Minnena från den 9 juni i nederländska Hengelo är starka. Efter en sensationell säsongsinledning, med ett 8,43-hopp i Spanien i något för kraftig vind och sedan personligt rekord i Stockholm med 8,22, landade Thobias Montler snett i gropen och insåg direkt att något var fel.

– Det var en fruktansvärd känsla. Just då och där kände jag inte knäet, det gick inte några signaler till hjärnan. Det var först tio minuter senare när jag låg där på båren som jag kände smärtan. På ett ögonblick gick jag från att fajtas med Luvo Manyonga (regerande världsmästaren från Sydafrika) till att inte kunna gå, säger Montler.

Han har just avslutat ett pass tillsammans med tränaren Yannick Tregaro i Friidrottens hus i Göteborg och slår sig ner för att berätta om den där dagen för två månader sedan när han trodde att säsongen var över. Men riktigt så illa var det inte.

Ledbanden i vänsterknäet var uttänjda och musklerna hade tagit rejält med stryk när knäleden pressades ”åt fel håll” i landningen av det avbrutna hoppet, men han konstaterar att det kunde ha varit värre och att han hade tur i oturen i dubbel bemärkelse.

– Inget hade ju gått av och vi ser hellre att jag skadar mig på det sättet än att jag ”drar” en baksida, för det hade ju visat att jag tränade för hårt eller fel. Det här betraktar jag som ren otur. Samtidigt var det ju tur att VM ligger så sent på året, säger han.

Det finns fortfarande gott om tid att förbereda sig på inför resan till Doha, där VM avgörs 28 september–6 oktober.

Efter en gedigen rehabträning gör Montler på fredag comeback i den för svensk del stjärnspäckade GP-tävlingen på Slottsskogsvallen i Göteborg, som numera är den Landskronafödde 23-åringens hemmaplan. Sedan 2018 tränar han under Tregaros ledning och tillsammans med flickvännen och sprintern Lisa Lilja har han flyttat till en lägenhet utanför Göteborg.

Han känner sig väl förberedd och berättar att han hade en förfrågan om att börja tävla redan vid förra helgens lag-EM i Polen.

– Jag kunde ha hoppat, men vi kände att det var bättre att få in ett träningspass till, så att jag slipper komma ut på banan och känna osäkerhet. Nu vet jag att jag kan hoppa och behöver inte känna någon oro, säger han.

Montler varken hoppas eller tror att han under skadeuppehållet tappat så mycket av den form med vilken han hoppade rakt in i världseliten. Hans 8,22 placerar honom just nu på delad elfteplats i världsstatistiken, som toppas av sydafrikanen Zarck Vissar på 8,41 – en plats som Montler aspirerat på om inte den där vindmätaren vid 8,43-hoppet i Spanien hade visat på 0,3 sekundmeter för mycket medvind.

Tack vare den fina säsongsinledningen är han också trots det långa uppehållet klar för finalen i Diamond League.

Fredagens GP-gala i Göteborg blir även inledningen på en serie tack-och-farväl-tävlingar för 33-årige Michel Tornéus, det senaste decenniets bäste svenske längdhoppare, som avslutar karriären vid SM i Karlstad. Montler, som tog EM-silver inomhus i Glasgow i vintras med 8,17, har redan visat att han är beredd att axla manteln.

Hur långt ska vi vänta oss på Slottsskogsvallen?

– Det vore skönt att hoppa åtta meter i Göteborg. Då håller jag sviten vid liv, säger Montler, som även var över åttametersgränsen i tävlingen i Hengelo innan olyckan var framme.

Läs mer: 18-åring raderar rekord i Carolina Klüfts fotspår