Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Åklagare utreder hantering av cancerköer som grovt vållande till annans död

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Other: Christian Örnberg/XP/TT

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge tackade upprepat nej till hjälp utifrån med att operera akut cancersjuka. Två personer i kön avled.

Efter DN:s avslöjande inleder åklagare nu en förundersökning om grovt vållande till annans död.

– Här finns starka misstankar om att brott har begåtts, säger Paul Beijnes vid polisområde Stockholm Syd.

Förundersökningen leds av sjukvårdsåklagare vid Västerorts åklagarkammare. 

– Förundersökning är inledd. Brottsrubriceringen är vållande till annans död, grovt brott. Nu kommer jag att titta på de handlingar som finns för att se hur vi ska gå vidare, säger kammaråklagare Jennie Nordin. 

Paul Beijnes arbetar som förundersökningsledare vid polisområde Stockholm Syd. Han har på eget initiativ upprättat en polisanmälan. 

– Jag har läst DN:s reportage och vi har en skyldighet att upprätta en anmälan då det finns anledning att anta att brott som faller under allmänt åtal har begåtts. Här tycker jag att det är ganska tydligt. Jag tycker att det är konstigt att det inte redan fanns en polisanmälan, säger Paul Beijnes.

Beijnes har även skaffat mer underlag, bland annat från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, dit Karolinska gjort tre anmälningar enligt lex Maria efter att cancerpatienter, två med cancer i bukspottkörteln och en med levercancer, opererats för sent i somras. Två av dessa har avlidit. Förundersökningen gäller de tre patienterna, och även 78-årige Bertil Gustafsson, som intervjuades i DN, och som nu får livsuppehållande behandling.

Här kan man misstänka ett inslag av underlåtenhet, som också lagutrymmet stipulerar.

– Här kan man misstänka ett inslag av underlåtenhet, som också lagutrymmet stipulerar. Jag bedömer att det kan röra sig om grovt vållande till annans död, säger Paul Beijnes och fortsätter:

– Flera personer har inte fått den hjälp man har kunnat få trots att alla vet att man måste agera snabbt. Det finns ju också en tidsram för när patienterna ska ha sin operation och den är överskriden. Dessutom har patienter avlidit. 

Karolinska universitetssjukhuset visste redan i maj att bemanningsproblem skulle uppstå då en grupp operationssjuksköterskor sagt upp sig, har DN avslöjat. 

DN har även avslöjat hur sjukhusets dåvarande produktionsdirektör i juni nekade till att Karolinska hade problem med operationsköer sedan hälso- och sjukvårdsförvaltningen nåtts av sådana signaler och ringde för att erbjuda hjälp. 

DN har även avslöjat hur läkare från Danderyds sjukhus veckan före midsommar erbjöd operationshjälp, sedan väntetiderna ökat dramatiskt. Trots det tackade Karolinska nej. Efteråt har sjukhuset, som är ensamutförare av operationerna i Stockholms län, uttalat att de bedömt att Danderyds sjukhus inte hade den rätta kompetensen för att utföra operationerna. 

– Det finns inget annat sjukhus i Stockholm som kan – eller har vanan – att utföra de här operationerna. Danderyd har i dag inte ett ordinarie uppdrag att hantera de här patienterna, sade Annika Tibell, operativ direktör för Karolinska som förklaring till att sjukhuset tackade nej. 

Lars Granström, överläkare och kirurg på Danderyds sjukhus, stod som kontaktperson i det mejl som skickades från sjukhuset till Karolinska i midsommarveckan. Han är kritisk till Karolinskas agerande.

– För den enskilde hade det kunnat innebära att operationen kunnat ske i tid, har han tidigare sagt till DN.

Paul Bejnes: 

– Patienterna som drabbades är ju döda eller dödsdömda. Av artiklarna framgår att en person säger att han fått information i juni, medan en annan chef säger att man kände till personalsituationen redan i maj. Här kan man skönja att det finns personer som bär ett tydligt ansvar, säger Paul Beijnes.

Patienterna som drabbades är ju döda eller dödsdömda.

För patienter med cancer i bukspottkörteln är tiden en avgörande faktor för chansen att överleva. Enligt det så kallade standardiserade vårdförloppet som slagits fast av svensk expertis ska operationen ske inom 36 dagar efter diagnos. När sjukhuset i stället tog tag i kön efter semestrarna visade det sig att 20 patienter med olika typer av cancer i övre bukhålan fastnat i köer och opererats för sent. Tolv fall utreddes internt av sjukhuset vilket resulterade i de tre lex Maria-anmälningarna till Ivo då det inte gick att utesluta att den långa väntan lett till en så kallad undvikbar vårdskada. Utredningen pågår fortfarande. 

DN:s artiklar är en del av förundersökningen. Bertil Gustafsson fick sin operation efter tio veckor på grund av resursbrist. Då hade cancern spridit sig och gick inte att operera. Nu får han livsuppehållande behandling. 

– Jag har talat med polisen och jag har inga problem med att det går till åklagare. Det är bra om det går att få tryck i det här så att de förstår att de inte går att schabbla på det här sättet. Det finns ju pengar uppenbarligen, så det handlar mer om ett förståndsproblem, säger Bertil Gustafsson. 

Än har ingen delgivits misstankar om brott.

Nätverket mot cancer, en paraplyorganisation för cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer, skriver i ett pressmeddelande att de välkomnar förundersökningen.

– Det är ett väldigt bra initiativ av polis och åklagare att utreda detta. Patienter, eller deras närstående, kan inte själva anmäla eftersom patientlagen inte ger några sådana möjligheter. Det är därför vi så länge har krävt en ny patienträttighetslag som ger möjlighet för patienten eller en närstående att göra en anmälan och att sanktioner kan utfärdas vid försummelser, säger Katarina Johansson, organisations ordförande, i pressmeddelandet.

DN har sökt ansvariga på sjukhuset för en kommentar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.