Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-25 15:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/sa-paverkar-supermanniskan-phelps-sporten-han-lamnat/

SPORT

Så påverkar supermänniskan Phelps sporten han lämnat

Bild 1 av 2 Under OS i Peking väckte president George Bush uppståndelse när han kom för att gratulera Michael Phelps.
Foto: Gerald Herbert/AP
Bild 2 av 2
Foto: Gerald Herbert

TOKYO. Han kom, sågs, segrade och förändrade sporten.

Simmaren Michael Phelps nådde en publik som aldrig tidigare hade brytt sig om simning. Tack vare det växte även intresset hos sponsorerna.

För första gången under 2000-talet kommer nu ett OS att avgöras utan Michael Phelps på startpallen.

Men arvet efter den 23-faldige OS-guldmedaljören kommer att märkas i Tokyo.

Det finns stjärnor som lyser starkare än andra. Michael Phelps är en av dem.

– Jag minns uppståndelsen när president Bush med sitt entourage plötsligt dök upp bland simmarna under OS i Peking, berättar tidigare elittränaren Anne Forsell som ingick i svenska simlandslagets ledarorganisation under OS.

– Där och då blev så tydligt för mig hur stor han var även utanför simvärlden. I dag skulle jag säga att det inte finns någon idrottsintresserad som inte vet vem Michael Phelps är.

Anne Forsell fortsätter med ett skratt:

– Ja, till och med många som inte är idrottsintresserad har nog koll på Phelps.

När Michael Phelps efter OS i Rio 2016 sa adjö till simningen var han redo för nästa kapitel i livet.
När Michael Phelps efter OS i Rio 2016 sa adjö till simningen var han redo för nästa kapitel i livet. Foto: Michael Sohn/AP

Svenska simlandslagets tidigare förbundskapten Hans Chrunak kallar Michael Phelps för en supermänniska.

– För att stå ut med den tuffa träningen som han genomförde år efter år måste man vara väldigt speciell, säger Hans Chrunak som för ett par dagar sedan genomgick en operation efter att ha drabbats av cancer igen – den här gången prostatacancer.

På land är Michael Phelps däremot en alldeles vanlig människa – med både förtjänster och brister – som inte bara skapade positiva rubriker under sin karriär.

2014 åkte han till exempel fast för rattfylleri. Det fick honom att inse att han behövde hjälp, och han lade in sig på en avvänjningsklinik.

Efter det var det slut på skandalerna i Michael Phelps privatliv.

– Han har inte alla gånger varit en ”mönsterperson” som har gjort allting rätt, konstaterar Anne Forsell.

– Men det var bra av honom att han tog sitt ansvar efter rattfyllan. Han skyllde inte ifrån sig utan vidtog åtgärder. Det är stort som människa.

Fem år har hunnit gå sedan 35-årige Michael Phelps tackade för sig. Redan efter OS i London 2012 gjorde han ett första försök att sluta, men den gången blev livet utanför bassängen för tufft för honom.

Utan den strukturerade tillvaro som en elitsatsning innebär hade Phelps svårt att hantera vardagen.

Han valde därför att göra comeback, och i OS i Rio 2016 simmade han hem två individuella guld och tre lagkappsguld.

Efter det var han redo att börja sitt nya liv.

OS i Tokyo blir det första OS:et på 2000-talet utan Michael Phelps, men hans inverkan och betydelse för sporten kommer att märkas även om han själv inte längre är en av deltagarna.

Arvet som Michael Phelps lämnat efter sig i simvärlden är förändringar på flera fronter.

När Michael Phelps hade blivit historisk i Peking med sina åtta guld klättrade han upp på läktaren för att krama om mamma Debbie och storasyster Whitney. Det var mamma Debbie som fick sonen att börja simma.
När Michael Phelps hade blivit historisk i Peking med sina åtta guld klättrade han upp på läktaren för att krama om mamma Debbie och storasyster Whitney. Det var mamma Debbie som fick sonen att börja simma. Foto: Tom Curley/AP

ÖPPENHET GAV HOPP

För Michael Phelps blev idrotten på många sätt en räddning.

Som nioåring fick Michael Phelps sin adhd-diagnos. I simningen hittade pojken som inte kunde sitta stilla – och som av sin lärare i engelska fick veta att han aldrig skulle bli framgångsrik – ett sätt att hantera känslan av rastlöshet.

– I vattnet kände jag för första gången att jag hade kontroll, har Michael Phelps berättat i intervjuer.

Att Michael Phelps har varit öppen med sin diagnos, och berättade hur han hittade vägar att hantera de svårigheter som adhd kan innebära, har varit viktigt för många.

– Jag tror att han starkt bidrog till att många insåg att det inte alltid behöver vara en nackdel att ha en funktionsnedsättning, säger den tidigare elittränaren Anne Forsell.

– Får människor rätt förutsättningar kan de klara mer än både de själva och omgivningen kanske tror. Men för att det ska ske krävs naturligtvis att det finns bra ledare omkring den aktiva och det hade Phelps.

MIchael Phelps gjorde något som ingen gjort före honom, och som ingen än har lyckats göra efter honom.
MIchael Phelps gjorde något som ingen gjort före honom, och som ingen än har lyckats göra efter honom. Foto: Marcos De Paula/TT

ALLT ÄR MÖJLIGT

15 år gammal kvalade Michael Phelps till OS i Sydney 2000. Han blev därmed den yngste manlige simmaren på 68 år i ett amerikanskt OS-lag. Väl på plats i Sydney slutade han femma på 200 meter fjärilsim.

Fyra år senare stod det klart att Phelps hade lyckats ta steget från lovande till att bli bäst i världen. I Aten simmade han hem sex OS-guld, fyra individuella och två i lag.

Framgångarna i Aten gav Michael Phelps och tränaren Bob Bowman modet att drömma stort.

Deras nya mål blev att Michael Phelps i OS i Peking skulle vinna samtliga grenar som han ställde upp i, fem individuella och tre lagkapper.

Med en dag kvar av OS-simningarna i Peking hade Phelps planenligt tagit sju guld och tangerat Mark Spitz guldrekord från 1972. För att han skulle bli historisk krävdes ett till.

Under den sista tävlingsdagen avgjordes medleylagkappen. USA var storfavoriter till segern. Det enda som kunde stoppa dem var en överväxling, men såväl Phelps som hans lagkamrater behöll kylan och vann.

Målet var uppnått. Michael Phelps hade tagit fler guld i ett och samma OS än någon annan hade gjort före honom.

I samma OS debuterade en ung Sarah Sjöström.

– Jag var rätt kaxig när jag var 14 år så jag minns att jag tänkte att om Phelps kunde borde jag också kunna, minns Sarah Sjöström med ett leende.

– I dag inser jag att han på så sätt var en viktig inspiration för både mig och många andra. Han visade att allt är möjligt.

För generationen som kom efter Phelps blev han simmaren som visade att glastak kan krossas, och drömmar förverkligas.

– Det var också himla häftigt att se en simmare som klarade av att vara bra på många olika distanser. Han var bra på 100 meter fjäril men också på 200 meter frisim, säger Sarah Sjöström.

Något Sarah Sjöström också blev med tiden. I OS i Rio 2016 tog hon OS-guld på 100 meter fjärilsim och silver på 200 meter frisim.

I samma OS som Michael Phelps blev historisk debuterade en ung Sarah Sjöström. Nio år senare blev hon bästa kvinnliga simmare i VM.
I samma OS som Michael Phelps blev historisk debuterade en ung Sarah Sjöström. Nio år senare blev hon bästa kvinnliga simmare i VM. Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån

MORGONSTUND HAR GULD I MUN

När Michael Phelps offentligt berättat om sitt mål i Peking var han inte längre ”bara” en simstjärna. Från och med då var han kort och gott en stjärna.

Det stora intresset gjorde att det amerikanska tv-bolaget NBC krävde att OS-finalerna skulle avgöras på bästa sändningstid i USA. Problemet var att det då var morgon i OS-staden Peking.

I normala fall avgörs alltid simfinaler på sena eftermiddagen/kvällen men pressen från NBC – som betalar stora summor för tv-rättigheterna – ledde till en historisk flytt. I Peking avgjordes för första gången OS-finalerna i simning på morgonen.

13 år senare avgörs på nytt ett OS i Asien, och det intresse som Phelps skapade för simning lever fortfarande kvar.

Därför har finaltiderna även den här gången anpassats efter amerikansk tid och avgörs därmed på morgonen japansk tid.

– Det är väl möjligtvis den enda delen där hans inflytande inte är odelat positivt, säger Anne Forsell med ett skratt.

– För idrottarna är det inte helt optimalt, men för sporten som helhet får man vara tacksam över att den får så stor uppmärksamhet.

Tack vare Michael Phelps är simning i dag en sport som lever året runt varje år, och inte som tidigare bara vart fjärde år under OS.
Tack vare Michael Phelps är simning i dag en sport som lever året runt varje år, och inte som tidigare bara vart fjärde år under OS. Foto: Joel Marklund/Bildbyrån

ÅRET RUNT ÄVEN FÖR ÄLDRE

När Michael Phelps efter den sista tävlingsdagen i Rio för fem år sedan sammanfattade vad han åstadkommit under sin karriär sa han:

– Numera är simning en året runt-sport, varje år. Inte som tidigare när simning var en sport som bara uppmärksammades vart fjärde år.

När sponsorernas intresse för sporten ökade – och då inte bara i USA utan även i Europa och Asien – innebar det också att simmarna kunde förlänga sina karriärer.

– Det har gjort att publiken har fått tid på sig att lära känna utövarna. Det har inte varit nya stjärnor i varje mästerskap utan publiken har fått en relation till simmarna, har  landslagssimmaren Simon Sjödin sagt i en DN-intervju.

Något som i sin tur skapat profiler som lockar både publik och sponsorer.

Uthålligheten var den avgörande faktorn till Michael Phelps imponerande undervattensarbete.
Uthålligheten var den avgörande faktorn till Michael Phelps imponerande undervattensarbete. Foto: David J. Phillip/AP

DET DU INTE SER KAN AVGÖRA

Simmare och tränare har länge varit medvetna om hur viktigt undervattensarbetet är, men Michael Phelps tog dess betydelse till nästa nivå.

Numera är undervattensarbetet en viktig del av träningen redan från unga år, och då framför allt med fokus på hur simmarna bäst utnyttjar det.

– Phelps var inte den som var snabbast under vattnet, men han var den som var mest uthållig, har landslagssimmaren Simon Sjödin tidigare berättat för DN.

Den uthålligheten kom inte gratis utan krävde hård träning.

Enkelt uttryckt kan man förklara betydelsen av ett starkt undervattensarbete med att om du får till starka och kraftfulla kickar simmar du fortare under vattenytan än över den.

Som längst får simmarna vara under vattnet i 15 meter. Studier har visat att de simmare som har starka kickar får med sig den energin och farten även när de bryter vattenytan.

– Jag glömmer aldrig OS-finalen på 400 meter medley i Peking. I den sista vändningen – observera att det var den sista – kickade han 15 meter. Det var helt sjukt, och jag minns att jag skrek i sändningen, säger den tidigare förbundskaptenen Hans Chrunak som också under många år var expertkommentator på SVT.

Hur viktigt undervattensarbetet är fick bland annat den svenska simstjärnan Sarah Sjöström erfara i VM-finalen på 100 meter fjärilsim 2019. Sarah kom tvåa och när hon analyserade loppet i efterhand stack en sak ut.

Hennes svaga vändning var det som kosta henne guldet.

En av Michael Phelps många styrkor var hans förmåga att stänga av och på. Han slösade inte på sin energi utan använde den när den bäst behövdes.
En av Michael Phelps många styrkor var hans förmåga att stänga av och på. Han slösade inte på sin energi utan använde den när den bäst behövdes. Foto: Jessica Gow/TT

ÄVEN SUPERMÄNNISKOR BEHÖVER VILA

Hård träning är viktigt, men ska man vinna åtta OS-guld på sju dagar är det lika viktigt att sova och äta bra.

– Hans återhämtning imponerade väldigt mycket på mig. Många simmare kan göra ett riktigt starkt lopp, men att göra det åtta gånger i rad är något helt annat. Där finns nog fortfarande en hel del att lära, säger Anne Forsell.

Michael Phelps har berättat att inför OS i Peking kartlades hans sömn. Man mätte hur många timmar han sov varje natt, och hur många av dem som var så kallad djupsömn.

– Även där hade vi mål för varje natt som vi ville nå, berättade han för insidescience.org.

Världens bästa simmare var dessutom en mästare på att hushålla med sin energi.

– Ja, han var bra på att använda sin energi vid helt rätt tillfällen, och spara på den däremellan, berömmer Sarah Sjöström.

En svår konst.

– I Rio klarade jag inte riktigt av det. När det var dags för finalen på 100 meter frisim var jag helt slut, och ville bara åka hem, säger Sarah Sjöström som likväl simmade hem ett brons i den OS-finalen.

– Nu är jag mycket bättre på det. Jag har lärt mig att koppla av mellan loppen, och tänka på andra saker. Något som ger energi och gör att jag orkar på ett helt annat sätt.

Ämnen i artikeln

Simning

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt