Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa

På tio år har antalet unga i Stockholms län som söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin fördubblats. Bland 18–25-åringar ökar den grupp som själva uppger att de lider av psykisk ohälsa kraftigt. Det visar en rapport från Stockholms Stadsmission.

Fram till tonåren tycker svenska barn att de har en god – både fysisk och psykisk – hälsa. Men därefter uppger allt fler barn och unga att de har ett eller flera symtom på psykisk ohälsa.

I en undersökning från Stockholms läns landsting från 2014 var ångestdiagnoser vanligast i åldersgruppen 18 till 24 år, åtta procent av kvinnorna och fyra procent av männen. 18–24-åringarna har också den högsta andelen sluten psykiatrisk vård i Stockholms län.

Varför har ni tagit fram en rapport om psykisk ohälsa?

– Vi möter många barn och unga i våra verksamheter som mår riktigt dåligt, vi försöker uppmärksamma behovet av ett bättre samarbete mellan skolan, socialtjänsten och landstinget, säger Stadsmissionens direktor Marika Markovits.

Att åldersgränsen i barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, för 15 år sedan sänktes till 18 år – i Stockholm var den 20 tidigare – drabbar unga vuxna, menar hon.

Foto: JESSICA GOW / TTFoto: Jessica Gow/TT

– Vuxenpsykiatrin har ingen beredskap. Vi såg direkt att det här kommer att bli ett problem och vi är helt säkra på att det går att förebygga psykisk sjukdom genom tidiga insatser, säger Marika Markovits.

Men ungdomar – särskilt unga män – dröjer enligt henne med att söka hjälp. Trots att självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15 och 24.

– Sverige har en nollvision för självmord sedan 2008. När det gäller vuxna ser vi att självmorden planar ut men i gruppen 15–24 fortsätter de att öka, bland män 20–24 år har de ökat från 60 till 100 på bara två år. Nollvisionen är uppenbarligen inte effektiv.

Svårigheten är att få rätt hjälp i rätt tid, när samhället inte har tillräckliga resurser att nå och hjälpa alla de unga som mår psykiskt dåligt.

Bristen, menar Marika Markovits, uppstår när ungdomar ska överföras från BUP till vuxenpsykiatrin, när olika delar av det offentliga systemet ska överlappa varandra.

– Vår erfarenhet är att många unga inte hittar in i vuxenpsykiatrin. Svårigheten är att få rätt hjälp i rätt tid, när samhället inte har tillräckliga resurser att nå och hjälpa alla de unga som mår psykiskt dåligt, säger hon.

I Stockholms län finns särskilda mottagningar för unga vuxna. Men tillgången till psykiatrisk vård för den gruppen skiljer sig åt geografiskt i länet, det största utbudet finns i delar av länets norra halva. Det visade en rapport från landstingets revisorer tidigare i år.

Varför ökar den psykiska ohälsan hos barn och unga?

– Från 13 år och uppåt känner många unga en hög grad av stress, en upplevelse av otillräcklighet, de tror inte att de får någon plats i samhället. Kraven ökar i skolan och de som inte är starka och kapabla stöts ut snabbare. Har man en skörhet så ökar risken för psykisk ohälsa i dag, säger Marika Markovits.

Forskningen visar, påpekar hon, att ökad ungdomsarbetslöshet bidrar till psykisk ohälsa och att de neuropsykiatriska diagnoserna ökar.

– Men det finns också en ökad benägenhet att söka hjälp, säger Marika Markovits.

Den psykiska ohälsan ökar bland samtliga ungdomsgrupper – oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrarnas socioekonomi med mera. Den slår på alla samhällsnivåer.

Läs mer: Bacillskräcken smög sig på Ester när hon var 15 år 

I rapporten lyfter Stockholms Stadsmission ändå fram fyra grupper – barn till missbrukare, barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd, elever med långvarig frånvaro och nyanlända barn och unga – som i särskild hög grad riskerar att drabbas av psykisk ohälsa.

– I genomsnitt har ett barn i varje klass en förälder som dricker för mycket. Andelen barn i familjer som lever under mycket knappa förhållanden ökar och graden av krigstrauman bland nyanlända barn ökar, säger Marika Markovits.

Foto:

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.