Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 14:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/35-sjukskoterskor-pa-karolinskas-barnakut-hotar-att-saga-upp-sig/

STHLM

35 sjuksköterskor på Karolinskas barnakut hotar att säga upp sig

– Kompetens måste få kosta, säger Malin Vallbom, barnspecialistsjuksköterska på Nya Karolinskas barnakut. Foto: Magnus Hallgren

Sjuksköterskor på Nya Karolinskas barnakut ansluter sig nu till protesterna mot det nya arbetstidsavtalet som för många innebär lägre lön för samma arbete. I ett öppet  brev riktat till sjukhusledningen och regionledningen skriver 35 sjuksköterskor att de inte kommer att acceptera villkoren. 

”Hur ska det gå för en akutmottagning utan sjuksköterskor?”, skriver de. 

Rätta artikel

Till Nya Karolinskas barnakutmottagning i Solna kommer de sjukaste barnen i Stockholm årets alla dagar, dygnet runt. Mottagningen har en hög belastning. Den är också regionens enda barnakutmottagning för trauma och katastrofer. Men liksom i flera andra verksamheter kokar det nu bland sjuksköterskorna, då det nya arbetstidsavtalet som Vårdförbundet tidigare har tecknat med dåvarande Stockholms läns landsting, och som gäller från den 1 april, innebär lägre inkomst för samma arbete. 

Malin Vallbom är barnspecialistsjuksköterska på barnakuten. Hon beskriver hur de anställda under lång tid försökt påverka övergången till det nya arbetstidsavtalet, och sedan i januari har de lagt fram olika förslag till ledningen. Men alla har fått nej.

– För många av oss som arbetar på barnakuten innebär det här avtalet mindre pengar, mellan 1.000 till 4.000 kronor mindre i månaden. Vi vill inte säga upp oss. Vi har försökt lösa det här, men utan att ha fått gehör.

Malin Vallbom är en av 35 sjuksköterskor på barnakuten som undertecknat ett öppet brev som de anställda nu riktar till sjukhusledningen och till finansregionrådet Irene Svenonius (M). I brevet skriver sjuksköterskorna, som utgör över hälften av sjuksköterskorna på barnakuten, bland annat:

”Vi som varje dag har människors liv i våra händer, vi som arbetar helger, nätter och julaftnar, vi som redan får mindre utdelning än vi förtjänar ska nu få ännu mindre. Och vi förväntas rätta in oss i ledet och fortsätta som ingenting hänt. Men det kommer vi inte att göra. Vi skickar nu detta öppna brev till er för att visa att vi inte kommer bemöta detta med tystnad. Vår kompetens behövs för Stockholms sjuka barn, vår framtid.”

– Vi har det största flödet av patienter i hela Stockholm, och vi är den enda trauma- och katastrofmottagningen för barn. Kompetens måste få kosta. Vi älskar vårt jobb, men det är förnedrande att vi nu förväntas acceptera att tjäna mindre, säger Malin Vallbom. 

Det nya arbetstidsavtalet som dåvarande Stockholms läns landsting tecknade med Vårdförbundet 2017, och som nu fasas in, har av Vårdförbundet beskrivits som ett avtal som skulle få fler sjuksköterskor att stanna. Gunilla George, Vårdförbundets ordförande i avdelning Stockholm, har tidigare förklarat att avtalet är konstruerat så att sjuksköterskorna ska kunna få mer vila och återhämtning. De ska även kunna ta ut inarbetad tid i ledighet. Enligt Vårdförbundet kommer stora grupper att se vinster i avtalet.

– I våra diskussioner med berörda sjukhus har vi vädjat till arbetsgivaren att vara en attraktiv arbetsgivare, och kompensera för inkomstförlusten för enskilda personer, har  Gunilla George tidigare sagt till DN. 

Malin Vallbom säger att hon och kollegorna ser fördelarna, men hon framhåller också att för att få kunna dra nytta av fördelar som arbetstidsförkortning krävs det att de anställda arbetar ett visst antal nätter och helgpass. 

– Vi som redan arbetar skift får mindre pengar, och kan inte ta del av fördelarna. Nätter och helger är också tid vi behöver för återhämtning och då vi har möjlighet att träffa våra familjer. 

Karolinska har i en övergångsfas erbjudit sjuksköterskorna ett påslag med 3.000 kronor i två månader och 1.500 kronor fram till som längst september 2020. 

– Det har sagts att det är för att kompensera för att vår årslön blir sämre. Vi ser det mest som ett sätt att få behålla oss över sommaren. 

Inom flera verksamheter på Karolinska och Danderyds sjukhus innebär det nya avtalet tvärtom lönesänkningar, och sjuksköterskor på intensivakuten inom neonatalvården har redan protesterat och sagt upp sig. Dessutom har flera narkossjuksköterskor på Astrid Lindgrens barnsjukhus på Karolinska sagt upp sig efter att de krävt löneökningar som motsvarar deras erfarenhet, men som ledningen inte har kunnat möta. 

Om de inte får gehör kan utgången bli uppsägningar, även på barnakuten, befarar Malin Vallbom och hennes kollegor. Att bemanna med inhyrd personal kan enligt henne inte uppväga deras specialkompetens. 

– Bemanningssjuksköterskorna är duktiga, men specialkompetensen tar flera år att bygga upp. Om bara några få säger upp sig kommer det att belasta alla andra sjuksköterskor.

De sjuksköterskor som nu säger upp sig kommer att sluta sina anställningar lagom till sommaren. DN har sökt Irene Svenonius för en intervju om hur bemanningskrisen ska lösas. Hon hälsar via sin pressekreterare att hon kommenterat sjuksköterskornas krav redan i förra veckan då hon sa att det var sjukhusens ansvar att implementera det nya arbetstidsavtalet. 

Hon kommenterar nu skriftligt det öppna brevet: 

– Jag förstår sjuksköterskornas frustration, de gör otroligt viktiga jobb inom vården. Hela syftet från vårdförbundet och Region Stockholm med det nya avtalet är att det ska bli mer lönsamt och ge bättre villkor för våra sjuksköterskor som arbetar obekväma tider i dygnetruntverksamheten. Avtalet syftar till hållbara arbetsvillkor och ger större frihet för sjuksköterskorna hur de tar ut kompensation för obekvämt arbete; lön, ledighet eller i pension.  Det största flertalet av berörda sjuksköterskor får bättre villkor. Det är min uppmaning att varje chef och varje sjukhus för individuella samtal och hittar lokala lösningar för det fåtal medarbetare där avtalet innebär försämring, skriver Irene Svenonius, som också understryker att regionerna måste bli bättre arbetsgivare.