Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

209 fakturerade BCG-miljoner saknar det underlag som krävs

02:00. Fakturor på mångmiljonbelopp saknar underlag och toppolitiker utreds för jäv. DN:s Anna Gustafsson förklarar granskningen av Nya Karolinska sjukhuset – på två minuter.

80 procent av det totala fakturabeloppet från Boston Consulting Group till Karolinska – 209 miljoner kronor – saknar avtalsenliga fakturaspecifikationer på sjukhuset, visar DN:s granskning. 

Det är betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Sjukhusledningen får nu hård kritik av tunga experter för att ha attesterat undermåliga fakturor för mångmiljonbelopp.

– Det finns absolut anledning att inleda förundersökning, säger juridikprofessor Joakim Nergelius.

I en rad artiklar har DN avslöjat att underlag för fakturor från konsultbolaget Boston Consulting Group, BCG, saknas hos Karolinska universitetssjukhuset – vilket strider mot lagen om kommunal redovisning.

I januari rapporterade DN att 57 av totalt 257 fakturerade miljoner saknade specifikationer hos sjukhuset.

Nu kan DN avslöja att fakturaspecifikationerna från BCG på Karolinska i själva verket brister för hela perioden 2015–2017, som också är den period då inköp för de högsta beloppen gjorts. 

DN:s granskning föranledde en internrevision som presenterades i januari, vid en presskonferens. 

Där bekräftades DN:s avslöjanden, som även slås fast i internrevisionens rapport, om jävsförhållanden som inte utretts, om överträdda maxbelopp för inköp av konsulter och om att konsulter enligt fakturorna under 2,5 år uppges ha jobbat 13 timmar per dag  - vilket strider mot arbetstidslagen. 

Gällande fakturaunderlagen poängterade sjukhusdirektör Melvin Samsom och ekonomidirektör Margareta Fast att underlag saknades från åren 2011–2014 – innan de själva tillträtt.

– Förstärkning  av styrning och processer med specifikationer är genomförda, framför allt från 2015 och framåt, sade Fast till DN.

– Sedan Margareta Fast började är fakturorna specificerade och kan följas upp, underströk Samsom.

Melvin Samsom och Margareta Fast.
Melvin Samsom och Margareta Fast. Foto: Erik Ardelius

Men enligt ramavtalet som slöts 2015 mellan BCG och Stockholms läns landsting, SLL, ska fakturaspecifikationerna innehålla referens till ramavtal, vilket de inte gör. Dessutom ska uppgifter finnas om vilka av leverantörens anställda som utför uppdragen.

Men BCG-underlagen som Karolinska lämnat ut till DN för perioden saknar namn på konsulterna.

I stället består underlagen av excelfiler med tio anonyma ”funktioner”, som DN tidigare berättat. Där anges att varje anonym konsult, förutom projektledaren, jobbat 13 timmar per dag, för mellan 2 600 kronor och 2 800 kronor i timmen, konstant i 2,5 år.

Dessa 2,5 år motsvarar merparten av den totala summan som Karolinska lagt på konsulttjänster från BCG: 151 av 257 miljoner kronor.

Enligt DN:s granskning saknas avtalsenliga underlag för 209 miljoner kronor, 80 procent av det totala fakturabeloppet, åren 2011–2017.

När DN i december kontaktade sjukhusledningen om att fakturaspecifikationerna på sjukhuset från BCG stred mot kraven i ramavtalet, förnekades fel. Namn ansågs vara frivilligt att kräva från sjukhusets sida.

– För oss spelar det ingen roll om det är Kalle Karlsson eller Pelle Persson som utfört arbetet. Det vi bryr oss om är om de beställda tjänsterna är utförda, och det kan vi följa upp med det här systemet. De här underlagen är helt enligt överenskommelse, sa ekonomidirektör Margareta Fast.

I rapporten från i januari slår dock internrevisor Ole Alvin fast att informationen i excelarken "inte är tillräcklig" och skriver att namn på konsulterna bör anges på fakturorna. 

Det går heller inte att utröna vem som upprättat excelarken – sjukhuset eller BCG. När DN frågade om saken i december blev svaren tvetydiga. Otydligheten är även något revisionsrapporten tar upp som problematisk.

DN har pratat med fyra akademiska experter inom området som tagit del av ramavtalet, och samtliga anser att kraven på vad fakturaspecifikationerna ska innehålla är tydliga.

Claes Sandgren, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, har tidigare bland annat varit ledamot i Internationella Juristkommissionen i Genève och ordförande för Institutet mot mutor.

– Här har man brutit mot avtalet. Om Karolinska inte har insisterat på att få uppgifterna är det Karolinska som ska klandras. Sjukhusledningen kan inte avstå från rätten till dessa uppgifter. De måste följa reglerna eftersom det är ett upphandlat avtal och uppgifterna ligger i allmänhetens och skattebetalarnas intresse, säger han.

Claes Sandgren.
Claes Sandgren. Foto: Staffan Westerlund

Rolf Dotevall, professor i civilrätt vid Göteborgs universitet:

– Avtalet är kristallklart, ovanligt tydligt i det hänseendet: namn på konsulterna som jobbat krävs på fakturaspecifikationen. Konsultbolaget har brutit mot ramavtalet och att sjukhusledningen godkänt det är en allvarlig pliktförsummelse. Det är skattemedel vi talar om och då är det extra viktigt att kräva in uppgifterna som avtalet kräver, säger han och fortsätter:

– Sedan borde man ha gått längre och ifrågasatt detta med 13 timmars arbetsdag - kan de verkligen ha arbetat så länge? Det finns ingen mänsklig varelse som kan utföra ett vettigt jobb 13 timmar om dagen under lång tid och debitera det med hedern i behåll. 

Joel Samuelsson, professor i civilrätt vid Uppsala universitet:

– Ramavtalet kan inte gärna läsas på något annat sätt. Ser man till lydelsen har ni, och inte sjukhuset, tolkat ramavtalet riktigt. 

Foto: Mikael Wallerstedt

Flera av experterna lyfter även att fakturahanteringen kan vara brottslig, både från BCG:s och från sjukhusledningens sida.

Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet:

– Det här är mycket allvarligt. Det handlar om personer som har höga befattningar och stort ansvar och som man kan förvänta sig följer de avtal som gäller. Det finns absolut anledning att inleda en förundersökning.

Joakim Nergelius.
Joakim Nergelius. Foto: Magnus Wahman

Professor Claes Sandgren:

– Brottet tjänstefel kan vara aktuellt när det gäller attestanter som attesterat i strid med gällande lag och föreskrifter.

Men Karolinskas sjukhusledning håller fortfarande fast vid att man gjort rätt. Melvin Samsom säger till DN i dag:

– Vi har frågat våra experter och våra jurister som säger att vi inte varit tvungna att efterfråga namn, utan att vi haft den möjligheten. Vi har fokuserat på pris, volym och kvalitet på leveranserna vi fått under perioden.

Anne Rundquist, chefsjurist på Stockholms läns landsting, uttrycker sig svävande om vad som gäller:

– I ramavtalet framgår vad som ska redovisas på fakturan innan den attesteras. Det kan finnas situationer när man sitter där och ska attestera en faktura, och det inte framgår vilka som arbetat och vad de gjort. Då kan det ändå vara så att man vet vilka konsulterna är och vad de arbetat med. Men jag har ingen annan uppfattning än internrevisorn.

Samsom uppmanar DN att kontakta internrevisor Ole Alvin som står bakom rapporten. Trots de kritiska formuleringarna i sin rapport ger nu Alvin sjukhusledningen rätt: 

– Min rekommendation är att man bör skriva namn på konsulterna. Men jag tolkar ramavtalet som att leverantören på avroparens begäran ska redovisa uppgifterna.

– Om det finns jurister som har en annan uppfattning tycker jag de ska ta kontakt med våra jurister. Jag är ju ingen jurist, men jag tolkar det så här. Om vi hyr in en konsult och vi vet vem det är, då är det orimligt att det ska stå på fakturan.

Varför skriver du då i rapporten att "underlaget inte är tillräckligt"?

– Jag tycker att namn bör anges på fakturorna, men inte att det är ett brott mot avtalet om de inte gör det.

Flera ur sjukhusledningen har attesterat stora fakturabelopp från BCG. Melvin Samsom har exempelvis attesterat fakturor för över 30 miljoner kronor.

– De har ett ansvar för att se till att reglerna efterföljs – det är därför man har attestanter, säger professor Claes Sandgren.

Arbetstidslagen är något som i grunden hanteras mellan arbetsgivare och arbetstagare, alltså inom BCG. 

– Men eftersom underlagen här gör att arbetstiden 13 timmar per dag faller ut per automatik, smutsar det ned Karolinska också. Det kan innebära att den som godkänt systemet och attestanterna godkänner att BCG bryter mot arbetstidslagen, och det är inte rimligt. Det här borde attestanterna ha reagerat emot.

Enligt Claes Sandgren skulle flera olika typer av brottslighet kunna vara aktuella, även om han understryker att han inte har tillräcklig kunskap om sammanhanget för att kunna uttala sig om att brott har begåtts.

Flera källor uppger till DN att de arbetstider som angetts av BCG inte stämmer. Enligt ramavtalet ska konsulternas arbete utföras på Karolinska.

– BCG-konsulterna arbetade inte alls 13 timmar per dag här. Långt ifrån, säger en källa.

Om källan har rätt skulle det kunna vara brottsligt.

– Då handlar det om bedrägeri. Men det är inget man kan utläsa av underlagen, utan det måste i så fall utredas, hur det verkligen sett ut, säger Claes Sandgren.

Att produktionsdirektören, tidigare BCG-konsulten som avgått med omedelbar verkan efter DN:s avslöjanden, upprepat har överträtt maximalbeloppen för inköp av konsulttjänster från BCG, som anges i sjukhusets styrdokument, skulle kunna innebära trolöshet mot huvudman, enligt Sandgren.

Experterna vi talat med anser att fakturahanteringen kan vara brottslig.

– Det är inte vad våra experter säger, säger Melvin Samsom.

De ifrågasätter också att ni godkänt ett upplägg där 13 timmar per dag faller ut per automatik – att ni därmed godkänner att konsultbolaget bryter mot arbetstidslagen. Hur tänkte du kring det när du attesterade?

– Konsulterna har arbetat många timmar. Det är arbetsgivarens ansvar, men vi som kund ska i framtiden fråga så att våra leverantörer kan garantera en bra arbetsmiljö för sina konsulter.

Har du tagit reda på om de arbetstimmar BCG fakturerat för, 13 timmar per dag, stämmer med verkligheten?

– Vi har en process där fakturorna kontrolleras och godkänns innan de når attesteringen, enligt delegationsordningen inom organisationen. Ole Alvin rekommenderar att vi ska se över denna process, och det jobbar vi med.

Vad har du tittat på när du attesterat BCG-fakturorna?

– Om processen och om delegationsordningen följts. Sedan har jag attesterat fakturan.

De underlag som vi fått ut från BCG till Karolinska från tiden innan 2015 har namngivna konsulter. Varför har det förändrats sedan du tillträtt?

– Jag refererar till ramavtalet och till punkten som säger att vi inte behöver kräva namn.

DN har frågat den tidigare sjukhusdirektören Birgir Jakobsson om fakturaunderlagen som saknas från hans period som sjukhusdirektör 2011–2014 och fått skriftliga svar. 

Enligt honom skedde all uppföljning av konsulternas arbete löpande, och kontrollen var tydlig. 

”Det är anmärkningsvärt att myndigheten Karolinska inte håller reda på de underlag som bevisligen måste ha funnits i faktureringssystemet då fakturahanteringen pågick”.

DN har sedan december sökt BCG:s seniora partner Stefan Larsson för en intervju. Han väljer att svara skriftligt. 

"Trots att Karolinska har haft alla möjligheter att avbryta samarbetet sedan 2011, har vi fått förnyade uppdrag som också konkurrensutsatts och genomförts utan anmärkningar", skriver Larsson och fortsätter: 

"Mellan 2011–2017 har vi levererat, fakturerat och redovisat utifrån de rutiner och anvisningar som fastställts av vår uppdragsgivare. Givetvis har vi fakturaunderlag och specifikationer som stöder det arbete som genomförts, dessa har redovisats löpande och varit villkor för betalningen som skett utan anmärkningar varje månad". 

De saknade fakturaunderlagen gäller inte BCG:s hantering utan sjukhusets rutiner, uppger Larsson. 

"Detaljer kring vilka av våra medarbetare som jobbat på plats på sjukhuset under dessa sju år har delats till projektansvariga på sjukhuset enligt angiven rutin från programkontoret. Valet av konsulter har varit transparent mot sjukhuset som själva har fått välja vilken expertis och kompetens de behövt för varje enskilt projekt". 

Totalt har det under 2015–2017 varit cirka 30 konsulter som arbetat under olika perioder, uppger Larsson. 

"Under våren 2012 ändrades, på sjukhusledningens begäran, vårt avtal med sjukhuset till en fastprismodell. Vi vill understryka att vi levererat och rapporterat vårt arbete i full transparens och i enlighet med uppdragsgivarens önskemål."

 

Här brister underlagen

År 2017: 27,7 av 27,7 miljoner kronor saknar avtalsenliga underlag

 

Underlagen som lämnats ut av Karolinska består av ett excelark, där anonyma konsulter anges ha arbetat 13 timmar per dag som standard. Enligt ramavtalet ska referens till ramavtalet finnas på fakturorna, vilket saknas i samtliga fall. Namn på konsulterna ska även anges, och i efterhand har en namnlista på nio konsulter lämnats ut. En tionde funktion med administrativa sysslor har fortfarande inte namngivits. 

 

År 2016: 90 av 90 miljoner saknar avtalsenliga underlag

 

Underlag består av ett excelark med anonyma konsulter som anges ha arbetar 13 timmar per dag som standard, varje arbetsdag, hela året.

Kraven enligt ramavtalet med namngivna konsulter och referens till ramavtalet är ej uppfyllda.

 

År 2015: 33,1 av 33,1 miljoner saknar avtalsenliga underlag

 

Underlag för 600.000 kronor har fortfarande ej lämnats ut. Övriga underlag saknar namngivna konsulter, och har 65 timmars arbetsvecka som standard för konsulterna, hela året. Vissa veckor anges en av de enskilda anonyma ”konsultnivåerna” jobba 120 timmar.

 

År 2014: 35 av 37,7 miljoner saknar underlag

 

Endast ett ”exempel på tidrapport” för en faktura på 2,8 miljoner har lämnats ut. Underlag för övriga 35 miljoner har inte lämnats ut.

 

År 2013: 2,6 av 25,5 miljoner saknar underlag

 

Underlag med namngivna konsulter finns, men inrapporterade timmar är värda totalt 2,6 miljoner mindre än fakturerat belopp.

 

År 2012: 10 av 32,6 miljoner saknar underlag

 

Underlag för 10 miljoner, från februari och juli, har ej lämnats ut.

 

År 2011: 10,1 av 10,1 miljoner saknar underlag

 

Saknas helt, förutom lista en på attestanter.

 

Totalt: 208,5 av 257 miljoner kronor fakturerade kronor från BCG saknar på sjukhuset underlag som krävs enligt ramavtalet.

 

Fotnot: Alla summor anges inklusive moms.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.