Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-03 17:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/900-arsminnet-av-helgonet-i-botkyrka-firas-med-kortfilm/

STHLM

900-årsminnet av helgonet i Botkyrka firas med kortfilm

Bild 1 av 3 S:t Botvid med en fisk i ena handen, som symboliserar hans mytomspunna fiskelycka, och yxan i andra handen likt den han dräptes med.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 2 av 3 Ingemar Sörqvist är präst vid Botkyrka församling.
Foto: Lisa Mattisson
Bild 3 av 3 En runsten av gråsten står lutat mot kyrkans yttervägg. Inskriften lyder ”Vigöt reste stenen efter sina söner”.
Foto: Lisa Mattisson

I år är det 900 år sedan helgonet Botvid, som gett Botkyrka kyrka och kommun sitt namn, dödades år 1120. Det minnet hedras med en kortfilm skapad av författaren Maja Hagerman. 

– Den större frågan handlar om ifall man kan hålla liv i minnen och berättelser och kulturhistoriskt värdefulla platser och miljöer, säger hon.

28 juli är S:t Botvids dag och just i år är det 900 år sedan helgonet, som gett namn åt Botkyrka kommun och kyrka, dödades år 1120. 

Nu uppmärksammas årsdagen med en kortfilm av författaren Maja Hagerman i samarbete med Svenska kyrkan. Dokumentärfilmen skildrar historien om Botvid och visar historiska spår av helgonet som finns kvar än i dag.

– Ryktet och historien om Botvid utgick från den platsen där han blev begravd, från början vid Salems kyrka. Sedan blev det en allt större angelägenhet för hela landet, så hans bror Björn hämtade hem hans kvarlevor och man placerade hans grav i en nybyggd kyrka precis vid landsvägen, där i dag Botkyrka kyrka ligger. Till slut kom ärkebiskopen och kungen att vårda hans kvarlevor, så betydelsefull var han, säger Maja Hagerman.

Botvid blev känd för sina mirakel – enligt legenden kunde han bota svårt sjuka, ge blinda synen tillbaka och få en stum att tala. Och det är en ovanligt detaljerad historia som finns bevarad än i dag. 

Konstnären Einar Forseths glasfönster skildrar när vikingen Botvid döps i England.
Konstnären Einar Forseths glasfönster skildrar när vikingen Botvid döps i England. Foto: Lisa Mattisson

– Men det har börjat som en spontan och folklig grej om den här mannen, om hans kristna tro och hans fiskelycka. Det är unikt för att det rör människor som levde för så himla längesedan. Vi vet precis vad de hette, precis var de bodde, och en del också av vad de gjorde. Det här är innan det fanns skriftliga källor då folk började använda brev, dokument och lämna spår efter sig på det sättet, säger Maja Hagerman. 

Botvid avbildas med en fisk i ena hand och en yxa i den andra – fisken på grund av hans mytomspunna fiskelycka. Enligt legenden sägs att Botvid hotades och kördes bort av en markägare som inte tillät att han fiskade på dennes mark. 

– Men Botvid tog inte strid, han tog sitt följe och rodde längre bort i sjön. Han bad om god fångst och trots att de inte var på bästa fiskeplatsen så fick de rik fångst. Då kom markägaren och frågade om han kunde få köpa fisk av Botvid som då svarade att ”det jag fått gratis av Gud, ska du få för samma pris”, berättar Ingemar Sörqvist, präst vid Botkyrka församling. 

Ingemar Sörqvist, präst vid Botkyrka församling.
Ingemar Sörqvist, präst vid Botkyrka församling. Foto: Lisa Mattisson

Ingemar Sörqvist visar runt i Botkyrka kyrka. Där finns flera avbilder av S:t Botvid med fisken i ena handen. I sin andra hand porträtteras helgonet med en yxa – vilket symboliserar den yxa som han dräptes med då han enligt legenden slogs han ihjäl av en fritagen träl under en vistelse på Rågö i Nyköping.

Ryktet om Botvid spreds runt om i Sverige, och han helgonförklarades efter sin död. 

– Det är fascinerande att det kommer en fiskare, en person som är en vanlig man, som får en sådan ryktbarhet. Och av berättelserna kring honom märker man att det verkligen finns en folklig förankring. Sedan han dog så har det funnits rykten om att man kunde bli bönhörd om man bad till honom, och att det hände märkliga saker vid hans grav, säger Maja Hagerman. 

På vägarna och längs bäckar i Botkyrka kommun finns fortfarande spår kvar från då Botvid vandrade på jorden för 900 år sedan – från gamla vägar till gravfält där Botvid själv tros ha vandrat som ung.

– Jag har tänkt att det behövs en film för att uppmärksamma historien. Den här filmen ska finnas öppen och fritt på nätet så att alla kan se den – politiker, skolbarn och alla människor som vill veta om den här riksunika historien, säger Maja Hagerman.

Filmen kommer att visas i dag, tisdagen den 28 juli, som sedan medeltiden har varit Botvids dag, i Botkyrka kyrka och kommer sedan att vara tillgänglig för alla att se på webben, till exempel på församlingens hemsida, berättar Maja Hagerman. 

– Den större frågan handlar om ifall man kan hålla liv i minnen och berättelser och kulturhistoriskt värdefulla platser och miljöer? Stockholmare kollar på ”Game of thrones” och ”Vikings” och vet kanske inte om hur mycket historia de har precis utanför dörren, säger hon. 

Ämnen i artikeln

Botkyrka
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt