Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-28 15:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/barnfamiljen-lamnade-allt-nar-de-flydde-kabul-nu-ar-de-i-bromma-mitt-hjarta-ar-kvar-i-afghanistan/

STHLM

Barnfamiljen lämnade allt när de flydde Kabul – nu är de i Bromma: ”Mitt hjärta är kvar i Afghanistan”

01:27. Aziz jobbade som säkerhetsvakt vid den svenska ambassaden i Kabul – men på en månad förändrades allt.

Omed, 30 och hustrun Zekriah, 26, hade aldrig kunnat föreställa sig att de skulle hamna i Sverige.

Deras liv skulle utspela sig i Kabul, i det stora vackra huset mitt i staden tillsammans med bröder och föräldrar.

Men på en månad förändrades allt. Nu är de inhysta i tillfälliga hem i Stockholm.

– Min dotter frågar hela tiden ”när ska vi åka tillbaka pappa, när kan vi åka tillbaka?” säger Omed.

Tisdag, en dryg vecka efter att de stora planen från Försvarsmakten med afghanska lokalanställda anlänt till Sverige. Sensommarvärmen är tillbaka och solen har lagt sig över Bromma.

Det är Stockholms socialtjänst som ordnat bostäderna.  Kommunen har fått i uppdrag av Migrationsverket att ta emot och inhysa afghaner som på plats i Afghanistan tjänstgjort för Sveriges regering.

Män i olika åldrar har samlats utanför husen. Utanför en av dem står personal från frivilligorganisationen Starthjälpen och delar ut förnödenheter.

Nyfikna ögon möter oss.

– Hej, hej, säger barnen på svenska.

Den första mannen vi möter är Sayed som har varit högt uppsatt anställd i Sveriges filial i hemlandet Afghanistan.

Han har en bakgrund i FN och har under de två senaste åren varit medveten om att det när som helst kan bränna till och att han och hans familj kan tvingas lämna landet och söka skydd i Sverige, USA eller något annat västland.

– Vi har förstått att vi varit där på nåder. Att en del ser oss som fiender, och att det bara handlar om en fråga om tid innan vi måste bege oss iväg på ett eller annat sätt, säger han.

Han beskriver en situation i hemlandet som varit kaotisk de senaste åren. Den sittande regeringen har inte kunnat sköta sitt uppdrag.

– Den har varit så korrupt att den aldrig fått ett ordentligt stöd hos folket. Det har varit problemet. Den har varit för svag, säger han.

Nu är han här med sin fru och sina barn. Men resten av familjen är kvar i Afghanistans huvudstad Kabul.

– Det känns inte bra. De har koll på oss och vet vilka våra familjemedlemmar är. Det har redan kommit vittnesmål om att talibanerna knackar dörr för att ta reda på vilka som har arbetat för västmakterna. Vilka de otrogna är, säger han.

En annan man, som arbetat som säkerhetsvakt och skyddat den svenska ambassaden under flera år, fyller i:

– De ser oss som otrogna. Otrogna som ska dödas. Enligt deras tro. De tycker att de har rätt att döda oss, säger han.

Han har fått tillgång till en trerummare, där han och hans fru har ett sovrum och barnen ett bredvid. Köket och vardagsrummet har en öppen planlösning med ny spis, kyl och frys.

Aziz, säkerhetsvakt vid den svenska ambassaden i Afghanistan, och hustrun Nazifa levde i Kabul innan de flögs till Sverige. I Kabul visste ingen vad mannen arbetade med. Han höll det hemligt.
Aziz, säkerhetsvakt vid den svenska ambassaden i Afghanistan, och hustrun Nazifa levde i Kabul innan de flögs till Sverige. I Kabul visste ingen vad mannen arbetade med. Han höll det hemligt. Foto: Amir Nabizadeh

I ett av rummen vistas mannens fru, Nazifa. Hon vet inte mycket om Sverige säger hon men hon är tacksam över att ha fått komma hit, att hon har får möjligheten att överleva. Hon och hennes man beskriver situationen vid flygplatsen i Kabul som en skräckfilm.

– Situationen vid flygplatsen var hemsk. Vi fick stå i avloppsvatten och vänta i flera timmar. Bara några dagar senare sprängde en man sig i luften på samma plats där vi var. Det kunde ha varit min man och jag och våra barn som blev dödade i den attacken.

Men när hon kom ombord på planet så blev hon glad.

– Jag tyckte det var spännande. Jag har aldrig tidigare rest utomlands tidigare eller lämnat Kabul. Jag kände att jag fick en större värld av att flyga och jag är nyfiken på Sverige, säger hon med ett leende.

Zekriah och Omed vill inte visa sina ansikten. De är rädda att deras uttalanden kan slå tillbaka på deras nära och kära som är kvar i Afghanistan.
Zekriah och Omed vill inte visa sina ansikten. De är rädda att deras uttalanden kan slå tillbaka på deras nära och kära som är kvar i Afghanistan. Foto: Amir Nabizadeh

Zekriah och Omed, som har arbetat som administrativ chef på svenska ambassaden och tidigare på den tyska ambassaden, har rest utomlands flera gånger, bland annat till Europa.

– Jag har haft chansen att flytta till europeiska länder flera gånger tidigare men alltid återvänt hem. Jag har förstått att det kommer att bli tufft att flytta till Västeuropa, att vi kommer att få börja om från noll. Därför har jag alltid sagt till mina vänner där hemma när jag kommit hem, att åk inte till Europa om ni har ett bra jobb här hemma. Stanna i Afghanistan, säger Omed.

Parets 5-åriga dotter gråter när de talar på telefon med farmor och farfar och resten av familjen som är kvar i Afghanistan. ”Hon frågar mig hela tiden när vi kan åka hem igen. Det är tufft”, säger Omed.
Parets 5-åriga dotter gråter när de talar på telefon med farmor och farfar och resten av familjen som är kvar i Afghanistan. ”Hon frågar mig hela tiden när vi kan åka hem igen. Det är tufft”, säger Omed. Foto: Amir Nabizadeh

Men nu är han här med hela sin lilla familj. Han och hustrun hade inte en tanke på att lämna sitt land och sitt älskade hus i Kabuls citykärna

Senast i juni la de ned pengar på att renovera huset de bott i med föräldrar och syskon.

– Det är ett så vackert hus vårt hus. Du anar inte hur fint det är. Jag ska visa dig någon gång.

Nu har de fått lämna allt, föräldrar, syskon, hus, vänner och arbete.

– Det gick så snabbt alltihop att vi knappt förstod vad som hände. I juli började ambassaden tala om vad vi skulle kunna ha för säkerhetsplaner ifall vi i framtiden skulle hamna i en situation där talibanerna tog över.

– I augusti var vi här.

Som anställd på europeiska ambassader i Kabul levde Omed ett liv i hemlighet, som en hemlig agent.

Han sa inte till någon var han arbetade av rädsla för sin och sin familjs säkerhet.

– Även om talibanerna inte har haft makten finns det ganska många människor som delar deras ideologi och sätt att se på saker som inte tycker att man ska arbeta för utländska intressen.

Zekriah hos frisören i Nacka. ”Det är fint och häftigt att se vilka moderniteter ni har i ert land men samtidigt blir jag så ledsen för mitt folk. Varför har de inte allt detta?” frågar hon sig.
Zekriah hos frisören i Nacka. ”Det är fint och häftigt att se vilka moderniteter ni har i ert land men samtidigt blir jag så ledsen för mitt folk. Varför har de inte allt detta?” frågar hon sig. Foto: Amir Nabizadeh

Omeds hustru Zekriah, har följt med en av hjälparbetarna från Starthjälpen till frisören.

Vad vet du om Sverige?

– Ingenting, säger hon. Mitt hjärta är kvar i Afghanistan. Det är fint och häftigt att se vilka moderniteter ni har i ert land men samtidigt blir jag så ledsen för mitt folk. Varför har de inte allt detta, säger hon.

Tillbaka till bostäderna i Bromma. Sayed får ett samtal från Afghanistan. Ansiktet spricker upp i ett leende.

Ångrar du att du började arbeta med Sverige och riskerade era liv och blev tvungna att lämna ert land?

Sayed skakar på huvudet.

– De värderingar jag har stridit för har varit viktigare för mig än att bevara ett tryggt och säkert liv i hemlandet. Det har varit värt det och jag skulle göra samma sak igen.

– Jag har stridit för demokratiska rättigheter, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, fria medier och för att minska fattigdomen. Det är jag stolt över. Nu är jag här. Det är bara att acceptera och göra det bästa av situationen, säger han.

Stockholm stad har sammanlagt tagit emot 300 afghaner som utgörs av lokalanställda och deras familjer som placerats på olika platser i länet.

Läs mer:

Stockholm kan ta emot lokalanställda från Kabul

Stockholm har tagit emot 200 kvotflyktingar från Afghanistan på en vecka

Ämnen i artikeln

Bromma
Afghanistan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt