OS har gått i Tokyo en gång tidigare, 1964. Då lades spelen i mitten av oktober för att undvika sommarvärmen. 

Förra året dog 1.000 personer i Japan av den ovanligt svåra värmeböljan, då temperaturerna var på över 40 grader. De senaste åren har medeltemperaturen i juli varit 30 grader, och forskare menar att sommartemperaturerna blivit allt högre i landet på grund av klimatförändringarna. Men OS 2020 går som brukligt mitt i sommaren, mellan den 24 juli och 9 augusti.

I år rapporteras 57 personer ha dött och 18.000 tagits in på sjukhus under en vecka, då en värmebölja slog till mellan 29 juli och 4 augusti, med värme på över 35 grader. En byggarbetare på en blivande OS-anläggning i Tokyo som dog misstänks ha drabbats av värmeslag.

Sportchef Henrik Forsberg leder Svenska olympiska kommitténs (SOK) projekt för att förbereda de svenska idrottarna för klimatet under nästa års spel. När DN når honom befinner han sig tillsammans med flera experter från SOK i Japan för att studera hur man ska hantera hettan. En meteorolog finns med, liksom läkare och nutritionister.

– Det är intensivt. Tryckande värme, och i morse var det 90 procents luftfuktighet. Det är just kombinationen som är krävande, säger han på telefon från Tokyo.

Luftfuktigheten kan bland annat göra att svetten inte kan dunsta när luften är full av ånga, och därmed sätts kroppens system för att kyla ned sig ur spel.

– Vi kan ha hög luftfuktighet hemma i Sverige också, det är inte ovanligt att vi har 85-90 procents luftfuktighet, men då är det 15 grader. Här kan det vara 35.

Förutsättningarna har varit kända hela tiden, och SOK startade sitt projekt för ett par år sedan. Det är helt avgörande för idrottare som vill prestera på topp i OS att acklimatisera sig till värmen, menar Henrik Forsberg.

– Om vi gör det här på bästa sätt så kan det här bli en jättefördel. Så tänker ju alla, men om vi gör det rätt så kan vi vinna placeringar och ta någon medalj som vi kanske inte hade tagit annars, just för att andra inte lyckas hantera värmen. 

SOK kommer också att ha akuta strategier för att man snabbt ska kunna se om någon blir överhettad, och agera. 

– Det är lite lurigt, för tecken på värmeutmattning är ungefär de samma som när du tar ut dig maximalt, och all toppidrott handlar om att ta ut sig maximalt. Är det så att man håller på att bli värmeutmattad så är det en fara. Får man värmeslag så är det livsfarligt, säger Henrik Forsberg.

Han tror ändå att risken är större för andra grupper än idrottarna.

– Det kommer att bli ganska tufft om man inte är förberedd. Nu ska vi inte måla upp fan på väggen, jag tror inte att någon idrottare kommer att dö, för de är så vältränade. Men publik, journalister och ledare, de kommer att vara utsatta. Är man här som publik ska man nog tänka på att vara försiktig med hur länge man är utomhus, att man har vätska och kyler ner sig, säger Henrik Forsberg.

Olika idrotter är olika mycket utsatta. Värst är det för de som anstränger sig utomhus under lång tid, som maratonlöpare, cyklister, tennisspelare och fotbollsspelare. Andra är ute länge och gör kortare arbetsinsatser i intervaller, som roddare och golfare. 

Triatleterna ska förutom hettan och fuktigheten i luften dessutom simma i uppemot 30-gradigt vatten. Sanden som beachvolleybollspelarna tävlar i kan bli 50 grader varm, vilket kan ge brännskador. Det ska man motverka genom att fukta den.

Inomhusidrottare, som simmare, handbolls- och basketspelare, påverkas mindre.

Starttiderna för bland annat mountainbike och triatlon har flyttats för att undvika de varmaste timmarna på dygnet, och maratonloppen kommer att starta klockan sex på morgonen. En rad teknologiska åtgärder planeras också av arrangörerna, bland annat kan värmeavvisande beläggning läggas på asfalten.

SOK testar ett antal olika produkter för att kunna kyla ner sig under tävling. Den andra nyckeln för att prestera som bäst på OS är att acklimatisera sig. 

– Rådet är att mentalt testa att uppleva värmen. Vår rekommendation är att alla utomhusidrottare under året ska ha vistats i ett klimat som liknar det i Japan, säger Henrik Forsberg.

För att kroppen ska anpassa sig ska man helst vistas längre, upprepade perioder i ett liknande klimat, med kort tid emellan. Många kommer att åka fler än tio dagar i förväg till området, även för att vänja sig vid tidsskillnaden. Men man kan också anpassa sig på hemmaplan. En del kommer att åka till varmare ställen i Europa inför OS, och från och med årsskiftet kommer en klimatkammare att finnas på Bosön. Men även i Sverige kan man på andra sätt simulera värmen och fuktigheten.

– I den svenska sommaren kan man ställa in en testcykel eller ett löpband i ett växthus där det är högre luftfuktighet och varmare. En bastu är lite överdrivet, men man kan använda en bastu som inte är helt uppvärmd. Eller så kan man träna i regnställ.