Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sport

Pantade flaskor ledde till proffskontrakt som cyklist

Awet Gebremedhin.
Awet Gebremedhin. Foto: Sérgio Gallegos/Israel Cycling Academy

Som flykting i Sverige samlade han pantflaskor för att kunna köpa en racercykel. Fyra år efter att han lämnade Eritrea har Awet Gebremedhin nu fått sitt första proffskontrakt som cyklist. Och han hoppas snart kunna tävla för det svenska landslaget.

Det är svårt att bli proffs i cykel, bara två svenska herrar har haft kontrakt på den högsta nivån inför 2018. Nu har 25-årige Awet Gebremedhin, som än så länge har uppehållstillstånd i Sverige, skrivit på ett tvåårskontrakt med Israel Cycling Academy. Han har gått igenom mer än de flesta på vägen.

– It's amazing. Jag är så lycklig, säger han på telefon från Spanien.

Vi pratar mest på engelska eftersom han inte har talat så mycket svenska på ett tag.

Efter att ha åkt till Florens och tävlat i U23-klassen med det eritreanska landslaget 2013, begav han sig till Sverige i stället för att åka hem igen. Han hade bara ett visa till Italien och var egentligen tvungen att åka tillbaka dit, men stannade. Han levde gömd hos vänner i Sverige i ett och ett halvt år, berättar han.

– Det var utan cykel, utan drömmar, utan pengar, till och med mat. Det var ett väldigt tufft liv. Men till slut så gav det mig den här stora drömmen, den här möjligheten, säger han.

Under tiden lärde han sig svenska.

– Jag var bara hemma hela tiden. Jag sade till mig själv att jag måste göra någonting. Jag bestämde mig för att lära mig svenska. Jag gick inte i skolan, men jag lärde mig svenska. De första fem månaderna kunde jag inte gå ut, jag var rädd, men mina vänner gick till skolan, och jag tvingade dem att läsa för oss när de kom hem. De sade till mig att ”du har ju inte ens uppehållstillstånd”, men jag sade att ”se bara, en dag kommer jag att ha det”.

Han fick det 2015, och bodde på en flyktingförläggning i några månader. Under den tiden samlade han ihop pantflaskor, tills han kunde köpa en cykel, cykelkläder, skor och hjälm, och börja träna igen.

– På ett år och tio månader cyklade jag inte en enda dag. Det var väldigt tufft.

Cykeln kostade 10.000 kronor, men det var rabatt så han fick den för 6.800, säger han. Det var ett par månaders pantflasksamlande.

Hans flyktingstatus gav honom möjligheten att komma med i ett cykellag för flyktingar, Marco Polo, som precis hade startats. Laget tog honom till Spanien, där han har bott sedan dess. Han fick mat och husrum, en riktig proffscykel och ett internationellt tävlingsprogram. Förra året gick han vidare till Kuwait-Cartucho, men laget lade ner efter säsongen.

Awet Gebremedhins räddning blev ett politiskt laddat återbud hos projektet Israel Cycling Academy.

Laget hade en muslimsk åkare, turken Ahmet Örken. Men efter president Donald Trumps uttalande om Jerusalem som Israels huvudstad utsattes Örkens familj för protester och press i Turkiet, och det blev för svårt för honom att stanna i laget. Den lediga platsen gick till Awet.

Giro d'Italia startar med tre etapper i Israel i år, och många tror att det israeliska laget kommer att få en inbjudan till tävlingen. Men för Awet kan det ändå bli svårt att delta. Hans resepapper från Sverige räcker inte för att komma in i många länder, vilket redan förra året begränsade hans tävlingsprogram.

Han har fått kontakt med Tobias Ludvigsson, Sveriges mest framgångsrika herrproffs som bor i Jönköping där Awet är när han kommer till Sverige. Han vill bli svensk medborgare och saknar att tävla med ett landslag.

– Jag tycker om Sverige. Men inte vädret. När du cyklar, huu, det är ett jävla väder, säger han på svenska och skrattar.

Nu är hans syster också i Sverige. Hon kom med en båt över Medelhavet, från Libyen till Italien, och kunde åka vidare till Jönköping eftersom Awet har uppehållstillstånd. Det kostade mycket, ”6.000 dollar”, att ta henne över havet, säger Awet.

– Ett svårt ögonblick. Det var många svåra ögonblick 2017, men det är okej nu.

Cykel är en stor sport i Eritrea, och Awet säger att han bland annat är kompis med en av landets stora stjärnor, Daniel Teklehaimanot som kommer från samma stad och var hans lagkamrat.

När han växte upp var cykel allt han kände till och allt han tänkte på, säger Awet.

– Jag lever för cykling, ingenting annat. Jag gillar det inte, jag älskar det.