Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-27 05:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/rfs-nej-till-kosttillskott-kritiseras-av-forskare/

Sport

RF:s nej till kosttillskott kritiseras av forskare

Riksidrottsförbundets budskap är att kosttillskott oftast inte behövs. En policy som kritiseras av forskare. Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån

Idrottsrörelsens restriktiva inställning till kosttillskott kan leda till att svenska idrottare vinner färre tävlingar, menar idrottsvetaren Tommy Lundberg. 

Riksidrottsförbundets budskap är att kosttillskott oftast inte behövs, men policyn är nyanserad, menar samtidigt Liselotte Ohlson som var med och skrev den.

Rätta artikel

”RF avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder.” Så står det under rubriken kosttillskott på Riksidrottsförbundet, RF:s hemsida, under avdelningen antidopning. 

Samtidigt uppger hälften av alla idrottare som testas för dopning att de använder kosttillskott, berättar antidopningsgruppens ordförande Åke Andrén-Sandberg.

Tommy Lundberg, forskare på Karolinska institutet, menar att budskapet från RF är allt för svartvitt.

– Jag känner många inom SOK och RF, och jag vet att det är den här hysch-hysch-mentaliteten. De som är kunniga känner ett litet tryck från sin arbetsgivare att inte tala så öppet om de positiva effekterna som faktiskt kan nås med vissa tillskott, säger han.

Internationella olympiska kommittén kom nyligen med en koncensusrapport kring kosttillskott, där en rad internationella forskare konstaterar att vissa förbund nu stödjer ett pragmatiskt användande av kosttillskott, där risker och fördelar analyserats.

Tommy Lundberg förespråkar själv en restriktiv hållning till kosttillskott, men ser två problem med det som han menar är en ”föråldrad syn” från RF.

– Det ena är att de bästa idrottarna inte får skälig information om vilka kosttillskott som faktiskt kan öka deras prestationsförmåga. I och med att marginalerna i de flesta idrotter är så försvinnande små så kan det leda till färre medaljer och sämre prestationer, säger han.

Han har kontaktats av landslagsaktiva som vill ha råd av honom om kosttillskott eftersom personer i deras stödapparat inte känner att de kan ge en öppen och ärlig bild, säger han.

– Den andra risken är att idrottare eller halvt okunniga tränare försöker få tag i de här preparaten på egen hand, och då har man ju ingen kontroll över vad det är de stoppar i sig. Man vill veta att de inte tar någonting som är verkningslöst eller till och med kan vara dopningsklassat eller farligt. Det är därför jag menar att det behöver finnas en transparens, en öppen diskussion om det här, så att man kan undvika riskerna men samtidigt se vilket kosttillskott som kan ha effekt, säger Tommy Lundberg.

I den kostpolicy som RF har gett ut är formuleringen inte ”annat än på rent medicinska grunder”, utan det står att kosten kan behöva kompletteras ”endast i undantagsfall såsom vid allergier, sjukdomar, resor, extrem tränings- eller tävlingsbelastning”.

– Den har några år på nacken, men är fortfarande gällande. När vi skrev den här policyn så tyckte vi själva att vi nyanserade väldigt mycket, i stället för att skriva att det här är vi emot punkt slut. Här är det en nyanserad bild av att det finns väldigt få som behöver kosttillskott, säger Liselotte Ohlson på RF:s elitidrottsgrupp.

Begrepp som kan tolkas olika i sammanhanget är dels vad man menar med kosttillskott, dels vad man menar med behov.

Kosttillskott kan finnas i olika former: vitaminer och mineraler, energitillskott som sportdryck med kolhydrater och protein, och så kallade ergogena tillskott som kan verka prestationshöjande.

IOK nämner i sin konsensusrapport fem ämnen där man menar att det kan finnas vetenskapligt stöd för en prestationshöjande effekt: koffein, kreatin, nitrat, bikarbonat och möjligen även beta-alanin.

Kolhydrat- och proteindryck är en av de saker som nämns i RF:s kostpolicy, där det till exempel står att sportdryck kan vara relevant under träning. Men Liselotte Ohlson på RF:s elitidrottsstöd menar att proteintillskott normalt inte behövs.   

– Proteinpulver efter träning, nej, det är det jättefå som behöver, om de lever ett normalt liv och äter fullvärdig kost, säger hon.

Hon tror att kosttillskott används mycket mer av motionsidrottare än av elitidrottare i Sverige. Hon framhåller att man får i sig mineraler och vitaminer på köpet i vanlig mat, och att man inte vet om man kan lita på vad ett pulver innehåller. 

– Varför ska man lägga pengar på någonting som man inte behöver? Vi vet att man behöver äta väldigt mycket mat när man tränar mycket, och då uppmanar vi idrottarna att göra det. Vi försöker utbilda och informera, säger hon. 

Samtidigt säger hon att medan folk i allmänhet äter för mycket, så är ett av de största problemen i elitidrottares kost att alltför många äter för lite.  

– Den utmaning vi har är att få elitidrottare att äta mer mat. Det finns kanske lite okunskap om hur mycket man måste äta om man tränar två gånger om dagen.

Tommy Lundberg påpekar att de effekter som man kan få av kosttillskott är ”strösslet på kakan”, en sista, liten faktor som en elitidrottare kan skruva på, medan träning, sömn och hur man äter påverkar mycket mer. 

– Det är klart att alla vill hitta en snabb, enkel lösning och ett mirakelpiller hit och dit, det handlar inte bara om elitidrotten utan hela samhället. Så det är viktigt att förstå kosttillskottens lilla plats i det här tränings- och kostpusslet som är kring en idrottare, säger han.

– Jag förstår att det kan vara problematiskt att nämna fördelar med kosttillskott, för då kanske andra också vill ta efter, ungdomar kanske till och med börjar fundera på vilka kosttillskott de ska använda. Det är någonting som inte jag heller vill se, säger han.

Men han menar att det finns vetenskapligt stöd för en effekt som inte kan uppnås med vanlig mat.

– De kosttillskott som faktiskt fungerar för elitidrottare är relativt säkra om man köper dem från normala källor. De flesta av de sakerna finns dessutom naturligt i vår vanliga kost, det är bara det att de inte riktigt finns i de mängder som är prestationshöjande. Du har nitrat som finns i rödbetor, koffein som finns i kaffe, kreatin i kött och så vidare. Det är inte några hokuspokus-produkter. 

– Sedan är det en annan grej, att även sportdryck och proteinpulver till exempel räknas ju inom definitionen av tillskott egentligen. Och den typen av tillskott ger man ju frekvent, det tar väl nästan alla svenska idrottare. Hoppas jag i alla fall.

Läs mer: 

Hammarbys fysansvarige: Försiktig med att avråda från allt