Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 18:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/nya-tider-vantar-i-ifk-norrkoping-efter-flera-ars-turbulens/

Sport

Nya tider väntar i IFK Norrköping efter flera års turbulens

Redan 2018 rapporterade Norrköpings Tidningar om att personal i IFK Norrköping inte mådde bra. Under december 2020 valde sex chefer och ledare att lämna, och de uttryckte samtidigt kritik. Nu har ordföranden avgått och en ny styrelse ska väljas.
Redan 2018 rapporterade Norrköpings Tidningar om att personal i IFK Norrköping inte mådde bra. Under december 2020 valde sex chefer och ledare att lämna, och de uttryckte samtidigt kritik. Nu har ordföranden avgått och en ny styrelse ska väljas. Foto: Peter Holgersson/Bildbyrån

Efter flera års turbulens, hög personalomsättning och riktat missnöje mot ordföranden Peter Hunts sätt att leda verksamheten väntar nya tider i IFK Norrköping.

Förra tisdagen avgick Peter Hunt, med omedelbar verkan, sedan revisorer riktat allvarlig kritik mot hur klubbens sköttes under Hunts ledning under 2020.

Kritiken från revisorerna är omfattande och delvis graverande. Hunt uppges bland annat ha ingått avtal i strid med gällande teckningsrätt och att styrelsebeslut tagits som inte har protokollförts. Revisorerna påpekar också att de motarbetats av Hunt och att förra årets spelarköp var dyrare än man hade likviditet för.

”Styrelsearbetet och särskilt rutiner för beslutsfattande har varit bristfälligt”, skriver revisorerna.

Genom att avgå med omedelbar verkan undvek Hunt därmed att tvingas bort från ordförandeposten vid årsmötet, som hålls den 25 februari.

I början av februari föreslog nämligen valberedningen Sakarias Mårdh som ny ordförande. Det handlade om att undvika massflykt från styrelsen och kansliet.

Att det har varit stormigt i IFK Norrköping en längre tid är ingen nyhet. Supportern och artisten Markus Krunegård är en av många som har reagerat.

– Vi verkar ju ha en Donald Trump i Norrköping, sade han i TV4:s ”Efter fem” i slutet av januari.

Krunegård syftade på Peter Hunt. Och på frågan hur det är att vara supporter till Norrköping i dessa tider svarade han:

– Jag vet inte, det verkar vara rörigt med en ordförande (Hunt) som ställer till det, men det löser sig hoppas vi. Det är ju en medlemsförening, inte en person, och det hoppas jag han fattar.

Artisten och supportern Markus Krunegård har skrivit Norrköpings introlåt ”Ett liv ett lag”.
Artisten och supportern Markus Krunegård har skrivit Norrköpings introlåt ”Ett liv ett lag”. Foto: Peter Holgersson/Bildbyrån

Krunegård blev tämligen snabbt bönhörd. Bara några dagar senare föreslog valberedningen Mårdh som motkandidat vid årsmötet. Och efter Hunts avhopp i tisdags tycks hotet om massflykt från styrelse och kansli vara undanröjt.

Sakarias Mårdh är vd för Ansvar och Omsorg AB, som driver äldreboenden på 14 olika orter i Sverige.

Mårdh var också en av de fem personer i sittande styrelse som i början av januari riktade kritik mot Hunt i ett öppet brev. Alla fem ingår nu i det förslag till styrelse som valberedningen tagit fram.

I ett mejl till Norrköpings Tidningar har Hunt bemött kritiken från revisorerna.

”Jag vill påstå att alla beslut som tagits har förankrats bland styrelsens medlemmar. Det känner styrelsen och revisorerna väl till. I alla verksamheter så krävs ibland ett snabbt beslutstagande, så också inom IFK”, skriver Hunt.

”Förankringsprocesserna beror på frågornas art. Jag påstår att alla för föreningen väsentliga beslut är förankrade och ej på något sätt äventyrat föreningens ekonomi. Vi i styrelsen har ibland kanske inte hunnit med all formalia och det arbetet faller på olika ledamöter. Läs gärna föreningens stadgar vad respektive ledamot har för ansvar.”

Han avslutar sitt mejl till Norrköpings Tidningar med att han känner sig ”fullständigt trygg i min situation och mitt agerande under tolv år som föreningens ordförande. I uppdraget ingår att ta ansvar för ekonomin och i alla lägen sätta föreningens intresse i första rummet. Så har jag agerat.”

Peter Hunt.
Peter Hunt. Foto: Peter Holgersson/Bildbyrån

Veckorna före jul 2020 var händelserika. Inte mindre än sex personer valde att lämna klubben.

Det började med marknadschefen Robin Bornehav. Sedan lämnade idrottsskadeterapeuten Dale Reese, som sedan 2010 varit en del av ledarstaben. Och när Reese lättade, då tackade även ikonen Stefan Thordarson för sig, också han en del av ledarstaben.

Bara några dagar senare kom det riktigt tunga avhoppet. 65-årige Stefan Hellberg sade upp sig. Hellberg som närmast kunde betraktas som en institution i klubben, som var assisterande tränare under guldåren 1989 och 2015.

Han förklarade att han inte längre kunde ställa upp på den kultur som nu finns i klubben. Och att han inte ville lämna utan att säga vad han tyckte om det.

Senare samma dag sade klubbdirektören Jens Magnusson upp sig. Magnusson lät förstå att han inte klarat av att göra sitt jobb utan att må dåligt.

Och nästa morgon kom det sjätte avhoppet. Fredrik Nilsson, som under sex års tid ansvarat för dialogen mellan klubb och supportrar, hade fått nog.

På sin Facebook-sida skrev han:

”Jag har i dag lämnat in min uppsägning, något jag aldrig trodde att jag skulle göra, och definitivt inte mitt under en brinnande pandemi.”

”Historien i IFK Norrköping upprepar sig gång på gång där vissa körs slut och andra tvingas bort.”

”Berättelserna har snurrat runt länge nu och innerst inne är det många som vet att det är något som inte står rätt till i föreningen.”

”Det är omöjligt att få ut sitt max för föreningens bästa när du mår dåligt på jobbet. Jag kan inte längre ställa upp på den kultur vi har i vår förening.”

Players manager Mikael Hansson och tränare Jens Gustafsson 2018. När Hansson varslades i början av 2020 försökte spelarna hitta sätt att få honom kvar. Gustafsson lämnade klubben efter förra säsongen.
Players manager Mikael Hansson och tränare Jens Gustafsson 2018. När Hansson varslades i början av 2020 försökte spelarna hitta sätt att få honom kvar. Gustafsson lämnade klubben efter förra säsongen. Foto: Andreas L Eriksson/Bildbyrån

Men hela cirkusen började egentligen redan 2018 när Norrköpings Tidningar rapporterade om personal som inte mådde bra. En publicering som byggde på att det under en längre tid sipprat ut uppgifter om en osund arbetsmiljö i klubben, och hög personalomsättning. Tolv tidigare medarbetare vittnade om förhållandena, och pekade på ledarstilen hos en chef som tidigare jobbat i ett av Peter Hunts bolag.

Peter Hunt själv tog inget större intryck av NT:s publicering. I ett mejl till chefredaktören skrev han att ”denna form av beteende inte på något sätt kommer att underlätta framtida samarbete mellan IFK och er Mediagrupp.”

Ett år senare hoppade fem personer i klubbens styrelse av sina uppdrag. Och det meddelades att Mikael Hansson, anställd som players manager, varslats på grund av kostnadsbesparingar.

Det senare satte djupa spår. Hansson hade varit anställd i klubben i 27 år. Han var omtyckt av spelarna, och flera av dem samlades i ett möte för att försöka rädda Hanssons anställning. Och man enades om ett förslag som innebar att ett antal spelare var beredda att gå ner i lön för att bidra till Hanssons lön, eftersom det enligt klubben handlade om att skära kostnader.

Svaret från Hunt var att det inte var aktuellt med en sådan åtgärd.

Norrköping hade vid den här tiden runt 120 miljoner kronor i eget kapital. Och enligt Hansson var det personligt från Peter Hunt, att han tvingades bort från anställningen.

Peter Hunt har fått kritik men har också vänt en ekonomisk kris till att IFK Norrköping i dag har en av allsvenskans starkaste ekonomier. Sportsligt har det också gått bra, med SM-guldet 2015 som höjdpunkt.
Peter Hunt har fått kritik men har också vänt en ekonomisk kris till att IFK Norrköping i dag har en av allsvenskans starkaste ekonomier. Sportsligt har det också gått bra, med SM-guldet 2015 som höjdpunkt. Foto: Andreas Hillergren/TT

Peter Hunt valdes till ordförande i IFK Norrköping 2009. Då befann sig klubben i ekonomisk kris.

Kommunen hade nyligen byggt om arenan, som då hette Idrottsparken, och den nya styrelsen med Hunt som ordförande, slog fast att det fanns pengar att hämta hem om man köpte loss arenan.

Sponsorerna hängde inte på, med tanke på klubbens skrala ekonomi.

Men Hunt hade själv bolag som kunde gå in med pengar, och 2010 tog klubben över delar av arenan. Två år senare blev IFK Norrköping 100-procentiga ägare.

69-årige Hunt är civilekonom. Har varit egen företagare sedan 1976. För 30 år sedan startade han ett företag som tillverkar kuddar, täcken, dynor och andra hemtextilier. För sex år sedan passerade företaget en miljard kronor i årsomsättning. Företaget har expanderat via förvärv och har i dag verksamhet även i bland annat Estland, Lettland, Polen, Tyskland och Kina.

IFK Norrköping inledde 2000-talet svagt. 2002 ramlade man ur allsvenskan, tillbringade sedan fem säsonger i superettan, innan man tog sig tillbaka. Men slutade sist i den allsvenska comebacken.

Under Hunts första år som ordförande, 2009, slutade Norrköping på 11:e plats i superettan, var endast fyra poäng från nedflyttning.

Men året efter vände det. Andraplatsen 2010 innebar direktuppflyttning. Och nu började Hunts pengar bygga laget. Nuvarande förbundskaptenen Janne Andersson togs in som tränare 2011, och 2015 vann Norrköping allsvenskan.

Hunt styrde klubben efter samma principer som han praktiserade i sina egna företag. Och klubben har i dag en av allsvenskans starkaste ekonomier.

Läs mer: Dalkurd – en klubb som kan ha tappat sin identitet

Ämnen i artikeln

Fotboll

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt