Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-25 19:50
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/ogonblicket-som-skapade-historia-jag-kande-mig-oovervinnlig/
En avbruten stav, en försvunnen reservstav och sedan ett svenskt rekord.
VM-finalen i stavhopp i Doha innehöll allt från oväntade händelser till starka känslor.
Det är sådana ögonblick som skapar idrottshistoria.
– Mitt i allt fick jag en känsla av att jag var oövervinnlig, berättar huvudpersonen Angelica Bengtsson.
– Jag är stolt över hur jag reagerade, och att jag kunde vända den märkliga situationen till något positivt.
Några månader efter VM-finalen i stavhopp i Doha möter DN Angelica Bengtsson på ett hotell i Stockholm för att prata om de där minuterna när allt hände, och mycket förändrades.
För efter bara några minuters samtal blir det tydligt att det har kommit något gott ur händelsen.
– Stavhopp är en väldigt psykologisk gren, och den delen är något som jag har jobbat med i flera år, berättar Angelica Bengtsson.
– Tidigare har jag till och med kunnat bli överväldig på träningar, och inte vågat byta stav för att jag har varit osäker på om jag klarar det.
– Så efter VM-finalen när det var så mycket som kunde ha överväldigat mig, men som inte gjorde det, är något annorlunda. Nu har jag till exempel inga problem alls att byta stav under en träning.
Känslan av vara oövervinnlig ska nu bära henne på vägen mot OS i Tokyo.
VM-finalen i stavhopp hade redan pågått ett tag när Angelica Bengtsson gjorde sig redo för sitt tredje hopp på den svenska rekordhöjden 4,80.
Pressen på henne var stor. En rivning till och VM hade varit över.
Angelica satte staven i isättningslådan, och plötsligt hände det som inte får hända och som hon aldrig tidigare upplevt.
Staven gick i två delar och svenskan for i full fart ner mot lådan. Publiken – såväl den på plats som den framför tv:n – drog efter andan.
Hade hon slagit huvudet i lådan kunde det ha slutat riktigt illa, men Angelica Bengtsson landade mjukt.
Snabbt var hon uppe på fötter, och eftersom en avbruten stav inte räknas som ett försök hade hon fortfarande ett hopp kvar.
Då var det dags för del två av dramatiken – Angelica Bengtsson hittade inte sin reservstav, som hon hade använt tidigare under finalen.
Med ett leende i ansiktet sprang Angelica runt och letade i flera minuter utan att hitta den.
Till slut erbjöd fransyskan Ninon Guillon-Romarin Angelica att låna en av hennes stavar.
När fransyskan öppnade sitt fodral visade det sig att det var där Angelica Bengtssons reservstav låg. Av misstag hade Guillon-Romarin tagit den.
Fortfarande med ett leende i ansiktet gjorde Angelica sig redo för sitt tredje hopp på 4,80.
De flesta – för att inte säga alla – trodde att det skulle bli hennes sista hopp i detta VM. Efter all turbulens var det inte rimligt att tro på ett nytt svenskt rekord.
Men den här septemberkvällen var en kväll när omöjliga saker blev möjliga.
Angelica Bengtsson klarade 4,80 i sitt tredje hopp, och satte svenskt rekord.
– Jag hade hög puls, och borde egentligen ha blivit väldigt stressad, men i stället blev jag lugn och lyckades slappna av, minns Angelica Bengtsson.
– Även om kroppen fortfarande var på högvarv klarade jag av att koncentrera mig på tekniken.
Det dramatiska rekordhoppet blev hennes sista godkända hopp under VM. När ribban låg på 4,85 var hon tömd på energi och rev sina tre försök.
Hon slutade sexa i historiens bästa stavtävling för damer – aldrig tidigare hade så många kvinnor hoppat lika högt.
Trots att Angelica Bengtsson fick lämna Doha utan medalj kom hon hem som en vinnare i både sina egna ögon och allmänhetens.
Hennes prestation hade fängslat tv-tittarna hemma i Sverige, och själv kände hon en stolthet över sin prestation och ett lugn inför det som nu väntar.
I sommar avgörs OS i Tokyo, vilket blir Angelica Bengtssons tredje OS, och uppladdningen har redan börjat.
– Ja, självklart. Allt jag gör från och med nu är med sikte mot Tokyo, säger Angelica Bengtsson.
– Fokus nästa år kommer att vara att tävla mycket mot mina största konkurrenter – och slå dem, fortsätter hon med ett leende.
I början av nästa år drar friidrottarnas inomhussäsong i gång.
– För min del kommer den att bli kort, men intensiv. Det blir till exempel många tävlingar i februari, och sedan inomhus-VM i Kina i mars. VM blir ett bra genrep inför OS, säger Angelica Bengtsson.
Under utomhussäsongen är det ett antal Diamond League-tävlingar som står på hennes tävlingsschema.
Målet i Tokyo är att vara med i medaljkampen, och för att lyckas med det måste Angelica Bengtsson vara snabb inte bara i tanken utan också i benen.
– Snabbhet är en nyckel för mig eftersom jag är kortare än mina konkurrenter, säger hon.
Det här är något som Angelica och hennes tränare Peter Widén redan jobbat med under en period, och som också har gett resultat, men det arbetet kommer att fortsätta under månaderna fram till OS.
– Ja, jag vill förbättra min fysiska kapacitet ytterligare, och jag är väldigt trygg med att min tränare kommer att se till att jag lyckas med det.
