Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 12:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/anmalningar-om-vald-och-hot-har-minskat-pa-hjulsta-grundskola/

STHLM

Anmälningar om våld och hot har minskat på Hjulsta grundskola

Hjulsta grundskola har mer vuxen personal närvarande på rasterna, bland annat i kafeterian. På bilden Sarah Kahnberg, Helene Hodges, Esref Andic och Kristina Al-Madanat. Foto: Beatrice Lundborg

Förra hösten ökade antalet anmälningar om hot och våld dramatiskt på Hjulsta grundskola. 

Det ledde till att Arbetsmiljöverket krävde omedelbara åtgärder.

Nu har skolan skickat in en handlingsplan för vad som gjorts och hur man gör för att det inte ska hända igen.

Det var i januari i år som skyddsombudet på Hjulsta grundskola, Sarah Kahnberg, vände sig till Lärarnas riksförbund för att anmälningarna om hot och våld hade rakat i höjden. 

Under hösten 2018 gjordes 43 anmälningar i kommunens anmälningssystem Kia vilket kan jämföras med bara 4 anmälningar under hela 2017, enligt Lärarnas riksförbund. 

Det kunde handla om elever som välte bänkar, cyklade inomhus, slogs eller betedde sig hotfullt mot elever och personal.

Lärarna var rädda och upplevde att eleverna mer eller mindre hade tagit över skolan, enligt den anmälan som Lärarnas riksförbund skickade till Arbetsmiljöverket med krav om omedelbara åtgärder.

Nu har skolledningen svarat Arbetsmiljöverket genom att skicka in en handlingsplan där den listar åtgärder som har genomförts för att stävja våldet. 

Vi träffar rektor Helene Hodges och skyddsombudet och läraren Sarah Kahnberg som berättar att anmälningarna har minskat ganska rejält. Mellan den 20 mars och den 20 september har det bara inkommit tio anmälningar. 

Sedan skolstarten i augusti rör det sig om två anmälningar.

– Men det handlar om olyckshändelser och inte hot eller våld, säger Sarah Kahnberg.

Så vad beror minskningen på?

– Vi hoppas att det beror på en tydligare struktur. Det har varit möten i personalgruppen och även med barnen om hur man uppför sig. Nu vet eleverna att det medför konsekvenser om de gör något som de inte ska, säger Sarah Kahnberg. 

Hur agerar ni till exempel om en elev hotar en lärare genom att säga ”jag vet var du bor”?

– Då blir det samtal med vårdnadshavare och rektor.

Blev det inte det förut?

– Jo, om det är så grova saker, men vi från personalens sida upplever att vi har ett bättre stöd nu för att ta tag i saker och agera omedelbart när något händer.

Vad var det som hände när du slog larm till facket?

– Det var flera fall av hot som riktades mot lärare där vi kände att vi behöver hjälp och backning så att det inte eskalera till något ännu större, säger Sarah Kahnberg.

I anmälan till Arbetsmiljöverket talades det om att rektorn hade infört en ny metod för ingripanden, att personalen skulle backa och vara mer ”lågaffektiv”. Det angavs som en förklaring bakom våldsspiralen i anmälan till Arbetsmiljöverket.

– Vi hade en fortbildning i lågaffektivt bemötande. Därefter reviderade vi användningen så att den blev mer ”effektfull”. Vi tror på modellen. Men när man inför något nytt så behöver man känna på modellen och sedan göra om den så att den passar bättre in, säger Sarah Kahnberg.

Nu ska personalen fortbildas med jämna mellanrum så att alla vet vad man ska göra om det uppstår ett akut läge, till exempel en brand, ett akut olycksfall, hot eller våld.

Skolan har också låtit en utomstående aktör genomföra enkät med 95 anställda på skolan, svarsfrekvensen är 48 procent. 

På frågan om man ”anser att åtgärder har vidtagits för att minska riskerna i de situationer där det finns särskilda risker för hot och våld” svarar 64 procent av lärarna i lågstadiet nej.

Av lärarna i högstadiet svarar hela 83 procent att de inte tycker att åtgärder har vidtagits.

Det rimmar illa med att vad ni säger?

– Enkäten gjordes i våras och jag tror att personalen känner sig säkrare i dag, på grund av de åtgärder som införts, säger Sarah Kahnberg.

Det handlar om att man har en ökad närvaro av vuxen personal på rasterna, bland annat i kafeterian som är en central del i skolan.

Skolledningen har också gjort så att eleverna har större möjligheter att hitta en aktivitet under rasterna, enligt Helene Hodges.

– Den som inte vill spela biljard, eller fotboll, vad finns det för annat som den kan göra?

– Vi har en bibliotekarie som är filmpedagog som vi hoppas kan dra igång olika aktiviteter. 

– Det kan vara olika pysselgrupper.

Nu inväntar skolan att Arbetsmiljöverket ska besluta om skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. 

Läs mer: Skyddsombud: Lågaffektivt bemötande ledde till ökning av våld och hot på grundskola 

Läs mer: M kräver redovisning av lågaffektiv arbetsmetod i skolan