Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Bokhunden Teodora får barnen att vilja läsa

 

Bokhunden Teodora lyssnar uppmärksamt när 7-åriga Aline läser. Stadsbiblioteket har fått en ny kollega med lurviga öron som ska öka läslusten hos barn. 

– Teodora är en kravlös lyssnare som varken dömer eller rättar barnen, säger barnbibliotekarien Max Elnerud.

I ett rum bakom Stadsbibliotekets barnavdelning förbereder sig den finska lapphunden Teodora för sin lässtund med Aline, 7 år. Hussen Max Elnerud som vanligtvis jobbar med bokbussen sätter på Teodora en gul bokhundsväst som gör hunden både lugn och uppmärksam. Det är inte vilket hundgöra som helst.

– När hon har västen på sig, då vet hon att hon ska jobba. Teodora tycker att lässtunden är väldigt mysig, men det är ganska jobbigt också, hon får inte somna eller springa omkring, hon brukar sova länge efteråt, säger Max Elnerud.

De börjar med en lek för att lära känna varandra. Aline får gömma hundgodis i ett upp och nedvänt glas som snurras runt bland andra glas på golvet. Trots trolleritricket lyckas Teodora med sin smala effektiva nos hitta godiset och isen är bruten. 

När Teodora därefter får i uppdrag att välja boken som ska Aline ska läsa lägger hon bestämt tassen på den tjockaste och svåraste boken – om gorillaungen Sally Jones.

Hon vill helst höra om andra hundar, men hon gillar katter också

– En del barn kan ha svårt att välja och då kan Teodora välja bok. Hon vill helst höra om andra hundar, men hon gillar katter också, säger Max Elnerud som är både barnbibliotekarie och hundägare.

Läs mer: Så får du barnen att läsa

Under våren ska ett antal elever vid Gustav Vasa skola lästräna med bokhunden på Stadsbiblioteket för att öka läslusten. Aline som gillar både hundar och att läsa hoppar förväntansfullt upp i soffan och Teodora lägger sig snällt bredvid. Hunden lyssnar uppmärksamt och hänger med i boken när Aline börjar läsa.

Teodora och Max Elnerud.
Teodora och Max Elnerud. Foto: Magnus Hallgren

– Alla barn som läser för Teodora tycker att hon lyssnar. Bokhunden är en bra pedagogisk resurs både om man behöver träna på läsning eller om att man är en bokslukare som behöver lässtimulans. Teodora är en kravlös lyssnare, som varken dömer eller rättar, säger Max Elnerud.

Han och Teodora är ett av 25 hundteam som gått en ettårig diplomutbildning i ett bokhundsprojekt vid Linnéuniversitet med stöd av Allmänna arvsfonden. Intresserade bibliotekarier och lärare har tränat med sina hundar i allt från lydnad och teckenkommandon, och även fått teoretisk utbildning i bland annat läs- och skrivsvårigheter och barnlitteratur.

Helene Ehriander är lektorn i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitet som inspirerad av liknande försök i USA startade projektet 2013. Det är en utbildning som ställer höga krav på både hund och hundförare.

– Hunden får inte somna utan måste vara aktiv och kunna styras med handtecken. Om barnet blir trött ska hunden kunna puffa med nosen på barnet samtidigt som hundföraren säger att nu vill hunden höra mer. Då brukar barnet få energi att orka lite till, säger Helene Ehriander.

Hundratals barn runt om i landet har redan gått i hundläsning. Tanken att det ska vara läsfrämjande för alla barn, inte bara för barn med läs- och skrivsvårigheter.

– Att läsa för en hund är något som alla barn vill. Det ska inte vara så att bara de som läser knackigt eller har en diagnos ska skickas till bokhunden. Det ska inte vara en utpekande aktivitetet som att gå till en specialpedagog, utan något positivt, en belöning eller stimulans, säger Helene Ehriander. 

Att läsa för en hund är något som alla barn vill

Hennes forskning på barn som läst för hundar visar goda resultat och hon menar att läsningen på olika sätt fått effekt för alla barn som deltagit. Ett exempel är flickan med grav dyslexi som tragglade och läste en sommar med bokhund och nu läser med både lust och stolthet.

Foto: Magnus Hallgren

– Hon har till stor del överkommit sina lässvårigheter. I dag säger hon att ”jag är en sådan som läser böcker.”. Hon identifierar sig som läsare, det tror jag hade varit svårt utan bokhunden, för hon hade gått i baklås, säger Helene Ehriander.

Det är ingen nyhet att kontakt och beröring med hundar får kroppens ”må-bra-hormon” oxytocin att utsöndras, vilket gör att många barn blir lugna och även mer empatiska tillsammans med djur.

– Vi har kunnat se hur barn med olika diagnoser får ett lugn när de läser för hunden. Tillsammans med hunden vet de att de måste ta det försiktigt, för annars blir hunden rädd, då förmår de att byta perspektiv och ta hänsyn till hunden, vilket gör att de också koncentrerar sig mer på uppgiften.

Bokhundens användningsområde är brett menar forskarna. Genom projektet har man även lyckats få svåra fall av hemmasittande elever att både vilja och våga gå till skolan.

– Då har man lockat med bokhunden som belöning. Man har sagt att om du ska träffa hunden på fredag så måste du komma till skolan redan på måndag och välja bok. Och eftersom barnet vill träffa hunden så pallrar de sig till skolan. Då får de veta att de måste komma även på tisdag för att förbereda hunden inför mötet på fredagen. Och så fortsätter man så och plötsligt har de gått i skolan hela veckan, säger Helene Ehriander.

Lässtunden på Stadsbiblioteket är över och Teodora vilar ut på soffan. Nu väntar lönen i form av tuggben, sovstund och långpromenad med husse. Hon har hittills haft lässtunder med ett tiotal barn.

Läs mer: Vad kan du om Stockholms berömda hundar?

– Det har varit ganska häftigt att se. Alla barn som läst för Teodora har antingen börjat läsa fast de inte gjort det tidigare eller hittat läslusten. En del har knäckt läskoden. En hundrädd flicka lyckades även överkomma sin hundfobi för att hon så gärna ville läsa för hunden, säger Max Elnerud.

En hundrädd flicka lyckades även överkomma sin hundfobi för att hon så gärna ville läsa för hunden

Aline är både uppspelt och boksugen efter läsningen.

Kändes det annorlunda att läsa för en hund?

– Ja, jag trodde inte att hundar kunde lyssna när man läste. Jag trodde att den skulle somna. Jag brukar läsa högt för mamma. Den största skillnaden är nog att mamma inte är en hund, hon somnar faktiskt aldrig heller, säger Aline.

Foto: Magnus Hallgren

Hon dröjer sig kvar på biblioteket och hittar spännande bilder i boken hon just läst. Plötsligt springer hon tillbaka till Teodora som vilar i soffan för att visa en spännande teckning.

– Titta vilken fin och rolig bild, säger hon glatt och visar och pekar i boken. 

För sjuåringen tycks det redan självklart att hunden är den mest litteraturintresserade i sällskapet. 

 

Fakta.Bokhunden

Bokhunden var ett treårigt projekt på Linnéuniversitet med stöd från Allmänna arvsfonden för att främja barns läslust.

Idén att använda en hund som pedagogisk resurs föddes i USA och togs till Sverige 2013 med lektorn i litteraturvetenskap Helene Ehriander.

I dag har 25 hundar och deras ägare, samtliga lärare eller bibliotekarier, gått en ettårig diplomutbildning med både hundträning och utbildning i bland annat läs och skrivsvårigheter.

Resultat från lästeamen visar att bokhundar bidrar till större lugn och ökad koncentration och fungerar som läsmotivation för barn.

Källa: bokhunden.se

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.