Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Allt fler skjuts ihjäl i Stockholm

Antalet skjutningar i Västerort minskar – men har nästan fördubblats i Norrort.

Totalt mördades tio personer i Stockholm 2014 – sju fler än under hela 2013.

Det visar en ny kartläggning från Stockholmspolisen.

Antalet skottlossningar i Stockholms län har legat relativt stabilt på strax under 100 sedan 2011 – med undantag för 2012 då siffran plötsligt halverades, visar en ny rapport av polisen i region Stockholm, som DN tagit del av.

Förra året inträffade 88 konstaterade skottlossningar i Stockholms län. Ett 30-tal personer skottskadades och tio sköts till döds. Med undantag av en ung kvinna var samtliga av de mördade män, som i olika grad var kända av polisen sedan tidigare. Brotten bedöms ha kopplingar till ekonomisk respektive grov organiserad brottslighet.

– Man har haft en tydlig avsikt att döda utifrån tillvägagångssättet. Det är skillnad att markera med fyra skott i benet och att sätta ett skott bakom örat. Till skillnad från mord i socio-ekonomiskt utsatta miljöer handlar denna typ av mord oftare om business, säger Kristian Halldin, analytiker på regionala underrättelsesektionen i Stockholm.

Tillförordnade regionpolischefen Ulf Johansson är bekymrad.

– Det är en för hög nivå av skjutningar och en anmärkningsvärd ökning av dödsskjutningar jämfört med föregående år. Det är väldigt allvarligt att tio personer miste livet och vi kan inte svara på om det är en tillfällighet att antalet dödsskjutningar ökat. Det måste man titta på över en längre tidsperiod, säger Ulf Johansson.

Polisen satsar alltmer resurser på att komma tillrätta med problemet, enligt Ulf Johansson:

– Det krävs alltmer av oss och våra samverkande parter. Men antalet skjutningar håller sig jämnt och därför kan man anta att det har skett en ökning av kriminell aktivitet på den här nivån. Jag är säker på att vi hade sett ett ökat antal skjutningar om vi inte hade mött den här utvecklingen.

8 oktober. Skottlossning i Blackebergs centrum. Foto: Johan Nilsson/TT.

Som exempel på arbetet mot den grova organiserade brottsligheten nämner han insatsen mot Södertäljenätverket och operation Fenix i Västerort. Antalet skjutningar har gått ner i båda distrikten, medan de gått upp i andra områden.

– Arbetet har skett tillsammans med övriga samhället. Min bedömning är inte att vi flyttat över problemen utan att insatserna gett effekt. Att vi ser en ökning på andra håll beror på att nya problem uppkommit, säger den tillförordnade region­polischefen.

Än så länge är uppklaringsprocenten för fjolårets misstänkta mord låg. En av fjolårets tio dödsskjutningar har avhandlats i rätten. Rättegång för ytterligare en dödsskjutning pågår just nu. Övriga förundersökningar är fortfarande öppna.

– Det är komplicerade ärenden med få vittnen och väldigt få som vill medverka. Därför är det väldigt svårt att komma någonvart trots att vi lagt mycket kraft på att lösa de här brotten. Men vi ger oss inte. I grund och botten är det den allmänna tryggheten i samhället vi värnar om och därför gör vi allt för att i första läget förebygga och i and­ra läget lagföra de skyldiga, säger Ulf Johansson.

De flesta av skjutningarna i Stockholm är våld som är ”instrumentellt motiverat”, det vill säga har ett samband med kriminella affärer ­eller konflikter, enligt underrättelse­analytikern Kristian Halldin:

– Brå (Brottsförebyggande rådet) har under en längre tid konstaterat att den här typen av brott ökat och vi ser det också. Man verkar ha någon form av tillåtande attityd, benägenhet, avsikt och förmåga att använda vapen. Behöver man använda våld så drar man sig inte för det.

– Det är tydligt att det finns personer som är villiga att ta på sig den här typen av uppdrag. Vi pratar om multikriminella personer, som ägnar sig åt all brottslighet som ger pengar, och är rationella i sitt brottsliga agerande.

23 januari. Den tidigare porrklubbsägaren Mille Markovic hittas ihjälskjuten i sin bil. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Till skillnad från under 90-talet, då Sveriges största mc-gäng Hells Angels och Bandidos låg i krig med varandra, är de flesta skjutningar i Stockholm i dag ströskjutningar, utförda av män som inte nödvändigtvis förenas av annat än sin kriminella bakgrund. Det gör det också svårt att dra några slutsatser om när, var och hur de kommer att inträffa härnäst.

– Det brottsförebyggande arbetet blir väldigt svårt eftersom det finns en stor slumpmässighet. Det finns inga serieskyttar eller pågående krig. Det handlar om i stort sett 88 unika händelser och det innebär att vi inte kan rikta åtgärder mot en särskild gruppering och på så sätt får bukt med problemet, säger Kristian Halldin.

En slutsats som man däremot kan dra av skjutningarna är att vapentillgången bland Stockholms kriminella är god.

– Om personerna som skjuter varierar så mycket har de antagligen egna vapen eller möjlighet att snabbt skaffa fram dem och då troligen inte genom en gemensam kanal utan genom sina respektive bekantskapskretsar. I Knutbyfallet tog det ett dygn att köpa ett vapen på Plattan – men är du kriminell i Stockholm rör det sig snarare om tio minuter.

Utsikterna för 2015 ser mörka ut baserat på hur året startade. Hittills i år har 22 bekräftade skjutningar ägt rum, elva personer skottskadats och en dödats. Liksom vid tidigare händelser har det även skjutits mot bostäder, med genomslag av kulor i fönster och dörrar, och på allmän plats i tätbebyggt område, enligt Kristian Halldin:

– Jag ska inte säga att det är farligt att gå ut men de här personerna har antagligen valt att bortse från de möjliga konsekvenser detta kan få eller så är man avtrubbad och förstår inte att: står jag här och skjuter med ett automatvapen kan rikoschetter skada någon som man inte menade att skada. Man har bland annat skjutit in på restauranger med uppenbar risk för andra.

Men skjutningarna får också andra konsekvenser för medborgarna:

– Det som hela tiden konkurrerar med skjutningarna är mängdbrottshanteringen. Man måste ta hand om det grövre våldet, hålla det på en nivå där det inte eskalerar, och då någonstans blir det mängdbrottssatsningar som får stå tillbaka vissa tider. Man kan inte göra allt man skulle vilja för existerande resurser, säger Ulf Johansson.

Dödsskjutning i Vaxholm i början av året. Foto: Johan Nilsson/TT.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.