Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sport

Omorganisation gav judon fler kvinnor: ”Tidigare mest män som bevakade en position”

Mia Hermansson, OS-deltagare i judo 2016, under ett träningspass med judoknattar i Stockholm samma år.
Mia Hermansson, OS-deltagare i judo 2016, under ett träningspass med judoknattar i Stockholm samma år. Foto: Roger Turesson

Svensk idrott har klubbat igenom kvotering i förbundsstyrelser.

Men då ännu inga konsekvenser väntar förbund som inte når kravet är sannolikheten att nå en jämställd representation mindre.

Det menar Erik Vesterlund, generalsekreterare i Svenska judoförbundet – ett av få förbund med en majoritet kvinnor i sin styrelse.

I slutet av april fick Svenska judoförbundet en utmärkelse av sin europeiska motsvarighet.

Orsak: Det svenska förbundet, med ordföranden Kristiina Pekkola i spetsen, sticker ut internationellt med sin ovanligt starka kvinnliga representation.

I förbundsstyrelsen är fyra av sju förtroendevalda kvinnor.

Den statistiken sticker ut även i Sverige, visar den rapport som Centrum för idrottsforskning presenterade i tisdags. År 2016 uppnådde endast 37 av 71 idrottsförbund målet om en förbundsstyrelse där inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent.

Den svenska idrottsrörelsen har haft samma jämställdhetsmål sedan 2011. Men då mer eller mindre inget hade hänt inför Riksidrottsstämman i fjol lade Riksidrottsförbundets (RF:s) styrelse ett förslag om kvotering – som klubbades igenom. 2021 träder nya stadgar i kraft som gör 60–40-målet till ett krav. 

RF-basen Björn Eriksson talade i fjol om ekonomiska straff för de förbund som inte uppfyller kraven, men förslaget landade till sist i att bidragssystemet – och hur bidrag ska kunna användas som styrmedel – ska ses över.

Det tycker Erik Vesterlund, generalsekreterare i Judoförbundet, var synd.

– Vi tycker att det är tråkigt att man inte gjorde mer för att nå de mål som man satte upp, säger han.

–  Sätter man bara upp mål utan en riktning för att nå dem är sannolikheten att man når målen mindre.

En ökad kvinnlig representation gynnar idrotten, menar Vesterlund och berättar att Judoförbundet har genomgått ett uttalat visionsarbete sedan 2012.

– Vi har gått från att vara en traditionell hierarkisk organisation med fasta kommittéer där folk, läs män, mest satt och bevakade en position till att jobba med målorienterad och projektbaserad verksamhet. Och även här införde vi krav på en jämn fördelning.

Vad ger det för signalvärden?

– Dels ger det förebilder till unga aktiva kvinnor. Dels har vårt arbete blivit mycket bättre, eftersom vi har fått in fler perspektiv i diskussionerna. 

Centrum för idrottsforsknings rapport visar att asiatiska kampsporter på ett bättre sätt än många andra idrotter lyckas aktivera flickor. Enligt Vesterlund har antalet kvinnliga judoutövare (totalt, inte bara barn och unga) ökat med 50 procent mellan 2012 och 2017. Fortfarande är majoriteten av de aktiva män, men trenden är tydlig. 

– Jag kan inte uttala mig för kampsporter i allmänhet, men från judons sida tror jag definitivt att vår tydliga värdegrund hjälper till att göra verksamheten välkomnade för alla, oavsett kön.

Läs mer: Bidragssystemet inte jämställt – statliga stödet gynnar pojkars idrottande 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.