Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Antivåld på schemat ska stoppa ond spiral

Efter det ökade våldet satsar Stockholms stad fyra miljoner kronor på att sätta antivåld på skolschemat. Förebild är Botkyrka där ett mentorprogram har gett resultat.

– Jag slogs mycket förr, men jag har blivit en bättre person av att vara mentor, säger Suleyman Tome, 16 år.

En kille med blank blick släntrar i korridoren på Karsby international school i Norsborg. Han följs av flera vaksamma vuxna ögon och blir snabbt infångad, omfamnad och förd till lektion av rektor Jan Jönsson. Här får bara skola pågå.

Så har det inte alltid varit. För ett par år sedan hade Karsby ryktet att vara en våldsam skola och tappade elever. Oroande nog var problemen störst i låg- och mellanstadiet.

– Vi såg att det huvudsakligen var mycket och grovt våld bland våra yngsta. De bankade stenar i huvudet och stack pinnar i ögonen på varandra. Vi bestämde oss för att göra något, säger Jan Jönsson.

Med socialtjänsten har tre skolor i Botkyrka nu en internationell modell kallad MVP, mentorer för antivåld. Den ska förebygga våld, sexuella trakasserier, kränkningar och homofobi genom att elever blir mentorer och förebilder för andra.

Varannan vecka har elever i nian föreläsningar om våld, värdegrund, genus och mänskliga rättigheter för sexorna. De har utbildats av socialtjänsten, men eleverna undervisar.

Efter bara ett år har man sett goda effekter. I Skolinspektionens enkät ligger Karsby international school nu över snittet i trygghets- och värdegrundsarbete.

– Vi kan se att grovheten i våldet har gått ned. Det är färre stenar i huvudet och mer att man retats elakt. Vi skrev 400 kränkningsrapporter förra året, frekvensen är hög, för vi rapporterar allt, säger Jan Jönsson.

Även eleverna vittnar om att skolan är tryggare. När det blir bråk, om det så handlar om en knuff, ett elakt ord eller att elever flashar med vapen, knivar eller grön laser, så ingriper personal och elever direkt.

– Innan kunde man slå någon utan att det hände något. Det kanske blev en polisanmälan men inte mer. Nu får man direkt höra och prata om vad man gjort för fel, säger Suleyman Tome, 16 år.

Han var en av niondeklassarna som handplockades till mentor.

– Jag slogs mycket förr. Jag var omogen. Men jag har blivit en bättre person själv av MVP. Innan jag gör en sak så tänker jag på vad det kan leda till. Vi försöker vara förebilder även utanför lektionerna. Om jag gör rätt så gör de rätt.

Det är jättetydlig skillnad i killarnas attityd mot tjejer. Killarna brukade tafsa ibland men det minskade.

Han får medhåll av Linda vid Botkyrkapolisen som också deltar.

– Det finns en styrka i att ha någon som är lite på gränsen och få över den på den goda sidan. Den har med sig många gratis, och blir viktigare att lyssna till, säger hon.

En av föreläsningarna handlar om olika slags våld – sexuellt, psykiskt och fysiskt.

– Vi har olika scenarier; hur skulle du gripa in om det hade varit din kusin? Då hade jag dödat honom, säger de. Då kontrar vi, vad hade hänt då? Du hamnar i fängelse. Vi försöker ändra på det, säger Suleyman Tome.

Definitionen av våld innefattar även verbalt våld och mobbning.

– Till exempel att det är fel att säga bög, kanske någon i klassrummet är det. Man måste förstå vad det leder till, att det gör ont att höra att det är fel, säger han.

För polisen i Botkyrka är kontakten med skolan ovärderlig.

– Många skolor försöker framstå som att de inte har problem. Men Karsby lyfter problemen. Skolledningen har jättebra koll på elever och deras hemförhållanden, säger Linda vid Botkyrkapolisen.

Arbetet har stort fokus på killarna, att förändra värdegrunden och få dem att ta ansvar för handlingar.

– Det är jättetydlig skillnad i killarnas attityd mot tjejer. Killarna brukade tafsa ibland men det minskade. Särskilt bland barnen på sex-sju år är det inte lika mycket sexuella trakasserier. Tjejerna vågade säga emot och killarna började tänka, säger mentor Daniella El-Zailaa, 16.

Frukten av arbetet syntes i somras när man arrangerade en reaggekonsert som jämfört med många våldsamma festivaler blev en städad familjefest.

– Vi förväntade oss att vissa skulle röka på. Men det var inga droger, bara två alkoholister dök upp bland 400 personer. Inget våld eller problem, säger Suleyman Tome.

Stockholms stad vill nu starta verksamheten i vissa skolor för att stävja det ökande våldet och satsar fyra miljoner på våldsprevention i skolorna. Sissela Nordling Blanco (FI), gruppledare, menar att våldet inte bara är en polisiär fråga.

– Politiken måste ta ett grepp om våldet. Det finns ett stort engagemang bland invånarna. På sikt vill vi ha med alla skolor men vi vill starta i Järva där gatuvåldet är utbrett med många skjutningar. En femtonåring i Akalla blev avrättad på dagtid, vi måste ta det på allvar nu, säger hon.

Rektor Jan Jönsson hoppas att fler skolor tar efter och trycker på vikten av att polis, socialtjänst, skola och räddningstjänst samarbetar.

– Det räcker inte med skolan. Elever möter våld även i hemmet. Vi måste förändra våldsnormen i hela samhället, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.