Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Bättre villkor lockar Stockholms barnmorskor till Norge

Elisabet Ulén har hjälpt lilla Trym Alexander till världen. Celina Solås Nilsen och Øyestein Farh Svanøe är nöjda med att Elisabet var med under hela arbetspasset.
Elisabet Ulén har hjälpt lilla Trym Alexander till världen. Celina Solås Nilsen och Øyestein Farh Svanøe är nöjda med att Elisabet var med under hela arbetspasset.

Arendal, Norge. I Stockholm går förlossningsvården in i sitt mest intensiva skede, då många födslar väntar i månadsskiftet juli–augusti. Läget är ansträngt på grund av personalbrist. Men både svenska och danska barnmorskor vänder vården i hemlandet ryggen, och lockas av bättre lön och arbetsvillkor – i Norge.

När DN kommer till födelseavdelningen på Sørlandets sjukhus i Arendal en sen vardagseftermiddag råder lugnet. Barnmorskorna Elisabet Ulén och Ann Ljungblom från Stockholm som har kvällspasset, visar runt på avdelningen med de tre förlossningsrummen.

– När Ann och jag jobbade i går hade vi var sin födsel. Det här är ett litet ställe så det växlar väldigt mycket, säger Elisabet Ulén, som för andra sommaren i rad arbetar inom den norska förlossningsvården.

På ett litet ställe hjälper man varandra, och jobbar över gränserna, barnmorskor och läkare.

Under förra sommaren arbetade hon i Narvik, och även i Haugesund. Både hon och Ann Ljungblom har tidigare arbetat på småskaliga Södra BB i Stockholm, som lades ner 2016.

– Här är det helt fantastiskt. Jag känner mig mer som jordmor än barnmorska nu, säger Ann Ljungblom, som jobbar en vecka taget i Norge, och lämnat den svenska förlossningsvården.

– Storleken har betydelse. På ett litet ställe hjälper man varandra, och jobbar över gränserna, barnmorskor och läkare, säger Elisabet Ulén.

Foto:
Arendal är en idyllisk sommarstad med cirka 44.000 invånare. Foto: Emil Hammarström. 

På den lilla förlossningskliniken på Arendals sjukhus sker 1 .050 förlossningar på ett år, ungefär hälften så många som på Stockholms minsta förlossningsklinik. Hit till sjukhuset i den idylliska sommarstaden i Sydnorge har tio vikarier rekryterats inför semesterperioden. Inga vikarier är norska.

– Det har aldrig varit så många danskar och svenskor som denna sommar, säger Ole Georg Torjusen, avdelningsöverläkare för gynekologi, förlossning – och BB på sjukhuset.

Danskan Anne-Mette Sörensen vikarierar i Arendal sedan årsskiftet. Hon, som varit utbildad barnmorska i ett år, har även arbetat i Århus, och kontrasten till situationen i Danmark är stor, säger hon.

– Det är jättestora kliniker och massor att göra. Och mycket dåligt betalt, säger hon.

Nu jobbar hon, likhet med andra vikarier, mycket intensivt i Norge i tvåveckorsperioder innan hon har en lika lång hemmaperiod.

– Om jag jobbar 25 timmar i Norge ger det lika mycket betalt som att jobba 37 i Danmark, säger hon.

Läs mer: Hyrbarnmorskan jobbar utanför Stockholm – tjänar bättre

Ulla Silanen vikarierar som barnsköterska för fjärde sommaren. Till vardags har hon, som nyss gått i pension, arbetat på Östra sjukhuset i Göteborg och vigt två semesterveckor åt att jobba i Norge.

– Jag vill komma till en liten enhet. Här hinner man med patienterna på ett helt annat sätt än på Östra, där vi nu är uppe i 10. 000 födslar, säger hon.

På BB-sidan, som ligger integrerad med förlossningen, har nyblivna föräldrarna Celina Solås Nilsen och Øyestein Farh Svanøe installerat sig i ett familjerum. Sonen Trym Alexander, som hunnit bli ett dygn gammal, sover fridfullt. Förlossningen blev utdragen, men barnmorskan Elisabet var närvarande i rummet under många timmar.

– Det kändes väldigt tryggt för mig att ha en barnmorska i rummet under hela skiftet, för då kunde jag slappna av lite. Även om hon satt vid datorn så såg hon allt, i stället för att jag skulle ringa på klockan när Celina hade ont. Innan var jag på helspänn i 12 timmar, säger Øyestein Farh Svanøe.

Foto:
Arbetsgivaren står för resorna och bostaden, berättar Elisabet Ulén. Foto: Emil Hammarström.

Att barnmorskorna kommer från Sverige är inget problem, tycker Celina Solås Nilsen.

– Men hon som kom in för att sy mig efteråt sa jag bara ”ja” till, för hon var svår att förstå. Hon var dansk, säger hon.

Silje Christensen, som också födde en son kvällen innan, är nöjd med vården.

– Jag mötte en dansk, en svensk och en norsk barnmorska, så det var hela Skandinavien, Det är bara bra för kvaliteten att barnmorskorna kommer hit, särskilt under semestern, säger hon.

I Norge är barnmorska ett högre värderat yrke.

De flesta barnmorskor hyrs in via ett bemanningsföretag, och det finns stora pengar att tjäna. Medellönen för en norsk barnmorska – jordmor – ligger cirka 15 .000 kronor högre än för en svensk. 2016 var snittlönen 49.000 norska kronor i månaden, vilket motsvarar 50.500 i svenska kronor. Bemanningsbyrån de svenska barnmorskorna i Arendal arbetar för betalar motsvarande 344 svenska kronor i timmen i grundlön. De inhyrda barnmorskorna får dessutom resan och bostaden betald.

– I Norge är barnmorska ett högre värderat yrke, säger Ann Ljungblom.

– Att det är bra villkor är förutsättningen för att man ska kunna jobba här och ha ett annat liv hemma. Och när arbetsgivaren står för resor och bostad gör man det som måste till i Sverige för att locka fler barnmorskor, säger Elisabet Ulén.

Men att hon skulle börja arbeta som inhyrd i Norge efter 16 år i yrket var inget hon egentligen drömt om. Avgörande blev nedläggningen av Södra BB. På Södra BB följde kvinnorna i en sammanhållen vårdkedja från mödravården till förlossning och eftervård.

– Om jag haft kvar mitt jobb där skulle jag aldrig någonsin ha lämnat det. Men när nedläggningsbeskedet kom blev det en livskris.

Att arbeta i Norge blev så småningom en väg framåt, och en möjlighet att få uppleva något nytt.

När barnmorskorna på Stockholms förlossningskliniker kan tvingas springa mellan två eller till och med tre förlossningar på en gång, vittnar barnmorskorna i Arendal om att de kan ta sig tid med varje kvinna, och ge henne stöd under hela förlossningen.

– Jag har jobbat i många år på en stor förlossningsenhet, och det är en helt ohållbar arbetsmiljö. I Norge har jag möjligt att arbeta evidensbaserat - på det sätt som forskningen visat är bäst för kvinnan, säger Elisabet Ulén, som också är ledamot i styrelsen för Stockholms barnmorskesällskap.

Hon var också med och startade barnmorskeupproret 2013, då bland annat kravet på en barnmorska per kvinna formulerades.

– Sedan dess har vi inte sett någon förändring. Det har ju snarast blivit sämre, med ökad stress och större enheter. Det ökar riskerna. Det är sorgligt att det går åt det hållet, säger hon.

I Norge är förlossningsvården uppdelad i tre nivåer. På lägstanivån finns riktigt små enheter, födelsestugor, som leds helt av barnmorskor. Kliniken på Arendal tillhör mellannivån, och här sker så kallade lågriskförlossningar. Komplicerade förlossningar och riskgraviditeter tas om hand på den större kliniken på sjukhuset i Kristiansand där det bland annat finns neonatalvård, sex mil bort. Att utveckla fler nivåer inom förlossningsvården är en av förutsättningarna för att barnmorskor som lämnat förlossningsvården i Stockholm efter Södra BB:s och BB Sophias stängning ska komma tillbaka, säger Elisabet Ulén.

– I Sverige är det bara sjukhusförlossningar som gäller. I Norge har en frisk kvinna möjlighet att föda på en barnmorskeledd enhet, eller hemma, säger Elisabet.

Hon har trots allt hittat en plats i Stockholm där hon kan jobba på det sätt hon tror på – i Södertälje.

– Det är en liten enhet, med en öppenhet för att arbeta med en barnmorska per kvinna.

Den norska personal DN träffar är positiv till förstärkningen utifrån.

– Det fungerar bra när de är så här duktiga. Jag har jobbat i Oslo tidigare, och där var också svenska barnmorskor, säger barnmorskan Kristine Slyngstad.

Klinikchefen Ole Georg Torjusen berättar att sjukhuset hyr ett hus för barnmorskor som vikarierar i Arendal.

– Det fungerar väldigt bra, säger han.

Foto:
 ”Det har aldrig varit så många danskar och svenskor som denna sommar”, säger Ole Georg Torjusen, avdelningsöverläkare. Foto: Emil Hammarström.

Han är samtidigt inte helt tillfreds med barnmorskor hyrs in via bemanningsbolag, som utgår från ett ledningsbeslut. Han hade hellre velat erbjuda den ordinarie personalen att ta extrapass för att lösa bemanningen.

– Det här blir ganska dyrt. Det har också påverkan på patientsäkerheten, säger Ole Georg Torjusen.

– De svenska barnmorskorna är duktiga, och språket är inget problem. En vikarie kan ju förlösa ett barn, men de kan inte de norska datasystemen. Det betyder att våra fast anställda måste hjälpa vikarierna, och det blir extraarbete för dem.

Även operationssjuksköterskor, och anestesisjuksköterskor som det också är brist på, hyrs in via bemanningsföretag.

Några timmar in på kvällspasset är lugnet på förlossningsavdelningen som bortblåst. En gravid kvinna på semester i Arendal har kommit in efter att vattnet gått och fått vända med bilen på väg till Stavanger.

– Jag har lagt henne i badet. Hon kommer nog att föda i en rasande takt, säger Ann Ljungblom och försvinner i väg i korridoren.

Läs mer: Ökning av hemförlossning i BB-krisens spår

Elisabet Ulén har samtidigt tagit emot en förstföderska med värkar. Hon läser hennes ”önskebrev” om hur hon vill ha sin förlossning. Samtidigt ringer telefonen och en kvinna behöver komma in för kontroll. Strax därpå ringer det på dörren och larmar samtidigt.

– Vi har lite mye här nu … kan du komma om en timma? säger Elisabet Ulén i telefonen.

Badkarsförlossningen gick snabbt. Före vaktskiftet vid 23-tiden kommer Ann Ljungblom in på expeditionen.

– Klockan 21.17 föddes en gutt i vatten, säger hon.

Läs de tidigare delarna i DN Stockholms artikelserie om krisen i förlossningsvården.

I siffror.Svenska och norska månadslöner

Så mycket tjänar barnmorskor och sjuksköterskor i snitt i Sverige och Norge, omräknat till svenska kronor. (Svenska lönen gäller landstingsanställda.)

Sverige:

Barnmorskor: 34.800 kronor

Sjuksköterskor: 31.400 kronor

Norge:

Barnmorskor: 50.300 kronor

Sjuksköterskor: 43.200 kronor

Källa: Statistisk sentralbyrå, SSB, Vårdförbundet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.