Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-21 05:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/politik-och-platini-avgjorde-friends-em-ode/

SPORT

Politik och Platini avgjorde Friends EM-öde

EM-genrep mot Armenien på Friends arena. Närmare än så kom aldrig den svenska nationalarenan i fotboll matcher i årets EM.
EM-genrep mot Armenien på Friends arena. Närmare än så kom aldrig den svenska nationalarenan i fotboll matcher i årets EM. Foto: Joel Marklund/Bildbyrån

Det var politik snarare än prestanda som gjorde att Friends arena förlorade kampen om EM. Det säger Karen Espelund, norskan som var med och fattade beslutet.

Men även om Sverige hade fått EM-matcher hade dessa med stor säkerhet försvunnit på grund av pandemin.

Den 19 september 2014 sammanträdde Uefas exekutivkommitté i högkvarteret i Nyon. 16 ledamöter skulle bestämma vilka 13 städer som skulle få arrangera fotbolls-EM 2020, ett mästerskap som senare skulle komma att flyttas till året därpå.

Uefas ordförande, Michel Platini, hade några år tidigare kastat fram idén om att EM i stället för att arrangeras av ett eller ett par länder skulle spridas till många fler. Det tyckte fransmannen var ett utmärkt sätt att fira att det 2020 var 60 år sedan den första EM-turneringen spelades. Han fick fotbolls-Europa med sig.

Det fanns 19 ansökningar till den 16:e EM-turneringen. En av dem kom från Sverige, Stockholm och Friends arena. Vid den här tidpunkten var det två år sedan svensk fotbolls nya nationalarena invigdes. Det är en arena av senaste snitt med plats för 50.000 åskådare och skjutbart tak. Även om det kommit kritik mot akustiken och mot gräsmattan tyckte sig Svenska fotbollförbundet ha trumf på hand. Vid andra ansökningar av stora fotbollsmästerskap har man varit tvungen att presentera flera arenor som håller måttet. Nu handlade det bara om en och den hade Uefas utvärderingsgrupp gett högt betyg.

”Vi tyckte att vi hade en riktigt bra kandidatur och det är klart att vi var förhoppningsfulla”, säger Sune Hellströmer.
”Vi tyckte att vi hade en riktigt bra kandidatur och det är klart att vi var förhoppningsfulla”, säger Sune Hellströmer. Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån

I januari 2013 meddelade Uefa att tolv städer skulle få arrangera fyra EM-matcher, tre i gruppspel och en åttondelsfinal. De två semifinalerna och finalen skulle avgöras i en 13:e stad. Kravet för att få en EM-match var att arenan hade kapacitet för 50.000 åskådare. Ville man ha de avgörande matcherna måste det finnas plats för 70.000.

Många nationer såg med de nya kriterierna möjlighet att få vara med och arrangera EM-festen och konkurrensen var stor, men Svenska fotbollförbundets bedömning var att den prestanda som landets nya och moderna nationalarena kunde visa upp borde vara ett trumfkort.

– Vi tyckte att vi hade en riktigt bra kandidatur och det är klart att vi var förhoppningsfulla, säger Sune Hellströmer, förbundets tidigare generalsekreterare, som blev senior rådgivare och hade en huvudroll i kampanjen.

Men fakta är en sak och politik en annan – det har visat sig många gånger när det gäller idrottsvärldens omröstningar. När det handlade om inflytande i Uefa stod Sverige inte längre lika väl rustat. Efter att Lennart Johansson förlorat ordförandekampen mot Platini 2007 saknade Sverige representation i exekutivkommittén. Uefas generalsekreterare och högste tjänsteman Lars-Christer Olsson hade valt att lämna organisationen när Platini blev vald. Deras förhållande var ansträngt.

Sättet som Uefa styrdes på förändrades över en natt. Den nordiska modellen ersattes av en toppstyrd sydeuropeisk.

Karen Espelund var norsk representant i exekutivkommittén vid den här tiden och upplevde den tydliga förändringen.

– Platini lade sig i alla beslut, även sådana på detaljnivå. Han ville ha total kontroll, säger Espelund, som var en av de 17 styrelseledamöter som var med och avgjorde Friends öde.

På förhand hade det talats om en geografisk kombination av spelorter och där sågs Stockholm och Köpenhamn som ett naturligt nordiskt alternativ. Om bara en av städerna skulle komma ifråga borde moderna Friends komma före den mindre Parken, den danska nationalarenan, som senast renoverades i början på 90-talet.

Men när det var dags att gå till beslut övergavs den geografiska närhetsaspekten. I stället kom alternativen Köpenhamn och Stockholm att ställas mot varandra. Danmarks Allan Hansen fick inte rösta, men det spelade ingen roll. Parken besegrade Friends med röstsiffrorna 13–3.

Dåvarande Uefa-ordföranden Michel Platini presenterar Köpenhamn som värdstad för EM.
Dåvarande Uefa-ordföranden Michel Platini presenterar Köpenhamn som värdstad för EM. Foto: Laurent Gillieron/AP

I efterhand har det hävdats att Allan Hansen, den tidigare ordföranden i det danska fotbollförbundet, trots allt hade en avgörande betydelse för att det gick som det gick. När Michel Platini vann maktkampen mot Lennart Johansson var Hansen en av fransmannens starkaste supportrar.

Platini hade bara en röst, men kan antas ha haft ett stort inflytande på övriga. Var det här hans sätt att betala tillbaka?

Karen Espelund säger att alla vet att Norden är bra på att arrangera och även om det fanns synpunkter på Friends gräsmatta var det en teknikalitet för den tekniska rapporten att Friends höll hög klass.

– Det är inte lätt att sätta ord på vilka politiska allianser och vilka värderingar det var som låg till grund för att vi röstade som vi gjorde, men jag tror nog det är rätt att säga att det snarare var politik än prestanda som gjorde att Sverige inte blev valt, säger Espelund.

Köpenhamn blev tillsammans med London, Baku, Dublin, Rom, Amsterdam, Bukarest, Sankt Petersburg, Glasgow, Bilbao, München, Budapest och Bryssel utsedda till värdstäder.

Sofia, Jerusalem, Skopje, Minsk, Cardiff och Stockholm slogs ut.

Av de 13 arenor som slutligen valdes var åtta av nationerna representerade i exekutivkommittén.

– Det är klart att det fanns stora logistiska utmaningar även när det gällde jävssituationen, men jag måste säga att jag uppfattade den delen av processen som korrekt. Samtidigt går det inte att förhindra att folk pratar sig samman och hur mycket det påverkade voteringarna, det kommer vi aldrig att få reda på, säger Espelund.

Bland de ratade arenorna var det bara Friends och och Millennium Stadium i Cardiff som uppfyllde kriteriet med 50.000 åskådare. Båda skulle få en ny chans, när det visade sig att den nya arenan i Bryssel inte skulle bli klar i tid. Friends ansökte om att bli ersättare, men nu frångick Uefa det tidigare konceptet och valde att lägga Brysselmatcherna på redan tidigare utsedda Wembley.

I stället kom Uefa att ge Friends Europa League-finalen 2017 och Champions League-finalen till Cardiff samma år.

– Det är klart att det var kompensation, säger Sune Hellströmer, som än i dag kan känna besvikelse över att Friends inte fick EM.

Även han är övertygad om att det var spelet bakom kulisserna som fällde avgörandet.

Karen Espelund tror att man i framtiden kommer att återgå till modellen där mästerskap arrangeras av ett, två eller kanske tre länder.
Karen Espelund tror att man i framtiden kommer att återgå till modellen där mästerskap arrangeras av ett, två eller kanske tre länder. Foto: Lise Åserud/TT

Att Friends inte fick EM bidrog till den negativa publiciteten kring arenan. För Svenska fotbollförbundet blev arenasatsningen ett stort ekonomiskt bakslag, som slukade de 300 miljoner man fick när man sålde den gamla nationalarenan Råsunda och som tvingade förbundet att minska sin ägarandel kraftigt. Gräsmattan förblir ett sorgebarn.

Med facit i hand tror Hellströmer inte att det hade blivit några EM-matcher på Friends, även om Sverige hade haft mer sympatier i Uefas innersta kretsar. I april kom beskedet att Sveriges EM-matcher flyttas från Dublin och Bilbao eftersom dessa arenor på grund av pandemirestriktioner inte kan leva upp till Uefas krav på att 25 procent av det antal åskådare som arenan har kapacitet för ska kunna vara på plats under EM.

– Med tanke på när det här beslutet fattades och de restriktioner som finns ser jag ingen möjlighet att vi hade kunnat spela EM-matcher på Friends, säger Hellströmer.

2018 beslutade exekutivkommittén att återgå till det gamla konceptet och gav EM 2024 till Tyskland. Hellströmer blir inte förvånad om årets EM blir det enda som sprids över hela kontinenten. Han påpekar att även om det inte finns en hemmanation i detta EM kommer England om laget vinner sin grupp och går till final att spela sex av sju matcher på Wembley.

Karen Espelund, som har lämnat den internationella fotbollen och i dag är ledare i Rosenborg i hemstaden Trondheim, säger att ett EM i många länder alltid kommer att vara en stor logistisk prövning eftersom man har att ta hänsyn till många regeringar, myndigheter och säkerhetsaspekter. Ingen kunde ana att världen dessutom skulle drabbas av en pandemi, som gjort genomförandet än mycket svårare.

– Jag tror att lärdomen av det här är att vi kommer att återgå till en mer normal modell, där ett, två eller kanske tre länder har hand om arrangörskapet. Det är samtidigt viktigt att det inte bara blir de stora länderna som arrangerar, säger Espelund.

Ämnen i artikeln

Uefa
Friends
Fotboll

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt