Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 10:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/bekymmersamt-om-folk-ater-mat-vi-slangt-av-sakerhetsskal/

STHLM

”Bekymmersamt om folk äter mat vi slängt av säkerhetsskäl”

”Jag hörde om någon butik som slutat låsa containrarna för att de ändå blir uppbrutna”, säger Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel.
”Jag hörde om någon butik som slutat låsa containrarna för att de ändå blir uppbrutna”, säger Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel. Foto: SVDH

Svensk Dagligvaruhandel fokuserar hellre på minskat matsvinn än att människor dumpstrar slängd mat.

– Men det är ju bekymmersamt om folk tar och äter mat som inte håller den livsmedelssäkerhet man ska kräva, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.

Svensk Dagligvaruhandel saknar siffror på hur vanligt dumpstring är eller om det ökar.

– Men det förekommer absolut. Det är ju bekymmersamt på det sättet att man låser upp och bryter upp containrar vid butiker. Det som hamnar i avfallstunnor är mat man bedömer kanske inte håller den livsmedelssäkerhet som man ska kräva och därför är det bekymmersamt om folk tar och äter det, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.

Hur gör ni för att stoppa dumpstringen?

– Jag hörde om någon butik som slutat låsa containrarna för att de ändå blir uppbrutna. Men de flesta matbutiker jobbar framför allt med att minska matsvinnet, säger Karin Brynell.

Branschorganisationen har en matsvinnsgrupp som tagit fram definitioner och mätningar på matsvinn för att följa upp och se till att det minskar. Medlemsföretagen arbetar aktivt för att minska svinnet på flera sätt. Med röda priser, att skänka till frivilligorganisationer och genom att tillaga maten.

– Folk vill ha bananer som är på ett precist sätt och inte brunprickiga. Därför tar nu många butiker hand om och tillagar maten och säljer sallad eller smoothies. Då kan man använda brunprickiga bananer och minska svinnet, säger Karin Brynell.

Läs mer: Andreas dumpstrar mat i butikernas containrar

Hon menar att matsvinnet är ett ansvar som butikerna delar med kunderna.

– Vi är alla överens om att det är alltför mycket mat som slängs. Men av det totala matsvinnet är den allra största delen i hushållsledet. Det är säkert så att vi i butiksledet kan hjälpa till så att människor slänger mindre hemma också.

Hon säger att många kunder i dag letar röda priser och tycker att det är självklart att minska matsvinnet.

– Bland unga människor är det inte skämmigt att gå och köpa mat för halva priset, utan tvärtom bra och smart. Det är en väldigt bra attitydförändring.

Livsmedelskedjan Coop har inte sett någon ökning av dumpstring i butikerna och har aldrig polisanmält någon dumpstrare.

– De allra flesta butiker har antingen låsta containrar eller slutna system där soporna trycks ihop. Därför har vi inte sett att det ökat eller att det är några större problem för oss, säger pressansvarige Tobias Rydergren.

Enligt Coop är det ändå problematiskt om avfallet konsumeras, eftersom varorna kan vara felmärkta eller på annat sätt otjänliga, mer än att bara datumet gått ut.

– Det finns ju alltid en anledning till att varor slängs. Det kan vara att innehållsförteckningen inte stämmer och då kan det ju vara farligt för allergiker, säger han.

Coop i Stockholm arbetar aktivt på olika sätt för att minska matsvinnet och har som mål att minst 98,6 procent av all mat ska säljas till ordinarie pris. Förutom att prissänka varor med kort datum samarbetar många butiker med hjälporganisationer, kyrkor eller lantbrukare som tar tillvara på råvarorna.

Enligt statistiken står hushållen för den största andelen av matsvinnet, cirka 75 procent. Butikernas storpack och mängdrabatter, som köp tre betala för två, uppmuntrar inte heller till återhållsamhet.

– Vi har de typerna av erbjudanden för att kunderna gillar och använder dem, annars hade vi inte haft dem. Sedan får man väl själv som kund besluta om man tror att det går åt, säger Tobias Rydergren.

Coop vill ogärna ta ansvar för att kunder förköper sig, men menar ändå att allt matsvinn, oavsett anledning, är ett misslyckande.

– Självklart är matsvinn något där det finns jättemycket förbättringar för oss att göra, det är ju något slags misslyckande när det hamnar ätlig mat i avfallet.

I Frankrike blev det 2016 olagligt för matbutiker att slänga ätbar mat. De får inte heller avsiktligt förstöra mat för att förhindra dumpstring. Råvarorna ska ges till välgörenhetsorganisationer och butiker som bryter mot lagen riskerar dryga böter. 

I Sverige finns inga planer på en liknande lag, däremot ett mål om att halvera matsvinnet till 2023. Naturvårdsverket ska i slutet av månaden presentera nya och mer heltäckande siffror över livsmedelsbutikernas matsvinn. Cirka 30.000 ton matavfall kom enligt senaste beräkningen 2016 från livsmedelsbutiker, men den siffran väntas vara betydligt högre i verkligheten.

– Vi kan se att andelen matsvinn sakta har minskat för hushållen, men det har varit svårt att uttala sig om de andra leden för att det har saknats säker statistik, det kommer att bli bättre nu, säger Ida Adolfsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Läs mer: Andreas dumpstrar slängd mat

Läs mer: Han lyckades förbjuda franska matbutiker att slänga mat