Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 21:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/andelen-felfria-vattenprov-vid-stockholms-badplatser-har-minskat/

STHLM

Andelen felfria vattenprov vid Stockholms badplatser har minskat

På Hässelby strandbad provtar Marzanna Dabrowska, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Stockholms stad, vattnet för bakterier. Hittills i år har alla badvattenprov i Stockholms stad varit utan anmärkning.
På Hässelby strandbad provtar Marzanna Dabrowska, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Stockholms stad, vattnet för bakterier. Hittills i år har alla badvattenprov i Stockholms stad varit utan anmärkning. Foto: Marc Femenia

Vattenkvaliteten på Stockholms stads badplatser är generellt god, men andelen felfria provresultat har sjunkit de senaste åren. Miljö- och klimatborgarråd Katarina Luhr (MP) säger att staden arbetar hårt för att minska vattenföroreningarna.

– På sikt kommer vi att se bättre och bättre bad. Det kan jag nästan garantera, säger hon.

Badsäsongen har dragit igång på allvar och sedan vecka 22 provtar Stockholms stad vattnet vid 31 badplatser i kommunen. Hittills i år har inget vatten varit otjänligt, berättar Marzanna Dabrowska som är miljö- och hälsoskyddsinspektör på Stockholms stad.

– Vi håller tummarna för att det ska fortsätta vara så, att alla stockholmare kan bada och utnyttja vattnet, säger hon.

De senaste fem åren har dock andelen prov där vattenkvaliteten varit utan anmärkning minskat, enligt stadens egna siffror. Förra året togs 290 badvattenprover, av vilka 72 procent var utan anmärkning. Målvärdet för året låg på 90 procent. 2015 var andelen prov utan anmärkning 89 procent.

– Det går emot vad vi strävar efter, vi vill ha mer rena vatten, säger miljö- och klimatborgarråd Katarina Luhr (MP).

”Utöver avloppsläckage kan det vara naturgödsel, om någon gödslat i närheten och det sedan regnar, dagvattenledningar från gator, hundar som bajsat eller avföring från fåglar. Det kan också vara att badet ligger i stängda vikar och då kan vattnet vara lite känsligare”, säger miljö- och hälsoskyddsinspektören Marzanna Dabrowska om vad som kan förorena badvattnet.
”Utöver avloppsläckage kan det vara naturgödsel, om någon gödslat i närheten och det sedan regnar, dagvattenledningar från gator, hundar som bajsat eller avföring från fåglar. Det kan också vara att badet ligger i stängda vikar och då kan vattnet vara lite känsligare”, säger miljö- och hälsoskyddsinspektören Marzanna Dabrowska om vad som kan förorena badvattnet. Foto: Marc Femenia

Samtidigt säger hon att de föroreningsnivåer som fångas i proven många gånger är kortvariga.

– Oftast handlar det om något enstaka prov och man kan snabbt kan hitta orsaken. Det kan vara efter ett häftigt regn, eller något som läcker. Man kan tycka att det känns fräscht att bada när det precis regnat, men det är då allt spolats ner i vattnet, från vägar och annat. 

De föroreningar som mäts i badvattnet handlar inte om metaller från exempelvis industrier. I stället är det bakterier, som hamnat i vattnet exempelvis på grund av att ett avloppsrör läckt, eller att regn sköljt ner smuts från stranden eller närliggande vägar. Marzanna Dabrowska berättar att staden provtar för två olika tarmbakterier och om de hittas kan det finnas hälsorisker för badarna.

– Man kan bli magsjuk om man sväljer det vattnet.

Hon säger också att det faktum att Stockholm är tätbefolkat innebär en risk för badvattenkvaliteten.

 – Det finns hus överallt, det finns fritidshus och verksamheter i närheten av alla våra strandbad, vilket gör att det finns större risk att vattnet blir negativt påverkat om något inträffar.

Om badvattnet är förorenat av de två tarmbakterier miljö- och hälsoskyddsinspektör Marzanna Dabrowska provtar för kan det innebära en hälsorisk för badare. ”Man kan bli magsjuk om man sväljer det vattnet”, säger hon.
Om badvattnet är förorenat av de två tarmbakterier miljö- och hälsoskyddsinspektör Marzanna Dabrowska provtar för kan det innebära en hälsorisk för badare. ”Man kan bli magsjuk om man sväljer det vattnet”, säger hon. Foto: Marc Femenia

Att utvecklingen för Stockholms badvattenkvalitet verkar gå åt fel håll tror Katarina Luhr kan bero på flera saker: Dels att klimatförändringarna för med sig fler häftiga regn, men också att det blir ett allt högre tryck på stadens ofta föråldrade avloppsledningar.

– I hela Sverige har vi ett avloppsnät som måste förnyas och vi har för låg förnyelsetakt. I Stockholm jobbar vi hårt och investerar mycket pengar i att förnya. 

Katarina Luhr nämner som exempel ett avloppsrör som brast i Riddarfjärden i slutet av maj och som medförde att avloppsvatten läckte ut. Hon säger att staden har ett antal projekt igång för att förbättra vattenkvaliteten. 

– Vi har det stora nya projektet att bygga ut Henriksdals reningsverk för att förbättra reningen och i själva reningsverket installerar vi membranrening, där vattnet filtreras bättre. Men vi bygger också den stora tunneln från Bromma som ska leda in allt vatten och där fångar vi också upp ett antal bräddpunkter som annars skulle spruta ut i Mälaren vid häftiga regn.

Katarina Luhr kan inte lova någon förbättring i badvattenkvaliteten denna sommar eller nästa, men säger att stadens långsiktiga projekt kommer att ge resultat. 

– Jag vågar inte svara för de närmsta åren, men på sikt kommer vi att se bättre och bättre bad. Det kan jag nästan garantera eftersom vi gör så många åtgärder. 

Även stockholmarnas skatt för vatten och avlopp, VA-taxan, har höjts de senaste åren. Till den stockholmsbadare som undrar över vattenkvaliteten råder Katarina Luhr att hålla utkik på Stockholms stads hemsida.

– Innan man åker ut till sin badplats kan man titta på de senaste mätvärdena på hemsidan. Annars får man hålla koll på om det finns en skylt med avrådan från bad.

Ämnen i artikeln

Miljö
Hässelby
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt