Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 03:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/sedinbroderna-hyllas-efter-en-hockeyresa-olik-nagon-annan/

Sport

Bröderna Sedin hyllas – efter en hockeyresa olik någon annan

Natten mot torsdag hyllas bröderna Sedin i Vancouver.
Natten mot torsdag hyllas bröderna Sedin i Vancouver. Foto: Darryl Dyck/AP

De har följt varandra genom hela karriären. 

Även när den pengastinna hockeyindustrin såg ut att skilja dem åt fann de ett sätt att hålla ihop.

Natten mot torsdag hissas Daniel och Henrik Sedins tröjor upp sida vid sida mot Rogers Arenas takbjälkar.

I natt fick hockeylegendaren Thomas Steen sin tröja hissad i taket i Winnipeg Jets hemmaborg efter 950 matcher i klubben.

Bara ett dygn senare ska två andra svenskar hyllas.

År 2000 publicerade ESPN en lista där de förutspådde vilka som skulle bli 00-talets blivande stjärnor i idrottsvärlden. Bland namnen fanns Tiger Woods och basketspelaren Vince Carter – men även ett tvillingpar från Örnsköldsvik.

Dessförinnan hade Daniel och Henrik Sedin tagit sig genom juniorhockey, tv-pucken och ungdomslandslag tillsammans. De slog sig in i Modos A-lag som 17-åringar och ryktet om dem spreds till Nordamerika och Kanada.

När draften 1999 närmade sig förväntades både Daniel och Henrik Sedin gå i första rundan, vilket innebar att de i så fall skulle hamna i olika lag. För många av NHL-klubbarna hade det varit gott nog att få en av bröderna. 

Men de ville spela tillsammans.

För agentkollegorna Claes Elefalk och Michael Barnett inleddes ett intensivt arbete för att infria önskningen och tillsammans med Vancouvers dåvarande general manager Brian Burke tvingades de orkestrera en ordentlig transfercirkus.

– Vi påbörjade ett arbete innan draften och hade möte med flera NHL-lag vi visste skulle välja tidigt. En del lag var väldigt upprörda när de märkte att vi försökte få Henke och Danne till samma lag, men Vancouver Canucks var med på tåget, säger Claes Elefalk.

Till slut gick draften igenom och Daniel och Henrik Sedin valdes av Vancouver som tvåa och trea – efter löfte om att förstaväljande Atlanta Trashers i stället skulle ta tjeckiske Patrik Stefan.

– Det har väl inte hänt sedan dess, det är helt historiskt, säger Claes Elefalk.

Daniel och Henrik Sedin vid draften i Boston 1999.
Daniel och Henrik Sedin vid draften i Boston 1999. Foto: Jim Rogash/AP

De anlände till NHL under en tid när ligan präglades av ett ganska brutalt spel.

Även om förväntningarna var enorma fanns också en del tvivel på de blyga och tillbakadragna 19-åringarna från Sverige. De var ifrågasatta och till viss del hånade. Och frågor ställdes om de ändå inte hade en för ”mjuk” spelstil?

De första åren blev tuffa och de fick mycket kritik för att skridskoåkningen inte var tillräckligt bra.

Det dröjde fram till 2005 innan de riktigt exploderade. Poängproduktionen ökade år för år och 2010 vann Henrik Sedin NHL:s poängliga. Året efter var det Daniels tur.

Framgångarna har avlöst varandra för bröderna som även tilldelats andra typer av utmärkelser.

Henrik och Daniel Sedin har gjort 17 säsonger i Vancouver Canucks.
Henrik och Daniel Sedin har gjort 17 säsonger i Vancouver Canucks. Foto: Jessica Gow / TT

2016 fick Henrik Sedin King Clancy Memorial Trophy, som tilldelas den spelare som visat bäst ledaregenskaper på och utanför isen och som gjort märkbara humanitära insatser för samhället. 

Två år senare fick bröderna dela på samma utmärkelse.

Henrik och Daniel Sedin tar emot utmärkelsen King Clancy Memorial Trophy i Las Vegas.
Henrik och Daniel Sedin tar emot utmärkelsen King Clancy Memorial Trophy i Las Vegas. Foto: John Locher/AP

En av orsakerna var den anonyma donation på 1,5 miljoner dollar de gjort till ett barnsjukhus i Vancouver. Sjukhuset bönade och bad om att donationen skulle offentliggöras eftersom de trodde att det skulle innebära att fler skulle skänka pengar. Då gav bröderna med sig.

– De har alltid haft en stark vilja att göra det de tycker är rätt, det har gjort stort intryck på mig. De behandlar alla människor likadant. Att få jobba med dem under de här åren har varit fantastiskt. De är precis lika fina som de framstår i media, säger Claes Elefalk.

Claes Elefalk kunde inte närvara den där historiska draftdagen 1999 när allt startade. Och han kan inte heller delta när deras tröjor natten mot torsdag ska hängas upp i takbjälkarna i Rogers Arena.

– Jag skulle egentligen varit i Vancouver, men jag har lite problem med bihålorna så jag fick reseförbud tyvärr. Det var dålig tajmning, men så är det. Ibland blir man snuvad på att få vara med om fantastiska saker.

Veckan som gått har varit en enda stor hyllning från både staden och laget i Vancouver. Efter 17 säsonger och en hockeyresa olik någon annan ska nu nummer 22 och 33 pensioneras för alltid.