Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 06:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/svensk-dodshotad-nu-slass-tennisen-mot-fixade-matcher/

Sport

Svensk dödshotad – nu slåss tennisen mot fixade matcher

Daniel Windahl under en Davis Cup-match 2016. Nu har han slutat med tennisen efter att fått ta emot dödshot och erbjudanden om att rigga matcher.
Daniel Windahl under en Davis Cup-match 2016. Nu har han slutat med tennisen efter att fått ta emot dödshot och erbjudanden om att rigga matcher. Foto: Maksim Bogodvid/Sputnik

En kraftig minskning av antalet tourspelare på högre nivå och begränsningar av spelbolagens möjlighet att få tillgång till datainformation från pågående matcher. Det är två åtgärder som internationell tennis föreslås genomföra för att bekämpa det växande problemet med matchfixning.

– Man måste sätta hårt mot hårt och verkligen försöka få bort det här, säger Daniel Windahl, tidigare tourspelare, som valde att sluta efter dödshot och erbjudanden om att rigga matcher.

Jens Littorin
Rätta artikel

Vid sidan av fotboll är tennis den sport som anses vara svårast angripen av matchfixning. Omfattningen på tourerna på lägre nivå beskrevs i fjol av en oberoende utredning vara på ”tsunaminivå”. The Independent Review Panel, som fick sitt uppdrag efter omfattande avslöjanden från BBC och Buzzfeed i samband med 2016 års Australian Open, har nu kommit med sitt slutbetänkande och förslag till åtgärder. Utredarna konstaterar att problemet är svårlöst eftersom tennisen inbjuder till manipulation, inte minst för att bara en spelare behöver vara involverad.

Panelen föreslår tolv åtgärder för att hejda fusket. De går bland annat ut på att minska antalet professionella spelare kraftigt och skapa ett system för att avancera på världsrankningen som gör att spelare inte ska frestas av att tjäna extra pengar genom att lägga sig. Inte sällan överstiger mutan de prispengar spelaren kan tjäna. Internationella tennisförbundet har redan meddelat att man vill reducera antalet spelare som tävlar om rankningspoäng från dagens 14.000 till 1.500. Från 2019 görs toursystemet om, vilket bland annat innebär högre status för Challengertouren, nivå två.

Den tidigare Davis Cup-spelaren Daniel Windahl är väl bekant med tennisens matchfixningsproblem. 19 år gammal beslutade han, en av landets mest lovande spelare, sig för att avbryta sin satsning. En stor anledning var att han tröttnade på de mutförsök och de hot som han och många konkurrenter utsattes för.

22-årige Windahl säger att införandet av Transition Tour, som blir nivå fyra i systemet och där det inte delas ut rankningspoäng, kommer att göra det svårare att slå sig fram mot toppen och att det därför inte kommer att vara gynnsamt i jakten på nya talanger. Däremot anser han att det är rätt väg att gå för att bekämpa matchfixning.

– Man måste sätta hårt mot hårt och verkligen försöka få bort det här. Sedan får man väl göra en utvärdering om några år och se om det minskar, säger han och välkomnar även de andra förslagen från utredningen.

Ett går ut på att begränsa möjligheterna för spelbolagen, särskilt vid mindre turneringar, att få information från matcherna som används för att sätta odds för det så kallade livespelandet. Det är i dag möjligt att spela på en rad moment vid sidan av resultatet av matchen, som till exempel vem som ska vinna nästa boll.

Windahl efterlyser ett större ansvar från spelbolagen men också hårdare tag från Internationella tennisförbundet och tourernas sida mot spelare som misstänks för matchfixning.

– Man kan inte bara sätta igång långa utredningar, utan man måste vara mer aggressiv och ställa frågor direkt när man misstänker något. Spelarna måste förstå att man är på dem, säger Windahl, som tror att bara ett fåtal matchfixningsförsök anmäls eftersom olika erbjudanden blivit vardagsmat och spelarna inte förmår rapportera allt som dyker upp på sociala medier.

Av egen erfarenhet vet han också att anmälningar inte tas på allvar. Vid en tävling i Polen erbjöds Windahl 7.000 euro för att förlora en match av en person som befann sig på arenan. Efter att ha vunnit matchen mot en wild card-spelare överlägset fick han motta dödshot via sms.

– Men när jag anmälde det här till tävlingsledningen kändes det som att de var måttligt intresserade. Det är ju genom att länka samman olika typer av information som man kan lägga pussel och avslöja spelare och personer som kontaktat någon flera gånger, säger Windahl, som i dag satsar hårt i den snabbt växande sporten padel.

Där har han inte upplevt någon matchfixning.

Även Svenska tennisförbundet välkomnar utredningsförslagen. Niklas Fjeldstad, sport- och utvecklingsansvarig, tror att många av dem kommer att bli realitet. Han säger att Daniel Windahl inte är ensam svensk om att ha erbjudits mutor och säger att han känner till en handfull fall.

– I samtliga fall handlar det om någon form av trevare på sociala medier. Tyvärr är det ganska vanligt att spelare blir utsatta för hot och trakasserier via sociala medier, efter både vinster och förluster. Därför tror jag att mycket av det som kommer den vägen inte blir rapporterat, säger Fjeldstad.

Han berättar om problem på svenska turneringar med så kallad courtsiders, personer som olovligen rapporterar boll för boll till spelbolagen och möjliggör livespel.

– Att stänga den här dataöverföringen är en bra väg att gå, säger Fjeldstad, som också hoppas på ett utökat samarbete mellan TIU, tennisportens ”underrättelsetjänst”, och spelbolagen.

Tennisförbundet försöker motverka matchfixning bland annat genom utbildning.

– Jag tycker definitivt att man märker en större medvetenhet kring problemet i dag, säger Fjeldstad.