Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 23:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/tio-ar-efter-hardsmaltorna-har-os-kommit-till-fukushima/

SPORT

Tio år efter härdsmältorna har OS kommit till Fukushima

Japan vann över Australien när OS tjuvstartade med softboll, men festen uteblev.
Japan vann över Australien när OS tjuvstartade med softboll, men festen uteblev. Foto: Yuma Suguro/AFP

FUKUSHIMA. Namnet har ringt som en varning i öronen sedan haveriet i kärnkraftverket. På onsdagen skulle det ha blivit fest när OS i Tokyo tjuvstartade med softboll i Fukushima – en symbolisk omstart för regionen.

Japan vann över Australien, men de tomma blåa och orangefärgade sätena på läktaren gjorde att festen uteblev.

Några hundra funktionärer jublade när Japans slag försvann över staketet.

Två studenter från regionen Mana Kuwabara och Himeno Miyata, som båda upplevde den stora jordbävningen för tio år sedan, inledde matchen tillsammans för Japan som en påminnelse om vad Fukushima utstått.

– Inga åskådare, det är en besvikelse. Men vad vi måste göra på planen är ändå detsamma. Jag kommer göra allt för att glädja dem som ser matcherna på tv, sa Japans pitcher Yukiki Ueno efter den klara segern.

De grönklädda bergen bakom basebollstadion drabbades hårt av det radioaktiva stoffet från kärnkraftverket 2011.
De grönklädda bergen bakom basebollstadion drabbades hårt av det radioaktiva stoffet från kärnkraftverket 2011. Foto: Kazuhiro Fujihara/AFP

För egen del hade jag svårt att slita blicken från de grönklädda bergen i fjärran bakom Fukushima Azuma Baseball Stadium. De trakterna var några av de hårdast drabbade när radioaktivt stoff från kärnkraftverket i mitten av mars 2011 föll mot marken med regn och gjorde många orter omöjliga att bo kvar i.

En stor jordbävning hade utlöst en tsunami som ödelade stora kustområden. Det ledde till haveriet i Dai-ichi i Fukushima, den näst största kärnkraftsolyckan i världen. Över hundra tusen invånare flydde radioaktiviteten efter kärnkraftskatastrofen.

Japans dåvarande premiärminister Naoto Kan gjorde sig redo att evakuera 50 miljoner människor. Det var en simulering av följderna av olyckan som fick honom att planera för den enorma räddningsaktionen.

– Olyckan kom väldigt nära värsta tänkbara scenario och i så fall hade Tokyo blivit en stad där ingen hade kunnat bo och landets funktioner hade upphört att fungera, sa Naoto Kan i en intervju med DN över telefon från sitt kontor i Tokyo, fem år efter katastrofen.

Han hade gjort sig beredd för en evakuering i ett område 25 mil runt kärnkraftverket, som skulle omfatta större delen av Tokyo.

En härdsmälta hade börjat i anläggningens reaktor 1, som följdes av härdsmältor i reaktor 2 och 3.

– Om det smälta kärnbränslet hade gått igenom reaktorinneslutningen och reaktorbyggnaden hade ingen kunnat närma sig anläggningen. Mer och mer strålning hade släppts ut, men vi klarade att få in kylande vatten och den akuta krisen avvärjdes, sa den tidigare premiärministern.

Han avgick ett halvår efter olyckan.

Under lång tid stod Japans kärnkraftverk stilla. Det första öppnade igen fyra år efter haveriet i Fukushima. Från att ha stått för 30 procent av landets elförsörjning svarade kärnkraften år 2018 för 6 procent. I stället fylldes tomrummet av energi med olja, kol och gas. Fram till nyligen planerades över 20 nya kolkraftverk i Japan.

Händelseförloppet
11 mars kl 14.45 inträffar jordbävningen på 25 km djup i havet. Skalvet, som uppmäts till 9,0 på Richterskalan, slår ut det allmänna elnätet. Reaktorerna 1–3, som är i drift, snabbstoppas och klarar skalvet relativt bra.
Händelseförloppet

Det kunde ha gått ännu värre för tio år sedan. I det sammanhanget betyder en portad OS-publik och förlorad feststämning på grund av pandemin ingenting.

År 2011 användes basebollarenor i prefekturen Fukushima som uppsamlingsplatser där invånarna testades för strålning. På onsdagen spelades matcher i en OS-turnering. Det har varit en mödosam väg. Från det perspektivet kan ingen ta ifrån Fukushima framgången.

Största hotet mot basebollpremiären i OS blev inte virussmittan, som hölls i schack med tomma läktare, utan en björn som försökte ta sig in på arenan. Björnar är vanliga över stora delar av Japan och utlöser hektisk jakt när de vågar sig nära städer.

Både kvällen innan OS-premiären och på morgonen bara några timmar före matchen siktades en björn nära arenan, enligt en talesperson för polisen, uppger Japan Times.

När det ringde i borgmästarens telefon i kommunhuset i byn Iitate, långt upp i bergen bakom basebollarenan i Fukushima, slöt han ögonen. Han öppnade dem inte förrän samtalet var över.

Han sa bara ”ja … ja … ja” i luren.

Det var en dryg månad efter kärnkraftsolyckan för tio år sedan och bakom det trötta ansiktet kokade känslorna. Norio Kanno var arg. Rasande på den japanska regeringen som meddelat att invånarna i hans by måste evakueras.

– Och så BOM! utbrast han och gav ifrån sig ljudet av en smäll, har kärnkraftverket krossat oss. Men vi måste fortsätta att leva, det är inte så enkelt som att bara utrymma hela byn, sa borgmästaren när intervjun fortsatte efter telefonsamtalet.

Hans älskade Iitate ligger 40 kilometer från kärnkraftsanläggningen. Den 15 och 16 mars 2011 trängde ett moln av radioaktivitet ut från en av kärnkraftverkets reaktorer. Stoftet fördes med vinden åt nordväst och föll med regn ned över bergstrakterna, skogarna och risfälten där byn ligger. Högre värden av radioaktivitet uppmättes där än på många platser som ligger närmare kärnkraftverket. Ibland tio gånger så höga.

Ändå antydde borgmästaren att evakueringen inte bara gällde byinvånarnas säkerhet, utan om en överreaktion från Tokyo och ett spel som pågick över deras huvuden.

Ett årtionde senare har endast cirka 1 500 invånare flyttat tillbaka till Iitate, en fjärdedel av dem som bodde där tidigare. Efter 24 år avgick Norio Kanno som borgmästare hösten 2020.

Skolbarn i Fukushima har skrivit en hälsning till det japanska softbollaget som satts upp utanför arenan.
Skolbarn i Fukushima har skrivit en hälsning till det japanska softbollaget som satts upp utanför arenan. Foto: Kazuhiro Fujihara/AFP

”Ganbare Nippon” – Håll ut, Japan – uppmuntringen sågs och hördes i flera år efter den stora förstörelsen i nordöstra Japan.

Livet har gått vidare, men det är inte som tidigare.

När jag återvände två år efter katastrofen tjöt mobiltelefonen som jag hyrt på flygplatsen i Tokyo. På displayen blinkade ordet ”jordbävning”. Tio sekunder senare kom skalvet av magnitud 6,2. Varningen gav tid att öppna dörren innan huset skakade. Japansk tv direktsände omedelbart.

Nästan 19 000 människor dog i jordbävningen och tsunamin, men ingen avled till följd av strålning efter kärnkraftsolyckan. Däremot fick tiotusentals familjer livet omkullkastat och arbetet med att sanera marken är enormt. Det pågår fortfarande. Jobbet har egentligen bara börjat. Miljontals säckar med radioaktiv jord har samlats ihop på fält i hela regionen och mellanlagras nu i Okuma och Futaba nära kärnkraftverket.

Säckarna beräknas snart fylla motsvarande elva stycken Tokyo Dome, basebollarenan i huvudstaden med plats för 46 000 åskådare – och därmed ännu fler än Fukushima Azuma Baseball som har plats för 14 000 i publiken.

I dag är två procent av ytan i prefekturen Fukushima utrymd, mot tolv procent direkt efter haveriet i kärnkraftverket för tio år sedan.

– Men ännu återstår tunga frågor att lösa, som att människor inte återvänder till sina tidigare hem som legat i evakueringszoner, sa Fukushimas guvernör Masao Uchibori, vid en presskonferens online, arrangerad av Japan Foreign Press Center i vintras.

Till vissa områden har mindre än tio procent av den tidigare befolkningen flyttat tillbaka. Antingen för att invånare, trots försäkringar om att det nu är säkert att återvända, är oroliga för strålningen. Eller för att de etablerat sig på nya platser och inte vill rycka upp sina familjer igen.

Fortfarande märks en tveksamhet från folk utifrån att köpa jordbruksprodukter från Fukushima, vilket lett till att priserna på dessa varor fortfarande är lägre än före katastrofen.

”Jag kommer göra allt för att glädja dem som ser matcherna på tv”, sa Japans pitcher Yukiki Ueno efter premiärsegern på den publikfria arenan i Fukushima.
”Jag kommer göra allt för att glädja dem som ser matcherna på tv”, sa Japans pitcher Yukiki Ueno efter premiärsegern på den publikfria arenan i Fukushima. Foto: Kazuhiro Fujihara/AFP

Enligt guvernören har Fukushima under ett årtionde tagit emot 10 biljoner yen, motsvarande nästan 800 miljarder kronor i stöd för återuppbyggnaden, en stor del av det från den nationella budgeten. De närmaste fem åren är ytterligare mer än 80 miljarder kronor öronmärkta för Fukushima.

– Vi kommer att behöva ekonomiskt stöd så länge arbetet med nedbrytningen av nedfallet pågår, i 30-40 år till, påpekade Masao Uchibori, där på presskonferensen i vintras.

Han skissade också på framtiden:

– Vi gör vårt bästa för att Fukushima ska bli en plats för en revolution inom robotindustrin. Det är en av milstolparna vi vill nå med återuppbyggnadsarbetet.

En annan nåddes inför tomma läktare.

Läs mer: Guide till OS i Tokyo – schema dag för dag

Ämnen i artikeln

Japan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt