Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 01:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/smartgransen-for-svensk-elitfotboll-ar-mitten-av-juni/

Sport

”Smärtgränsen för svensk elitfotboll är mitten av juni”

Svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson är kritisk till myndighetsbesked som signalerar oförståelse till skillnaden mellan fotboll på hobbynivå och näringsverksamhet.
Svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson är kritisk till myndighetsbesked som signalerar oförståelse till skillnaden mellan fotboll på hobbynivå och näringsverksamhet. Foto: Erik Simander/Bildbyrån

Efter fredagens nej till allsvensk start i mitten av juni säger Svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson att han är besviken över bristen på besked från Folkhälsomyndigheten. 

Han anser att behandlingen av fotbollens yrkesverksamhet inte känns okej, om man jämför med hur samhället i övrigt behandlas under coronakrisen.

63-årige Karl-Erik Nilsson är en tungviktare inom svensk idrott. Sedan 2012 är han ordförande i Svenska fotbollförbundet och 2017 utsågs han till förste vice ordförande i det europeiska fotbollförbundet, Uefa, med tillhörande plats i organisationens exekutiva kommitté.

Under coronakrisen har han skött sina uppgifter från hemmet i Uddevalla, med återkommande möten, både nationellt och internationellt i form av videokonferenser.

– Jag har väl aldrig spenderat så många dagar i sträck på hemmaplan som under de här månaderna. Det är väldigt speciellt, verkligen. Det här är definitivt fotbollens största kris i modern tid, säger han till DN.

– Men samtidigt genereras alltid kraft inom idrotten och fotbollen. Så någonstans finns det framtidstro och hopp i det här. Och nu när all fotboll i världen och i synnerhet i Europa varit stängd under lång tid så är det som hände i Tyskland i helgen väldigt hoppingivande, säger han och refererar till omstarten av Bundesliga. 

Någonstans finns det framtidstro och hopp i det här. Och nu när all fotboll i världen och i synnerhet i Europa varit stängd under lång tid så är det som hände i Tyskland i helgen väldigt hoppingivande.

Karl-Erik Nilsson säger att tidsaspekten kommer att bli väldigt avgörande för effekterna av coronakrisen. 

– För ju längre det dröjer innan vi kommer i gång, desto fler frågor kommer. Hur kommer våra supportrar att reagera? Hur kommer beteendet hos människor att bli? Hur påverkar det totala ekonomiska haveriet i samhället och i näringslivet? Hur kommer det att påverka våra samarbetspartners vilja att investera sponsormedel i idrotten över tid?

– Just nu är det ganska få av mina kollegor som har kraften att titta väldigt, väldigt långt bort, nu är det det korta perspektivet som gäller. Vi kan inte lyfta blicken förrän vi är i gång igen. Och först då kan vi bedöma konsekvenserna av den här krisen. Vi kommer att möta en mängd nya frågor som i sin tur kommer att kräva en mängd kompromisser. 

Karl-Erik Nilsson har uppfattningen att anpassningsgraden hos människor är stor. Coronakrisen innebar en jättesnabb omställning till ingenting. Och när man kommer tillbaka i normalläge igen kalkylerar han med att människor och organisationer kommer att agera annorlunda utifrån de erfarenheter man har med sig från den här krisen.

Hur ska man hantera landslagsfotboll och klubblagsfotboll på internationell nivå?

– Jag tror att det är ett 20-tal nationer i Europa som nu har gett okej för start av sina ligor. Vi är inte där än, men hoppas vara där snart. För det ger hopp, energi och kraft tillbaka. 

– När det gäller landslagsfotbollen på herr- och damsidan, en förutsättning för den är ju att ligaspelet kommer i gång. Om spelarna inte är i gång i ligorna kan de ju heller inte spela landslagsfotboll. Omstarten i Tyskland i helgen är ju väldigt hoppingivande. Men samtidigt är det ju något vi ser, som vi inte vill se, nämligen tomma läktare och de här spökmatcherna.

– Men när alternativet är att inte ha någon fotboll alls är ju det här ett steg mot någon form av normalitet. Men det får inte pågå för länge, för det är ju inte en fotboll fylld med engagemang, med fantastiska fans. 

Hur tar man igen förlorad mark? Blir de ekonomiskt starka klubbarna ännu starkare? Slås de som redan levde på marginalen ut?

– Fotbollen är ju en spegling av samhället. Och det är väl nästan alltid så att de ekonomiskt starkare tenderar att ha blivit ännu starkare när kriser är över. Har du djupa fickor med mycket pengar så har du en beredskap att kunna hantera kriser. De som måste tömma sina resurser blir ju väldigt svaga när det vänder en gång. Och då kan de starka agera på en marknad där det finns aktörer som är tvingade att vidta åtgärder. Så samhällsspeglingen kommer att spegla även fotbollen.

– Och det sätter ju fingret på hur viktigt det är att det här inte blir för långvarigt.

Fotbollen är ju en spegling av samhället. Och det är väl nästan alltid så att de ekonomiskt starkare tenderar att ha blivit ännu starkare när kriser är över.

Karl-Erik Nilsson kommer sedan in på matchdagsintäkterna. Under 2018 hade den europeiska klubbfotbollen de högsta biljettintäkterna på tio år. 15 klubbar har över en miljon åskådare per säsong. Så det är jättebelopp i matchdagsintäkter som försvinner. 

– Men hur kommer supportrar att agera när krisen är över? I det korta perspektivet tror jag det blir ett otroligt sug. Och tidsaspekten är viktig, och om vi kan öppna våra arenor successivt tror jag vi kan komma tillbaka till en bra situation. 

– Men att det här kommer att påverka över tid, det är jag helt säker på. Kanske då inte så mycket när det gäller publikintäkterna. Men världsekonomin riskerar att påverka näringslivet, som i sin tur då riskerar att påverka kommande samarbetsavtal. Så det kommer nog att dröja innan vi är tillbaka i full sving. 

När det gäller den svenska fotbollen uppfattar Karl-Erik Nilsson att det finns en väldig lojalitet bland samarbetspartners, både i det lilla och i det stora. Men han inser att det finns en ekonomisk realitet som alla kommer att tvingas förhålla sig till. 

– I ett internationellt perspektiv kommer det att bli kännbart även för de allra största klubbarna i Europa om matchdagsintäkterna uteblir, säger han.

Är det läge för någon form av fotbollens Marshallhjälp från Fifas och Uefas sida?

– Både Fifa och Uefa har ju signalerat att man är beredda att hjälpa och stötta nationsförbunden. Uefa har ju också, trots att det inte har spelats matcher, gett ut solidaritetsersättning för att klubbar släppt spelare till matcher som inte har spelats. Så det finns en oerhört stor medvetenhet i världsorganisationerna. Och det finns hyfsade ekonomiska reserver i både Fifa och Uefa. Men samtidigt är det en så stor mängd klubbar det handlar om så det är svårt att balansera upp situationen med de resurser som finns. Så frågan hamnar nog ändå hos klubbägare, medlemmar och samarbetspartners att få hantera det här över tid.

Hur ser du på det som sker i svensk fotboll just nu?

– Det är klart att vi är väldigt besvikna över bristen på besked, när vi tycker att elitfotbollen tagit fram ett fantastiskt bra underlag som säkrar smittskyddsfrågorna. 

– Jag tycker att signalerna och kommentarerna från myndigheterna ibland har visat att man inte riktigt förstått hela dimensionen, skillnaden mellan det som är hobby och fritidsfotboll och det som är en näringsverksamhet som det är på den högsta nivån, som sysselsätter tusentals människor, omsätter miljardbelopp, och betyder väldigt mycket för väldigt, väldigt många. 

– Sedan ska vi givetvis inte ta några risker när det gäller smittspridning, och det är därför det här protokollet för en start som tagits fram är så omfattande och seriöst. Och när ett faktum är att ett 20-tal ligor i övrigt fått okej i länder där man haft betydligt hårdare restriktioner så är det självklart så att att även vi ihärdigt väntar på att få ett positivt beslut i Sverige.

Karl-Erik Nilsson säger att han kände sig besviken i fredags, när myndigheterna inte gav något besked om när en svensk start skulle kunna ske. Han upplever dock inte att dörrarna är helt stängda.

– Men vi tycker att så som man har hanterat yrkesverksamheten inom fotbollen jämfört med andra näringar så känns inte detta okej.

Kan krisen medföra att vissa klubbar nu inte kommer att ha ekonomiska möjligheter att avlöna en hel spelartrupp, vilket kan skapa en återgång till att vissa blir deltidsproffs?

– 2018 var det den högsta löneutvecklingen i europeisk fotboll på elva år, upp 9,4 procent. Den utvecklingen kommer vi inte att se de närmaste åren. Så den här situationen kommer att medföra konsekvenser, på alla nivåer. Minskar intäkterna måste kostnaderna minska, och den största posten är lönedelen. Det råder inget tvivel om att det kommer att bli en tuffare marknad för fotbollsspelare.

– Men jag är samtidigt helt säker på att inom internationell toppfotboll kommer det att vara hundraprocentigt yrkesverksamma även fortsättningsvis. Men löneutveckling och avtal kan tvingas justeras nedåt. Och i vissa stycken kanske det till och med kan vara av godo eftersom löneutvecklingen skenat iväg ganska rejält. Men visst kan det bli en verklighet (med deltidsproffs) i mindre ligor och i mindre bemedlade klubbar.

Var går smärtgränsen för svensk elitfotboll?

– Vi satte ett datum till mitten av juni, och det är för vår del smärtgränsen. Inte till varje pris eftersom det finns en pandemi och ett smittskydd att ta hänsyn till. Men med tanke på utvecklingen och med tanke på att nästan 20 andra nationer fattat beslut om möjlig omstart tycker vi att det är i högsta grad relevant att även vi i Sverige kan komma i gång.

– Nu behöver vi stöd och hjälpt av beslutsfattare som kliver fram och gör som de flesta av länderna runtomkring när det gäller starten. 

– Många av klubbarna är beroende av matchdagsintäkter, det var över två miljoner åskådare i allsvenskan under fjolåret, men också av att ligaavtalet rullar på som planerat. Men där är vi tyvärr inte än. Det är många finansiella strömmar som vi tappar just nu. Det är stora krafter vi talar om.