Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Bottenbetyg för bostäder och integration

Stadshuset i Stockholm.
Stadshuset i Stockholm. Foto: Claudio Bresciani / TT

Sämst på integration, näst sämst på att få ungdomar i arbete och att tillhandahålla bostäder som människor har råd med. Det är Stockholms facit i en jämförelse med åtta andra europeiska storstadsregioner.

Uppgifterna kommer från SCB och EU:s statistikmyndighet Euro­stat och presenteras i Stockholms läns landstings nya rapport ­”Läget i Stockholmsregionen 2017”, där Stockholm jämförs med Oslo, ­Köpenhamn, Helsingfors, Amsterdam, Berlin, Barcelona och Dublin.

Stockholm är inte sämst i klassen i alla frågor. Vi är etta när det gäller kvinnors sysselsättningsgrad, har den näst högsta förväntade livslängden – efter Barcelona – och ligger trea i andel högskoleutbildade.

– Men det är uppenbart för alla att vi har stora problem med bostadssituationen. Vi bygger mer än någonsin men det är fortfarande många som har jättesvårt att hitta en bostad. Det är en stor utmaning att bygga tillräckligt och att bygga bostäder som folk har råd med, säger regionplanelandstingsrådet Gustav Hemming (C).

Även de som har låga löner måste kunna bo i regionen, menar han.

Så vad ska ni göra åt det?

– Vi behöver nationella reformer för att både reformera hyresmarknaden och hjälpa människor med mindre resurser. Det finns idéer om bostadsbidrag, social housing, och bosparande för ungdomar som i Norge men vilket system vi ska välja är inte upp till oss i landstinget, ­säger Gustav Hemming.

Förra året överträffade Stockholmsregionen målet om 16 000 nya bostäder per år, med 240 stycken. Men i påståendet ”Det är lätt att hitta bra bostäder till ett acceptabelt pris” instämde 2015 bara sju procent av invånarna i Stockholm. Det är tre procentenheter lägre än 2012, och 7,5 procentenheter lägre än 2009.

– Andelen har minskat i Stockholm, men det ser likadant ut i flera andra storstäder, i München är det bara tre procent som anser att det är lätt att hitta en bra bostad till ett acceptabelt pris, säger Cecilia Lindahl, regionplanerare på landstinget.

När det gäller ett annat påstående i Eurostats undersökning – om att utrikesfödda är välintegrerade – låg Stockholm år 2015 på nionde och sista plats, med 38 procent som håller med.

I Köpenhamn och München, som har den högsta andelen, instämmer 58 procent i påståendet.

Rapportförfattarna påpekar att Sverige och Stockholmsregionen under de senaste åren har tagit emot en relativt större andel flyktningar än andra europeiska länder och regioner.

– Här ligger vi mycket lägre än andra storstäder. Jag tror att folk känner att många utrikesfödda inte får möjlighet att bidra till samhället. Men andelen är konstant sedan 2009, de senaste årens invandrarkritiska debatt har inte påverkat opinionen, säger Gustav Hemming.

Stockholmsregionen har tidigare fått kritik av OECD för arbetet med integrationen, i rapporter från både 2006 och 2010. Hur ser du på det?

– Det bekräftar att integrationen är en av de stora frågorna. Arbetslösheten bland utrikesfödda minskar, men vi behöver få in fler på arbetsmarknaden.

Förvärvsfrekvensen har ökat i­ ­regionen men I den europeiska jämförelsen har Stockholm den näst högsta ungdomsarbetslösheten, 17,7 procent.

Eurostat räknar även in heltidsstuderande som aktivt söker arbete och är beredda att ta ett arbete som arbetslösa.

Bara Barcelona – 34,3 procent – som drabbades väldigt hårt av finanskrisen, har en högre ungdomsarbetslöshet i Eurostats jämförelse. Trots att ungdomsarbetslösheten i Stockholmsregionen är den lägsta sedan 2008 ligger den fortfarande högt i ett europeiskt perspektiv. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom tillväxten i Stockholmsregionen är högre än i flera av jämförelseregionerna.

– Det är tydligt att andra storstäder klarar det här bättre och att vi underpresterar. Vi pratar för lite om ungdomsarbetslösheten. Det är svårt att komma in på arbetsmarknaden, trösklarna är för höga. Även här behövs nationella reformer, säger Gustav Hemming.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.