Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sport

Okände svenske världsstjärnan tävlar i 532 kilometer i timmen

Gainesville. Jonnie Lindberg kör bil i 532 kilometer i timmen.

– Man kör inte med skallen utan med rumpan, förklarar han känslan när hans dragracingbil far i väg med en gigantisk tryckvåg de dryga 400 metrarna.

Jonnie Lindberg, från Upplands Väsby, är den okända världsstjärnan i svensk bilsport. I helgen tävlar han i Las Vegas.

Inför tävlingarna går han omkring i mekarbrallor, tenniströja och keps i depån. Han fixar smågrejer och deltar i förberedelserna.

Man skulle kunna förväxla Jonnie Lindberg med en av alla de andra mekanikerna i teamet. Det märks inte att han är en svensk världsstjärna på fyra hjul och bara en handfull personer i världen kör fortare än vad 28-åringen från Upplands Väsby gör.

När han släpper kopplingen i sin Funny Car handlar det om inget annat än en kontrollerad explosion, en öronbedövande smäll och en tryckvåg som känns i hela kroppen även om man står en bra bit ifrån.

Tryckvågen och smällen när bränslet, på huvudsakligen nitrometan, skickar iväg Jonnie Lindbergs bil är enorm.
Tryckvågen och smällen när bränslet, på huvudsakligen nitrometan, skickar iväg Jonnie Lindbergs bil är enorm. Foto: Maja Suslin

Hans Ford Mustang far bokstavligt talat iväg som en raket och marken skälver under loppet, som är över på 3,9 omvälvande sekunder.

Man inte bara ser med ögat hur fort det går. Det känns verkligen också i kroppen. 

Jonnie Lindberg är Sveriges första proffsförare i en av de två tyngsta klasserna i dragracingens hemland USA.

I helgen kör han årets fjärde deltävling, som avgörs i Las Vegas. I fjol, hans debutår i klassen, gick han till final där.

– Det var en massa småstrul förra tävlingen i Florida. Men det var en ny bil då och vi hann inte testa allt. Nu har vi gjort det och hoppas på final i år igen, säger Jonnie.

Det var tävlingen i Gainesville i Florida som DN besökte och då missade han de 16 bästa som kör mot varandra i en utslagningsstege.

I årets andra tävling, i Phoenix, Arizona, kraschade Jonnie rejält och hela bilen fick byggas om.

Jonnie blev påkörd av en sportens legendarer, 68-årige John Force. Amerikanen tappade fästet och for över på Jonnies sida och kraschade in i honom.

– Jag har varit nära några gånger och skrapat en mur, men aldrig en kollision med en annan bil. 

När Jonnie packade ner hjälmen efter den tävlingen, hittade han märken av däcket från John Forces bil på den. Så nära var det.

– Sittbrunnen klarade sig intakt, men från motorn och framåt är allt helt nytt, berättar Jonnie, som i princip var dag och natt i garaget i två veckor och hjälpte till.

Jonnie Lindberg blandar sitt eget bränsle och tankar själv. Det går åt ungefär 50 liter för knappt fyra sekunders körning.
Jonnie Lindberg blandar sitt eget bränsle och tankar själv. Det går åt ungefär 50 liter för knappt fyra sekunders körning. Foto: Maja Suslin

Han bytte också chassi från en blå Toyota till en gul Ford Mustang. Han gillar det nya bättre, för det ger honom bättre sikt när han kör.

Reglerna är strikta för hur karossen ska se ut. Det måste likna riktiga bilar även om grillen och Mustang-märket bara är en påklistrad dekal.

Jonnie är trygg med säkerheten, speciellt efter upplevelsen i Phoenix och bromsskärmarna har han alltid vikt själv.

– Det är en trygghetskänsla. Man vill gärna kolla så att det går att få stopp på bilen. Utan dem går det inte att stanna. 

Han blandar även bränslet själv. Det får vara max 90 procent nitrometan och resten metanol. På låglandsbanor, som här i Florida, är det 88,5 procent nitrometan.

– När vi kör på hög höjd, i Denver, är det 89,9, berättar Jonnie, innan han fyller tanken.

Varför är du med så mycket i förarbetet där nu bara behöver köra bilen?

– Jag är van att göra allt själv. Jag styrde ju och ställde när jag hade egna team och vill vara med. Tror teamet uppskattar det också.

Efter att ha vunnit Top Alcohol Funny Car två år i rad fick han chansen som enbart förare i ett team med bara en bil. Debutåret 2017 slog han alla med häpnad och tog sig till tre finaler och slutade tolva i mästerskapet. 

Är du en stjärna här?

– Jag kör ju i Funny Car. Det och Top Fuel är det största man kan köra här i USA. Jag känner mig inte som en stjärna, men det är man väl kanske. Det är många fans, man får skriva autografer och får brev hem där de vill ha autografer.

Han förklarar varför Funny Car är toppklassen:

– De här bilarna är svårare att köra än Top Fuel. Vi har samma effekt, men då de är så mycket längre är de lättare att köra, förklarar han och fortsätter:

– Ju mer man kör desto bättre blir man. Jag kör bättre i år än i fjol, är mer med bilen nu. 

Före tävlingarna är Jonnie Lindberg med och skruvar på bilen, även om han numera bara är engagerad som förare.
Före tävlingarna är Jonnie Lindberg med och skruvar på bilen, även om han numera bara är engagerad som förare. Foto: Maja Suslin

Att köra en bil med nästan 11.000 hästkrafter som går i 532,6 kilometer i timmen är svårt att greppa. Jonnie gör ett försök:

– Man måste slira på kopplingen ungefär tre sekunder för att bäst utnyttja effekten. Allt ställs in elektroniskt i förväg, men det är inte lätt att hitta rätt.

– Det finns inget annat motorfordon på jorden som accelererar så fort som det här. Inte ens ett jetplan, säger Jonnie och berättar om en G-kraft på fyra vid startlinjen.

– Vid halva banan är det ungefär sex G och sedan matar det på.

Jag drar min egen erfarenhet av att sitta i en rallycrossbil när den startar. Men den hästspark man får i bröstet då kommenterar Jonnie så här:

– Jag gäspar när jag sitter i en sådan bil.

– En snabb sportbil kör 0–100 på fyra sekunder. Jag kör 0–500 på tre sekunder med den här.

Eftersom det mesta är inställt, vad gör du under det extremt korta loppet?

– Klappar full gas och håller i mig, säger Jonnie och skrattar.

– Nej, men det finns ju ett idealspår med bäst grepp och de här bilarna vill verkligen åka över hela banan, så det gäller att styra och parera hela tiden.

– Många tror att det är rattlåsracing. Men när man tittar på filmbilder på mig när jag kör, sitter jag och jobbar med händerna hela tiden.

När karossen fälls ner är Jonnie ensam i sittbrunnen precis bakom jättemotorn. Har man anlag för att vara klaustrofobisk ska man inte välja dragracing.

– Men jag trivs där. Det är trevligt, lite inträngt, tycker Jonnie.

Trots de korta racen är det en enorm påfrestning att bemästra de enorma krafterna.

– Jag är alldeles andfådd när jag kliver ur bilen, berättar Jonnie, som har en oerhört hög puls efter att bromsskärmen fått stopp på ekipaget.

Förmågan att styra bilen har imponerat på amerikanerna, som älskade Jonnies kommentar när han sa att han lärt sig det när han körde på frusna sjöar i Sverige. Det var där han lärde sig känslan när det började sladda.

– Man kör inte bilen med skallen utan med rumpan.

Bromsskärmarna är ett måste för att få stopp på bilen efter loppet. Jonnie Lindberg ser till att den är hel och viker den själv inför varje lopp.
Bromsskärmarna är ett måste för att få stopp på bilen efter loppet. Jonnie Lindberg ser till att den är hel och viker den själv inför varje lopp. Foto: Maja Suslin

Jonnie Lindberg får en stressig säsong där han kör alla 24 deltävlingarna. I elva av dem jobbar han också som konsult åt en annan förare i hans gamla klass. Jonnie gör alla inställningarna på hans bil. 

– Då blir det ganska mycket att göra. Man får springa fram och tillbaka, säger Jonnie och ser nöjd ut att få syssla med det han älskar mest.

Ser du dig själv som en dragracingens Per Eklund, som kör när du är över 60?

– Jag tänker inte så långt fram. Men det här är ju som en drog och man vill hela tiden lära sig mer.

Att dragracing handlar mycket om livsstil visar hans förhållande till teamchefen Jim Head.

– Han är old school. Vi har inget kontrakt. Vi skakar hand och kör på, men som vi har pratat är det mig han vill ha som chaufför. Det blir nog en fyra år till här.

Jonnie får ingen lön, men sponsorer drar runt teamet, som kostar ungefär två miljoner dollar per år. I veckorna kör han sitt eget företag och säljer dragracingdelar till Europa från sin bas i Indianapolis, men erkänner att han saknar en del svenskt:

– Mammas mat och tjejerna. Får man hemlängtan drar man till Ikea och käkar köttbullar.

Fakta.Jonnie Lindberg

Född: 1 september 1989 i Upplands Väsby

Bor: Brownsburg, Indiana

Klubb: SHRA Uppsala

Team: Head Racing

Segrar i USA: 6, alla i Top Alcohol Funny Car

Finaler i USA: 13, varav tre i Nitro Funny Car

Startnummer: 12

Karriär: Vann första dragracingsegern i Alastaro, Finland, 2013. Vann EM samma år i Top Methanol Funny Car. Debuterade i USA i Top Alcohol Funny Car 2014 med eget team. Vann som första svenska förare ett mästerskap i USA då han tog hem Top Alcohol Funny Car 2015. Försvarade titeln 2016. Anställd som förare i Head Racing 2017 i Nitro Funny Car och slutade tolva i mästerskapet. Ny satsning i samma mästerskap 2018.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.