och drar nytta av gynnsamma skattevillkor. Spelindustrin generar i sin tur in stora inkomster till maltesiska staten och skapar arbetstillfällen. 2019 fanns det 294 spelbolag på Malta. Enligt landets spelmyndighet bidrog dessa med 1,56 miljarder euro till statskassan.

Malta vänder sig mot en definition om vad som ska anses vara illegalt spel och som skulle kunna innebära att många spelbolag lämnar landet. Man anser att spelbranschen ska gynnas av EU:s regler om fri rörelse och att ett spelbolag som är godkänt i ett EU-land även ska vara det i övriga 26.

Macolinkonventionen äventyrar Maltas status som spelbolagens förlovade land. Om inte alla länder ratificerar konventionen hindras det internationella samarbetet mot matchfixning. I den ena ringhörnan: stora ekonomiska intressen. I den andra: idrottens trovärdighet.

Angelika Bengtsson har förståelse för att Sverige måste följa EU:s regler, men pekar på att andra EU-länder inte haft problem med att underteckna konventionen.

– Det skulle ha ett stort signalvärde och visa att vi bryr oss om kampen mot matchfixning, säger hon.

Ardalan Shekarabi håller inte med utan anser att arbetet måste vara mer konkret än så.

– Det som är avgörande i arbetet för att bekämpa matchfixning är de åtgärder som görs av myndigheterna i dag. Dessa åtgärder måste vara konkreta och vi måste se till att myndigheterna har rätt förutsättningar för att använda de verktyg som står till förfogande, exempelvis att se till att kriminella ska lagföras. En konvention kommer inte att ändra verkligheten i Sverige här och nu, utan det är myndigheternas operativa verksamhet mot matchfixning som avgör skillnaden och det arbetar vi med i dag, säger ministern.

Men Bengtsson är inte ensam politiker om att tycka att Sverige bör skriva på. Socialdemokraten, Estoniaöverlevaren och ambassadören Kent Härstedt var med om att arbeta fram dokumenttexten 2014 i egenskap av medlem av det idrottsliga samarbetsorganet Epas. Han liknade beslutet att inte underteckna konventionen vid att sätta sig på åskådarläktaren och kallade det ”osvenskt”.

– Det här är ett globalt hot mot vår idrott och det kan vi inte lösa på egen hand, sade Härstedt.

I december 2019 ställde hans partikamrat Ola Möller en riksdagsfråga i ärendet till idrottsminister Amanda Lind (MP). I sitt svar medgav hon att matchfixning är ett allvarligt hot mot idrotten, men sade också att ”med beaktande av den fördragsfästa lojalitetsprincipen har regeringen bedömt att en svensk ratificering av konventionen behöver invänta ett slutligt avgörande inom EU”.

Idrottsministern konstaterade samtidigt att Sverige redan i dag arbetar efter konventionens intentioner, bland annat genom att ett nationellt matchfixningsråd inrättats.

– Det är detta matchfixningsråd som inte fungerar, säger Angelika Bengtsson.

Som ett exempel pekar hon på att när Svenska fotbollförbundet 2019 slog larm om ett stort antal misstänkt riggade matcher i samma serie, division 2 södra Svealand, och ville att allt spel på serien skulle förbjudas tills vidare, ansåg Spelinspektionen inte att det fanns stöd i spellagen för ett sådant förbud. Flera spelbolag valde självmant att stoppa spelet på serien.

En grundläggande tanke i Macolinkonventionen är att idrotten ska få vara med och bestämma vilka objekt som ska vara tillåtna att erbjuda spel på.

Att det finns ett matchfixningsproblem i Sverige är numer oomtvistat, men omfattningen är svår att bedöma. Få anmälda matcher leder till rättsliga åtgärder. 2018 listade DN 54 fotbolls- och basketmatcher under 2012–2017, som blivit polisanmälda. Övervakningsföretaget Sportradar rankade 2019 Sverige som nummer tre i Europa när det gäller länder mest angripna av matchfixning.

– Det är en tsunami som pågår under ytan, vi ser den inte, säger Rino Roland Büchel.

Rino Roland Büchel.
Rino Roland Büchel. Foto: Schweiz parlament

Han är schweizisk parlamentsledamot och har engagerat sig hårt i kampen mot korruption inom idrotten. Han har bland annat jobbat för att städa upp inom Fifa.

I fjol presenterade han en uppföljande rapport på Macolinkonventionen i Europarådet, där han slog fast att manipulation av idrott göder den organiserade brottsligheten och därför måste sättas högre upp på den politiska agendan. Även Büchel konstaterar att internationellt samarbete är nödvändigt för att hantera problemet. Därför är även han bekymrad över att Sverige inte skriver under konventionen.

– Det är klart att det skulle ha ett starkt symbolvärde om ett land som Sverige åtminstone undertecknade konventionen, säger Büchel.

Samtidigt pekar han på att Sverige inte är det enda landet där det är svårt att få politiker och rättsväsende att lägga resurser på kampen mot matchfixning. Han förklarar att många beslutsfattare han pratar med har förstått att manipulerad idrott är ett stort problem, men man anser inte att det är tillräckligt stort, utan säger att man till exempel måste prioritera att bekämpa maffian.

– Då inser man inte att matchfixning är en gren av den organiserade brottslighetens verksamhet, säger Büchel och pekar på risken för att spelmarknaden fungerar som en tvättmaskin för brottspengar.

Han har noterat att många svenskgrundade spelbolag har sitt säte på Malta, men säger sig inte vilja slå fast att det har ett samband med att Sverige inte signerat konventionen. Däremot har han noterat att spelbolagen i diskussionerna med EU och med Europarådet har stora juridiska resurser.

Büchel medger att den omtalade artikel 3.5.a i konventionen och definitionen av illegalt spel har konsekvenser för Malta, men tycker inte att det borde vara möjligt för ett medlemsland att blockera frågan i EU under så lång tid bara för att försvara sina egna intressen. Han säger att Malta under de samtal han haft med företrädare för landets regering inte visat någon vilja på att dra tillbaka sitt veto i EU, utan att man i stället för att bryta dödläget föreslagit en ändring i konventionstexten.

– Men jag tycker inte att det är klokt att ändra i en konvention som just trätt i kraft eftersom texten var föremål för omfattande diskussioner när den skrevs. En sådan ändring skulle kraftigt försvaga det system som konventionen skapar, säger Büchel.

Den svenska regeringen pekar på att Sverige, även om man inte skrivit under, redan tillämpar konventionen. Büchel säger att det är bra att flera länder skärpt sina lagar, men att det är det internationella samarbetet som nu blir eftersatt.

– Grekland, Italien, Portugal är länder som både undertecknat och ratificerat och de har inte straffats av EU. Jag är säker på att om länder som Sverige och Tyskland också gjorde det skulle alla andra EU-länder följa efter, säger Büchel.

Hans hemland Schweiz är ett annat av länderna som gått hela vägen, men så behöver man inte bry sig så mycket om vad EU tycker.

Ämnen i artikeln

Matchfixning

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt