Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sport

OS-minnena vi aldrig glömmer

Hanna Öbergs uppläsning av sitt eget resultat till Stefan Löfven är ett av OS-minnena vi aldrig glömmer.
Hanna Öbergs uppläsning av sitt eget resultat till Stefan Löfven är ett av OS-minnena vi aldrig glömmer. Other: Jonas Lindkvist

OS-festen i Pyeongchang har pågått sedan fredag 9 februari. DN:s utsända skribenter delar med sig av fem OS-minnen de aldrig kommer att glömma.

Johannes Hösflot Kläbo vinner herrarnas sprint i klassisk stil
Johannes Hösflot Kläbo vinner herrarnas sprint i klassisk stil Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån

13 februari: Kläbo blir yngre OS-vinnare än Gunde Svan

Det var nog inget Johannes Hösflot Kläbo tänkte på, eller ens visste om, men den 13 februari raderade norrmannen ut Gunde Svans rekord när det gäller unga OS-guldmedaljörer i längdskidåkning.

Svan tog fyra OS-guld mellan 1984 och 1988 men är i dag mer känd som programledare för Fångarna på fortet. Han hade nyligen fyllt 22 år när han den 13 februari 1984 vann 15-kilometersloppet i OS i Sarajevo före finländarna Aki Karvonen och Harri Kirvesniemi.

Med mössan på sned skrev Gunde in sig som den yngsta OS-guldmedaljören i längdskidåkning på herrsidan någonsin. 

Kläbo var bara 21 år och drygt tre månader när han tisdagen den 13 februari, ett magiskt datum, vann OS-sprinten i klassisk stil.

Med sina sju världscupssegrar den här säsongen, segermarginalen har ofta varit oförskämt stor, var Kläbo givetvis en av de stora favoriterna i OS och han motsvarade onekligen förväntningarna.

Med guld i sprint, sprintstafett och stafett tyckte Kläbo att han kunde åka hem och låta någon annan vinna femmilen.

Stort.

Lars Grimlund

 

18-åriga Jevgenia Medvedeva tog silver och 15-åriga Alina Zagitova guld efter den rekordjämna konståkningsfinalen.
18-åriga Jevgenia Medvedeva tog silver och 15-åriga Alina Zagitova guld efter den rekordjämna konståkningsfinalen. Foto: Aris Messinis/AFP

23 februari: 15-åring vann den jämnaste konståkningsfinalen någonsin

Två ryska tonåringar. Den ena 15 år, den andra 18. Alina Zagitova och Jevgenia Medvedeva är arga konkurrenter på konståkningsisen men bästa vänner vid sidan av. De sporrar och inspirerar varandra till stordåd.

När de glider, hoppar och snurrar fram över isen i sina ryskt röda klänningar under damernas fria program är det idrottens vackraste kamp.  Den yngre skridskoprinsessan gör trippel Flip+dubbel Toeloop+dubbel Loop. Den äldre kontrar med dubbel Axel+dubbel Toelopp+dubbel Loop.

Det är långt ifrån bara den ryska publiken som jublar.

När domarna sagt sitt får Zagitova 156,65 poäng och Medvedeva 156,65. På hundradelen samma poäng. Vad är det för odds på det?

15-åringen blir olympisk mästarinna tack vare 1,31 poäng bättre när hon i det korta programmet slog det världsrekord som hennes kompis satt bara några minuter tidigare. Det här var även OS-konståkningens jämnaste strid genom tiderna.

Jens Littorin

 

Hanna Öberg var chockad när det gick upp för henne att hon vunnit damernas distanslopp i skidskytte.
Hanna Öberg var chockad när det gick upp för henne att hon vunnit damernas distanslopp i skidskytte. Foto: Carl Sandin/Bildbyrån

15 februari: Hanna Öberg läser resultat för statsministern

I Sotji kallades jag ”svarta änkan” av kollegorna. Var jag än satte min fot blev det svenska medaljmissar. I Pyeongchang har vinden vänt. 

Frida Hansdotter och André Myhrer knäckte giganterna i sina grenar och vann slalomguld. Men inget guld slår Hanna Öbergs skräll i skidskyttedistansen.

I målfållan på en mörk arena stod 22-åringens barndomsvän Anna Magnusson och grät glädjetårar som aldrig ville ta slut. På den internationella presskonferensen en stund senare fick guldmedaljören presentera sig själv – med namn, ålder, var hon kommer ifrån och var hon bor.

Öberg gick från doldis till OS-stjärna inom loppet av en timme, och plötsligt hade hon statsministern i telefonluren.

När Stina Nilsson ett par dagar tidigare hade pratat med Stefan Löfven avslutade hon kaxigt ”ta hand om riksdagen så länge”. Hanna Öberg, å sin sida, satt länge med luren mot örat, sade inte mycket själv men började plötsligt bläddra bland en hög med papper framför sig.

Det var inte bara statsministern som undrade hur det egentligen hade gått till. Även skidskyttetalangen själv hade svårt att fatta vad som hänt. Hade hon verkligen vunnit? Och med hur mycket? Till slut hittade Öberg rätt i resultatlistan.

”Det var med 24 sekunder”, sade hon i telefonluren.

Lisa Edwinsson

 

USA:s Gigi Marvin i kamp med kanadas Renata Fast under OS-finalen som avslutades med att USA vann straffavgörandet.
USA:s Gigi Marvin i kamp med kanadas Renata Fast under OS-finalen som avslutades med att USA vann straffavgörandet. Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån

22 februari: Damernas hockeyfinal bjöd på extra allt

Tyska spelare jublar samtidigt som de svenska spelarna försvinner från mixed zon snabbare än en avlöning. Tre Kronor är utslaget ur OS efter att ha förlorat kvartsfinalen mot Tyskland.

Efter OS i Salt Lake City är jag snabbfotad. Jag vet att det gäller att fånga dem i flykten.

Dagen efter tar jag bussen till en annan hockeyarena för att se finalen mellan USA och Kanada. 

Några timmar senare går jag omkring med ett fånigt leende i ansiktet.

Mina förväntningar inför matchen hade varit höga eftersom de tidigare OS-turneringarna hade skämt bort mig, men det här hade jag inte räknat med.

Finalen bjöd på extra allt, och avslutas med ett straffavgörande som inte kan varit nyttigt för dem med svaga hjärtan.

USA:s hockeydamer tog första OS-guldet på 20 år. Av bara farten tystade de kritikerna som slentrianmässigt fortfarande säger ”tjejer kan inte spela hockey”.

För knappt ett år sedan tog de amerikanska spelarna fajten för att få bättre villkor. De vann den precis som de vann OS-guldet.

Det gör mig glad.

Malin Fransson

 

Gränsen mellan Syd- och Nordkorea nära Goseong i Sydkorea.
Gränsen mellan Syd- och Nordkorea nära Goseong i Sydkorea. Foto: Lee Jong-gun

20 februari: På väg mot gränsen vågade ingen trotsa bussguiden

Ironin lever i Sydkorea, tror jag.

Vet inte hur turistguider här brukar vara, men den jag och Jens Littorin hade dagen vi drog upp till gränsen mot norr, hon var inte som tidigare turistguider jag upplevt.

Vi hade knappt börja rulla innan hon kom med uppmaningen att lyssna på det hon berättade. Det skulle bli ett test senare.

Skojade hon? Vet inte. Vågade inte chansa. Så jag lyssnade intensivt, vi skulle ju ändå nästan in i Nordkorea.

Skämten fortsatte. Blev spetsigare och mer riktade mot oss passagerare och när bergslandskapet bredde ut sig insåg jag att det var ironi hon höll på med där framme.

Ironin var svår att förstå. Hennes krav på punktlighet enklare.

Sade hon att vi skulle vara tillbaka vid bussen 11.35 så upprepade hon det med strängare stämma så många gånger att ingen ville veta vad som hände om vi missade.

På såna där resor brukar alltid någon komma släntrande sent när bussen ska rulla vidare. Inte med den här guiden.

Någon minut före 11.35 stod vi alla där, journalister från hela världen. Det var säkrast så.

Johan Esk

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.