Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 21:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/ronaldo-far-mest-hat-i-sociala-medier/

SPORT

Ronaldo får mest hat i sociala medier

Christiano Ronaldo är den fotbollsspelare som får utstå mest näthat enligt en undersökning.
Christiano Ronaldo är den fotbollsspelare som får utstå mest näthat enligt en undersökning. Foto: Rui Vieira/AP

Hat och hot i sociala medier har fotbollsstjärnorna fått vänja sig vid.

En ny undersökning visar att sju av tio Premier League-spelare har fått kränkande kommentarer på Twitter. Överlägset flest riktas mot Cristiano Ronaldo.

TT Text

Enligt den brittiska myndigheten Ofcom skrevs 12 520 kränkande Twitter-inlägg om Manchester United-stjärnan Cristiano Ronaldo under de fem första månaderna av förra säsongen. Lagkamraten Harry Maguire var tvåa på listan, med 8 954 negativa inlägg.

Manchester United har totalt åtta spelare på topp tio. Det är dock ett stort steg ner till Marcus Rashford på tredje plats, som fått ta emot 2 557 kränkande inlägg.

”Dessa fynd kastar ljus över en mörk sida av det vackra spelet”, säger Kevin Bakhurst, Ofcoms chef för sändning och onlineinnehåll, i ett pressmeddelande.

Även i Sverige finns gott om exempel på fotbollsrelaterat hat och hot på nätet. Under sommaren drabbades två allsvenska fotbollsspelare – AIK:s Zachary Elbouzedi och Värnamos AIK-lån Robin Tihi – av uppmärksammade hatstormar i sociala medier.

Inför EM i England tog flera svenska landslagsspelare en paus från sociala medier för att slippa påverkas av kränkande kommentarer. I Svenska fotbollsförbundets säkerhetsapparat kring mästerskap är frågor om de digitala hoten numera ett givet inslag.

– Det har blivit det, tyvärr. Vi bevakar flöden och kanaler, sparar och skärmdumpar. I de fall vi väljer att gå vidare är det jag som gör polisanmälan i den brottskategori det kan handla om, säger Martin Fredman, säkerhetschef på fotbollsförbundet.

Utöver hat och hot på nätet finns ärenden där personer sökt upp spelare rent fysiskt.

– Det är något vi vill förebygga genom att ha den här bevakningen och kontrollen på vad som sägs kring våra spelare, säger Stefan Dejemyr, säkerhetsansvarig för landslaget under EM i England.

I vissa fall handlar det om psykisk ohälsa hos näthatarna. Inom framför allt klubblagsfotbollen finns dock exempel på hur både spelare och domare sökts upp och utsatts för hot och påtryckningar.

Enligt Jesper Fundberg, etnolog och lektor vid Malmö universitet, finns det en risk att personer som hatar och hotar på nätet triggas att ta till fysiskt våld.

– Hat och hot i sociala medier är ett slags våld, ett psykologiskt sådant, men möjliggör även fysiskt våld. Det kan vara ett hetsande som leder fram till att man rent fysiskt gör de här sakerna, säger han.

Den brittiska undersökningen, som genomförts av Alan Turing Institute på uppdrag av Ofcom, har granskat 2,3 miljoner twitterinlägg skickade till Premier League-spelare mellan augusti 2021 och januari 2022.

Knappt 60 000 inlägg, motsvarande 2,6 procent, hade vad som kategoriseras som kränkande innehåll – hot, förolämpningar, nedsättande epitet eller grova svordomar.

Den brittiska åklagarmyndigheten presenterade i juni nya riktlinjer som innebär hårdare straff för fotbollsrelaterat hat och hot på nätet. Den som döms ska bland annat kunna portas från fotbollsarenor i uppemot 10 år.

I samband med EM-starten i somras lanserade det europeiska fotbollsförbundet Uefa en ny plattform för att övervaka, rapportera och vidta åtgärder mot näthat.

Det internationella fotbollsförbundet Fifa och spelarfacket Fifpro har i sin tur planer på ett modereringsverktyg som ska identifiera och gömma inlägg med hat och hot i samband med internationella turneringar.

– Det känns verkligen som att någonting har hänt, och det är jättebra. Det återstår att se vad jättarna själva – Instagram, Twitter, Facebook – vidtar för åtgärder. Det är väl den stora frågan, säger Martin Fredman.

Ämnen i artikeln

Fotboll

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt