Möjligheten att påverka om anhöriga ska balsameras eller inte avgörs av vilket bårhus i Stockholms län den avlidna hamnat på. På S:t Görans sjukhus görs inte balsameringar rutinmässigt efter tio dagar.
Flera läsare har hört av sig efter att DN berättat om Alan McCabe som nu kräver landstinget på skadestånd efter att hans fru balsamerades opåkallat.
– Jag gjorde min man så fin på Dalens sjukhus. Vi fick ingen information och efter begravningen kom räkningen. Det är ovärdigt, säger Eva-Lena Komulainen.
– Jag såg inget behov av balsamering när min mor avled 2014, säger Bo Björkman.
Enligt begravningsbyrån kunde han avstå då hans mor låg på privata S:t Görans bårhus.
– Vi utför inte balsamering på tionde dagen utan bara när kroppen är i dåligt skick rekommenderar vi det till begravningsbyrån, säger Caroline Ferbe, chef på patologen på Unilabs på S:t Görans sjukhus.
Läs mer: Landstinget krävs på skadestånd för tvångsbalsamering
Rutinen i Stockholms läns landsting är att avlidnas kroppar balsameras efter tio dagar. Räkningen skickas till dödsboet. Enligt landstinget sker det av sanitära skäl. På S:t Göran görs en annan bedömning.
– Kroppen kan vara i dåligt skick efter tre–fyra dagar. En del är jättefina även efter den tjugonde eller tjugofemte dagen. Obduktionsteknikerna bedömer om de är i ett oetiskt skick.
Balsamering utförs genom att kroppen töms på blod, och ersätts av en kemikalie som sprutas in i ljumsken eller halspulsådern.
Gunnel Blomgren, jurist och senior rådgivare på Stockholms läns landsting, säger att det efter tio dagar sker väsentliga förändringar i nedbrytningsprocessen.
– I tre–fyra veckor klarar sig inte kroppen och vi måste balsamera för att det inte ska bli en sanitär olägenhet, säger Gunnel Blomgren och hänvisar till landstingets handbok för anhöriga.
– Det är svårt att informera närstående, men landstinget måste bli bättre på det.