Bönder får pris från kungen för sin mjölk

Det sticker till i näsan när vi byter ut stadsluften mot den söta bonngårdsdoften när vi stiger ur bilen. En katt kommer och hälsar och en ko hörs en bit bort samtidigt som ett får spatserar förbi i den soliga vårförmiddagen på Lovö Prästgård i Drottningholm väster om Stockholm.

Både Elizabeth och hennes man Tom Rydström har stadsbakgrund men blev tidigt intresserade av djur och natur. Elizabeth utbildade sig till veterinär och Robert var lantmästare.

– Mina föräldrar hade torp och skaffade under åren allt fler djur, där väcktes mitt intresse. Tom brukar själv säga att han bestämde sig för att bli bonde när han var fem år gammal, säger Elizabeth Rydström när vi sätter oss i vårsolen.

De hyrde en gård på Väddö men flyttade till Lovö Prästgård 1984. Gården var nedgången och full av ogräs, vilket de bestämde sig för att bli av med utan besprutning. Med tiden växte intresset för ekologi och 1987 började gården drivas helt enligt Kravs regelverk. De var bland de första att erbjuda ekologisk mjölk, vilket lade grunden för Arlas ekosatsning.

– Vi ställde om till eko trots att det inte var en ekonomisk vinning, eftersom vi trodde på det. Det var också en startsträcka för oss att ta steget till att vara helt eko utan exempelvis konstgödsel, men när man slutat märker man att det fungerar.

I dag finns 35 mjölkkor, en del kalvar, får, katter och kattungar på gården. Bland de 35 korna finns fjällkor och rödkullor, en lantras som en gång var på väg att försvinna men som Elizabeth Rydström är med och bevarar och även en del korsningar.

– Man blir på något sätt fångad av korna. Det är nästan nördigt hur intressant jag tycker det är med olika sorters, men också hur kossorna har olika egenskaper. Exempelvis fjällkor är mer sällskapliga, de är väldigt tama, säger hon.

För att dela vidare sin kunskap om och sitt engagemang för djuren tar de emot runt sex tusen barn på besök på gården årligen, främst från Stockholmsområdet. Barnen får lära sig hur livet på en bondgård ser ut och lära sig hur djur fungerar, någonting Elizabeth anser behövs mer än någonsin.

– Förr hade alla någon anknytning till en gård, en moster, farmor eller bekant som ägde en eller jobbade på en, men det är inte vanligt i dag bland stadsbarnen och det är viktigt att se varifrån vi får vår mjölk. Men de får också lära sig hur stora djur fungerar och vi förklarar vad exempelvis allemansrätten innebär, säger hon när vi reser oss från läskyddet vid gårdens äldsta lada, från 1700-talet och går mot ladan med kor och kalvar, medan en grupp barn går förbi och pratar engagerat om en katt de sett.

Kalvarna, som inom några veckor ska få gå ut tillsammans med kossorna på sommarbete, hoppar livat runt när de får nytt hö och en tycker att byxben är minst lika intressanta.

Senast någon köpte gårdar på Lovön var Gustav Vasa på 1500-talet, så det gör oss smått historiska.

– De älskar att smaska på kläder. Så scenen när en ko äter upp kläderna från Pippi på rymmen är inte byggt på en lögn direkt, säger Elizabeth Rydström när kameran fångar kalvarnas uppmärksamhet i stället.

Att Lovö Prästgård får LRF:s utmärkelse för att premiera mjölkens kvalitet är ett kvitto på att de nått de högt uppsatta målen vid samtliga mjölkkvalitetstester, som gjorts varje dag under 23 år. Bland annat mäts hur kon mår, om kossan är stressad eller liknande syns det i testerna.

– Vi försöker hela tiden vara så noggranna, kunniga och intresserade som vi kan. Både för att vi tjänar pengar på det, men också mest för att vi själva inte vill dricka dålig mjölk eller ha stressade djur, säger Elizabeth Rydström.

I Stockholm har fyra mjölkgårdar nått upp till kraven för att få en guldmedalj av LRF. Vid årsskiftet fanns det totalt 46 mjölkgårdar i länet, vilket är en stor minskning från när familjen Rydström flyttade hit, då fanns det sju mjölkbönder bara på Adelsö. Nu är det bara Lovö Prästgård, där dottern Elin Rydström och hennes man Karel Leesment även arbetar.

– I Stockholm har vi minst mjölkinvägning i landet. Det finns ju betydligt enklare sätt att tjäna pengar nära stan i dag, säger Elin.

Trots det ska Elin och Karel ta över gården. De har köpt upp marken från kyrkans ägo, vilket de ser som viktigt för att gården ska vara kvar i den form den är i dag.

– Jordbruk bedöms inte alltid som lönsamt, men det behövs nära jordbruk. Senast någon köpte gårdar på Lovön var Gustav Vasa på 1500-talet, så det gör oss smått historiska, säger Elin och skrattar.

I Stockholms län belönas även Susanne och Björn Anderson i Vallentuna, Henrik Norberg i Tumba och Roland Sahlström i Rimbo med LRF Mjölks Guldmedalj som delas ut vid en priscermoni i Stockholm.

Foton i text: Magnus Hallgren

Läs mer om djur och natur här