Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Anställda vittnar om tystnadskultur på Karolinska

Till SR:s Kaliber vittnar runt 40 läkare och sjuksköterskor om hur Karolinska inte fungerar efter omorganisationen – och hur kritiker tystas.

En av dem är biträdande överläkaren Mikael Rolfs, som sagt upp sig för att inte ”brinna upp”.

– Sjukhusdirektören sade att ställer man inte upp på det här så bör man söka sig ett annat jobb, säger han till DN.

Sjukhusdirektör Melvin Samsom säger att han uppmuntrar till en öppen atmosfär. 

DN har tidigare berättat om hård kritik mot Karolinskas nya organisation som kallas ”den nya verksamhetsmodellen”, som anpassats till styrmodellen som marknadsförs av Boston Consulting Group, värdebaserad vård. DN har även berättat om att medarbetare upplever att ledningen tystar intern kritik mot den nya verksamheten.

Även Sveriges Radios Kaliber har sedan 2016 granskat den konsultdrivna nya modellen på sjukhuset, och i ett nytt program har Kaliber talat med ett 40-tal läkare och sjuksköterskor om hur den nya modellen fungerar. 

De anställda beskriver för SR hur de inte förstår vad syftet med omorganisationen är, där klinikerna avskaffats. De vittnar också om hur konsulter och nya chefer utan medicinsk utbildning förstärkt stuprör och byråkrati, och att utvecklingen går åt fel håll. 

SR tar även upp hur överbeläggningar och vårdköer på universitetssjukhuset ökat konstant de senaste åren, som även DN beskrivit i flera artiklar.

– Jag ser varje dag när jag kommer in till jobbet, hur dåligt det fungerar. Hur kunde man rasera en organisation som var fullt fungerande för ett och ett halvt år sedan som i dag bara är en spillra, en katastrof, säger barnmorskan Karin Frostemo till SR Kaliber.

Hon är en av 58 barnmorskor som under de senaste ett och ett halvt åren, sedan den nya modellen införts, sagt upp sig från förlossningen på Karolinska Huddinge.

– Jag hade aldrig sagt upp mig om jag inte hade blivit bortträngd och utfryst, som jag blivit för att jag har uttalat mig, säger hon till Kaliber.

Hon är inte ensam om att vittna om en rådande tystnadskultur. Överläkaren Mikael Rolfs uppger i Kaliber att han närvarat vid möten där sjukhusdirektör Melvin Samsom uttryckligen sagt att det är ”quit eller commit” som gäller – chefer skulle antingen engagera sig i den nya modellen eller sluta. 

Rolfs var tidigare chef på ECMO på Nya Karolinska. Verksamheten tillhör Tema Barn, och var en av de första att flytta in i den högteknologiska sjukhusbyggnaden i november 2016. 

För DN beskriver han hur han tillsammans med övrig personal kämpade i motvind. Han sade upp sig och slutade i april 2017 och arbetar nu i ett annat landsting.

– Situationen på Karolinska var sådan att om jag hade fortsatt så hade jag brunnit upp. Jag hade inte kunnat fortsätta som chef. Dels handlade det om den nya verksamhetsmodellen där man ritade in verksamheten i fyrkanter på ett papper. Dessutom tillsattes en rad nya chefer som inte förstod behoven och samtidigt inte fick stöd att vara chefer. Vi flyttade dessutom in i ett nytt sjukhus som inte var byggt för att bedriva hälso- och sjukvård.

– Men det värsta var ickereponsen, att när vi pekade på vad som inte fungerade så hände ingenting. 

Som exempel tar Rolfs att det tog ett och ett halvt år att konstatera att it-nätverket inte fungerar. 

– Hur kan det dröja så lång tid, när all utrustning, larm och telefoni ska gå genom nätverket? Sådana fel måste åtgärdas snarast.

När erbjudande om ett annat jobb kom, tog han det. 

– Jag vill kunna vakna på morgnarna utan att vara arg när jag går till jobbet. Det hade jag inte gjort sedan april 2016.

Mikael Rolfs beskriver hur den nya verksamhetsmodellen togs fram på sjukhuset utan medarbetarnas medverkan. För att sedan presenteras som ett färdigt paket.

– Vi hörde talas om att arbetet pågick, men vi visste inte vilka som var involverade eller vad de höll på med. Det var som en hemlig grupp som tillsatts. Sedan blev vi kallade till ett möte där allt presenterades. Då var budskapet att ”det är det här som gäller”. De hade skapat en fullständig modell och det fanns ingen förståelse för att det kunde finnas synpunkter i gruppen. 

– De förklarade att de vänt och vridit på allt, och att alla frågor var besvarade. Allt var klart.

Införandet av den nya verksamhetsmodellen innebar enligt Rolfs att cheferna kallades till ett stort antal möten, med litet utrymme för diskussion.

– Man använde ett väldigt hårt språk hämtat från näringslivet. Karolinska är ändå en offentlig förvaltning, inte ett aktiebolag. Då måste det vara högt i tak och man ska ha rätt att diskutera. Men här var attityden att ”inne på mötet så får vi diskutera, men när vi går ut härifrån så tycker vi allt lika”. Jag tycker att man har odlat en kultur som är väldigt skrämmande, säger Mikael Rolfs. 

Karolinska har nyligen fått skarp kritik från landstingets revisorer, för att sjukhuset styrs som ett bolag trots att det formellt är en nämnd, vilket står i strid med  kommunallagen. 

Hur var Melvin Samsom i allt detta?

- Han var väldigt tydlig med att det var full fart framåt som gällde. Att ”tåget går nu”. Jag var själv med på ett möte där Melvin sade att om man som chef inte ställde upp på det här så borde man söka sig ett annat jobb.

Under DN:s granskning, som även den pågått sedan 2016, har många anställda kontinuerligt vittnat om tystnadskulturen på Karolinska.

Den senaste tiden har tjänstemän i organisationen skickats på utbildning, där de mot bakgrund av den intensiva granskningen i media fått instruktioner om gällande lagstiftning, och vad som kan hända om uppgifter läcker till massmedia. 

– Vi har fått veta att brott mot sekretessen i offentlig verksamhet kan leda till dagsböter och upp till fängelse i ett år. Det här är en offentlig verksamhet, men budskapet är ett annat, säger en källa.  

Sjukhuset bekräftar att utbildning skett. ”Juristerna är ute i organisation och utbildar om rättigheter och skyldigheter i offentlig verksamhet; det tillhör deras ansvarsområden”.

Yvonne Dellmark, ordförande för Läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset:

– Jag blir inte förvånad. Jag kan tänka mig att det uttryckts så att det uppfattats som ett förtäckt hot. 

Dellmark lyfter att patientsekretess gäller: ingen får lämna ut uppgifter som kan vara till men för någon patient. Men meddelarskydd innebär att anställda har rätt att ge icke-patientrelaterad information till media anonymt, utan att arbetsgivaren har rätt att efterforska vem som lämnat uppgifter. 

– Men via olika repressiva åtgärder tystas människor som på olika sätt är kritiska. Lönen är en, det finns andra som inte fått det schema eller den utbildning de önskat, och även andra exempel. Det är svårt att visa, men vi ser det i så många fall på olika nivåer att vi kan konstatera att det finns ett mönster, säger hon till DN.

Hon tar upp sjukhusets förslag till lönekriterier som säger att man alltid ska vara positiv och villig att ta på sig nya arbetsuppgifter.

– Det innebär, om man vänder på det, att varje gång någon ifrågasätter något nytt förslag som ska införas, för att man ser konsekvenser för verksamheten, riskerar man att inte ses som en bra medarbetare.

Enligt Dellmark har introduktionen av den nya verksamhetsmodellen 2015 accentuerat tystnadskulturen.

– Då byttes stora delar av sjukhusledningen ut samtidigt, och mönstret blev tydligare. Det är svårt att härleda till en speciell person eller tidpunkt men det är en inställning till konstruktiv kritik som har skiftat.

Många tar upp skandalen kring kirurgen Macchiarini, som fick fortsätta implantera konstgjorda strupar trots larm om forskningsfusk och att patienter avled, som ett symptom på tystnadskulturen. 

Dellmark håller med.

– Det sträcker sig långt utanför sjukhuset. Det har alltid funnits vissa inslag med sämre ledarskap där tystnadskultur förekommit, men det har inte varit så här utbrett tidigare, säger hon.

Professor emeritus Kjell Asplund är föreslagen ny styrelseledamot för Karolinska. Han är ordförande i Statens medicinsk-etiska råd och ledde en utredning om fallet Macchiarini, där han 2016 riktade stark kritik mot Karolinska och pekade på att många medarbetare skadats av macchiarinifallet och att det fanns behov av en försoningsprocess. 

I sin rapport tog han upp risk för tystnadskultur i en konkurrensutsatt miljö som Karolinska. Till DN säger Asplund att vissa anställda inte kände igen sig i beskrivningen.

– Det är säkert så att det finns många parallella kulturer som varierar från klinik till klinik vilket gör att man kanske inte kan tala svepande om en tystnadskultur. Men vi diskuterade problemet, säger Asplund och fortsätter:

– Riskerna finns i grupptänkande, det här att man tappar kreativitet i analytisk bredd. Det är inte bra för organisationen. Men nu talar jag väldigt allmänt, jag aktar mig för att uttala mig om Karolinska sjukhuset, jag uttalar mig på ett principiellt plan.

Flera DN talat med sätter hopp till att Asplund som ny styrelseledamot kan komma att förändra till det bättre.

– Om jag inte hade trott att jag skulle ha något inflytande alls i styrelsen hade jag sagt nej. Men jag är ju inte ensam där och det kan finnas olika strömningar. 

Fyra läkare, de så kallade visselblåsarna, som slog larm om Macchiarinis forskningsfusk, och själva hotades med uppsägning och disciplinstraff efter att de larmat, anser att tystnadskulturen i allra högsta grad finns kvar på sjukhuset. 

Visselblåsarnas talesperson Kalle Grinnemo, som numera arbetar i Uppsala, pekar bland annat på anställdas rädsla för att skicka mejl inom sjukhuset, och på att uttala kritik öppet. 

– Det finns en enorm tystnadskultur på Karolinska. Det är Melvin Samsom som är ansvarig för den, säger Kalle Grinnemo. 

Han reagerar på att Kjell Asplund nu intar en försiktig ståndpunkt. 

– Om Kjell Asplund hade varit moralens väktare och stått för etiken då skulle han stå kvar vid den kritik han hade när han skrev utredningsrapporten. Där pekade han på en tystnadskultur som nådde ända upp på sjukhusledningsnivå. Nu när han ska bli invald i styrelsen talar han i stället om en tystnadskultur i grupperingar. Det är beklagligt, säger Kalle Grinnemo.

Sjukhusdirektör Melvin Samsom motsäger i Kaliber att någon tystnadskultur skulle finnas:

– Jag håller inte med om det. Vi har en öppen atmosfär.

I ett mejl till DN skriver Samsom:

 – Vi vill inte ha en tystnadskultur på Karolinska. Att medarbetarna ska kunna lyfta sina synpunkter är en förutsättning för att utveckla verksamheten vidare. Ledarskap är en oerhört viktig del i att skapa en kultur som uppmuntrar öppenhet; därför lägger vi mycket energi på ledarskapsutveckling i sammanhanget kring nya verksamhetsmodellen.

– Karolinska är en stor organisation där vi behöver utvärdera och prioritera de justeringar som behövs; en förutsättning för detta är att vi har en kultur där medarbetarna kan bidra på ett öppet och effektivt sätt.

DN har även sökt HR-direktören Anna Karin Samuelson som nyss själv sagt upp sig. Hon skriver i ett mejl: 

– Det är ledsamt om medarbetare inte vågar ha en dialog med sin närmaste chef. Det är viktigt att medarbetare ska kunna ta upp frågor i verksamheten. Om det inte fungerar så kan medarbetarna gärna eskalera frågor till nästa chefsnivå. Dörren till hr och sjukhusledningen står också alltid öppen. För att kunna utveckla verksamheten vidare behöver alla medarbetare känna att man vågar påtala brister.

Hon lyfter även den visselblåsartjänst som infördes för tre år sedan, för medarbetare att anonymt informera om missförhållanden. Sedan starten har 28 anmälningar lämnats in.

Läs mer: Barnanpassningar för sju miljoner på Nya Karolinska

Fakta:Sjunkande läkarförtroende

Karolinska universitetssjukhuset har 16.000 anställda. 

I den senaste medarbetarenkäten har andelen ambassadörer bland de anställda, det vill säga de som är stolta och rekommenderar Karolinska som sin arbetsplats ökat från 14 till 16 procent. 

Av de 9.000 som svarat på frågan om förtroende för sjukhusledningen uppger dock endast 20 procent att de har förtroende. 50 procent uppger att de inte har förtroende. 

Lägst förtroende för sjukhusledningen har läkarna med index 23. 2015 var motsvarande siffra bland läkarna cirka 50. 

 Personalomsättningen på sjukhuset var 15,6 procent 2017, en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2015.  

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.