Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 23:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sport/unik-satsning-pa-damhockeyn-ingen-offerkofta/

Sport

Unik satsning på damhockeyn: ”Ingen offerkofta”

Smålands flickor jublar efter att ha vunnit finalen i TV-pucken hösten 2020.
Smålands flickor jublar efter att ha vunnit finalen i TV-pucken hösten 2020. Foto: Erik Mårtensson/Bildbyrån

Hockeyn ska växa tack vare en unik damsatsning – som kommer att pågå till 2030.

– Det här är ett totalt omtag. Ska man göra en hållbar förändring måste man tänka långsiktigt, säger Svenska ishockeyförbundets generalsekreterare Johan Stark.

– Det handlar inte om att ta på sig en offerkofta och säga att det är ”synd om tjejerna”. Det här är en möjlighet som kommer att gynna sporten i stort, säger projektledaren Sara Ridderlund.

Det nioåriga projektet kommer att presenteras under tisdagen, men DN kan redan nu berätta om det. Det övergipande syftet är att locka fler flickor till sporten. För att lyckas med det krävs bra utvecklingsmiljöer oavsett var i landet man bor, och att det finns olika steg för olika åldrar.

– Det finns ett viktigt signalvärde i att satsningen är långsiktig. För det här är inget sidospår eller ett tomtebloss utan det här på riktigt, säger projektledaren Sara Ridderlund.

– Jag ser en stor potential i svensk ishockey, och mycket av den potentialen handlar om att få in flera kvinnor i alla roller. Då tänker jag på allt från spelare, ledare och domare till sportchefer och styrelseledamöter.

– Som jag ser det finns det mycket outnyttjade resurser och kompetens, och kan vi ta tillvara på det skulle det innebära att sporten både kan utvecklas och växa.

Svenska ishockeyförbundets generalsekreterare Johan Stark understryker hur viktigt det är att arbetet involverar hela hockeyrörelsen.
Svenska ishockeyförbundets generalsekreterare Johan Stark understryker hur viktigt det är att arbetet involverar hela hockeyrörelsen. Foto: Barzan Dello

Flick- och damhockeyn har varit ett eftersatt område hos Svenska ishockeyförbundet både när det gäller bredd och elit. Även om andelen flickor som börjar i Tre Kronors hockeyskola har ökat har det varit svårt att få dem att fortsätta, bland annat beroende på att det i majoriteten av distrikten saknas såväl flickserier som juniorserier för flickor.

Nu ska det bli ändring på det.

– Vi var överens om att skulle vi göra det här behövde vi se frågan hur ett helhetsperspektiv utifrån både tillväxt, utveckling och prestationsdelen. De här delarna måste sitta ihop, säger Johan Stark.

– Vi var också överens om att för att det här ska bli bra måste alla vara med, och uppslutningen och engagemanget är stort. Alla från förbundet med förbundskapten Ulf Lundberg, via ligorna med SDHL och damettan, distrikten, regionerna och spelarrepresentanterna är med. Så det är en bred satsning, med en stor samsyn. Vilket känns fantastiskt.

Varför är det så viktigt att fler tjejer spelar hockey?

– Vi vill vara en idrott för alla, och det här handlar om att stärka hockeyn som rörelse på sikt. Gör vi det här på ett riktigt bra sätt får vi flera utövare vilket i sin tur kommer att kunna leda till att det byggs flera ishallar, och att vi kommer att bli relevanta för ännu fler personer. Så det här ligger i allas intresse, säger Johan Stark.

Vad kommer det här kosta förbundet?

– Just nu handlar det inte så mycket om kronor och ören utan nu är det väsentliga att vi sätter av tid för att arbeta med de här frågorna i vår verksamhet.

– Sara (Ridderlund) ska inte sitta ensam och gnugga med det här, utan vi ska göra det tillsammans. Det här kan inte bara vara något som förbundet ensamt ansvarar för utan hela hockeyrörelsen.

– Men det är klart att det kommer att kosta pengar, och redan till kommande budgetår är dam- och flicksidan tillsammans med regionerna den delen där vi gör största ökningen.

Jag hoppas att vi under det här arbetet vågar gå ”utanför boxen”. Vi ska inte bara titta på killhockeyn och göra på samma sätt.

Även om förändringsarbetet är långsiktigt, finns det delprojekt på vägen under de här nio åren.

Bland annat ska man:

1. Kartlägga och analysera vilka normer som råder kring flick- och damhockey i landets klubbar, och i vilken grad ämnet ligger på styrelseborden samt vilka orsakerna är till att flickor fortsätter respektive slutar spela.

2. Genomföra ett kompetensutvecklingsprogram som faller under ramen för Riksidrottsförbundets jämställdhetsprojekt.

3. Hitta gemensamma strategier för att nå tillväxt, utveckling och prestation.

– Det råder fortfarande en maskulin norm inom hockeyn, och på sikt tror jag att det varken gynnar pojkarna eller flickorna. Den kan snarare vara ett hinder för båda. Pojkarna förväntas leva upp till den normen, och är du tjej måste du hela tiden bryta mot den normen för att ens ta dig till ishallen, säger projektledaren Sara Ridderlund.

– Jag hoppas att vi under det här arbetet vågar gå ”utanför boxen”. Vi ska inte bara titta på killhockeyn och göra på samma sätt, utan nu har vi möjlighet att skruva på saker, säger generalsekreteraren Johan Stark.

Ämnen i artikeln

Ishockey

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt