Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-13 17:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/britta-wennberg-93-smittades-och-fick-palliativ-vard-avled-ensam-pa-sitt-rum-pa-paskafton/

STHLM

Britta Wennberg, 93, smittades och fick palliativ vård – avled ensam på sitt rum på påskafton

Britta Wennberg, 93, fick palliativ vård direkt vid covid-19 utan att anhöriga informerades. Hon avled ensam i sitt rum på äldreboendet på påskafton.
Britta Wennberg, 93, fick palliativ vård direkt vid covid-19 utan att anhöriga informerades. Hon avled ensam i sitt rum på äldreboendet på påskafton. Foto: Privat

När Britta Wennberg testades positivt för covid-19, ordinerade läkaren palliativ vård med morfinpreparat över telefon. Anhöriga informerades inte, utan fick länge höra att Britta mådde bra. Några dagar senare avled hon ensam på sitt rum på äldreboendet. 

– När de ringde och sade att hon var död fick jag en chock, säger dottern Ann-Christin Lunnerfeldt. 

Det är intensivt vackert på kyrkogården vid Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm, med en svartgrå himmel som möter lummigheten och grönskan. Många besökare rör sig mellan gravarna, och det är full aktivitet denna coronasommar. 

Britta Wennbergs namn står på en liten bricka på locket till en askgrav, som hon så småningom kommer att dela med tjugo andra. 

– Mamma var väldigt utåtriktad. Hon pratade med alla och ville gärna gå fram och krama om andra. Hon var bland de piggaste på boendet, och lurade många som inte kunde ana att hon var dement, säger Ann-Christin Lunnerfeldt. 

Bild 1 av 2 Dotterdottern Jenny Lunnerfeldt vid mormors grav på Katarina kyrkas kyrkogård på Södermalm.
Foto: Paul Hansen
Bild 2 av 2 Britta Wennberg, 93, var social och utåtriktad och den piggaste på vård och omsorgsboendet i Årsta, enligt de anhöriga.
Foto: Privat

Britta var 93 år och bodde sedan ett par år tillbaka på Årsta vård- och omsorgsboende, på avdelningen Årstafrun. Hon trivdes i Årsta, och ville bo just där. 

När Britta smittades av covid-19 i början av april fick de närmaste ett telefonsamtal från äldreboendet. Sedan hörde de – ingenting. 

De gjorde stora ansträngningar för att få tag på ansvarig läkare, då boendet först inte ville lämna ut namnet, och kontaktade Familjeläkarna, som ansvarar för läkarinsatserna. 

– Jag fick veta att de inte fanns någon plan. Mormor skulle inte få komma till sjukhus för hon var inte prioriterad – det hade Socialstyrelsen och regionen bestämt. Familjeläkarna hade fått skarpa direktiv från Region Stockholm att inte skicka några äldre med covid-19 till sjukhus, fick jag veta, säger dotterdottern Jenny Lunnerfeldt. 

Ann-Christin vädjade sedan förgäves till läkaren om att Britta skulle bli inlagd på en geriatrisk klinik, för att få dropp och syrgas. Hon skulle få vård på boendet. 

– Men han sa aldrig att det innebar palliativ vård, säger Ann-Christin Lunnerfeldt. 

Britta Wennberg avled ensam på påskafton.
Britta Wennberg avled ensam på påskafton. Foto: Paul Hansen

Ett stort kuvert innehåller nu journalkopior – som lägger en del av pusslet kring Brittas död: 

Den 2 april har läkaren antecknat en telefonkontakt med boendet. I journalen står att patienten som bor tätt intill en covid-19-patient ”enligt personalen” hostar mycket, men att hon går uppe. Ett prov tas för covid-19. 

3 april kl 22.56: Provet konstateras positivt. Ingen läkarundersökning är dokumenterad. Några minuter senare, klockan 23, noterar läkaren ett ”palliativt vårdbehov” och ordinerar palliativa läkemedel. 

Den sjuksköterska som ringde de anhöriga meddelade att provet var positivt, men att Britta var symtomfri och mådde bra. 

Enligt Socialstyrelsen ska medicinskt ansvarig läkare göra en bedömning av den medicinska situationen och samråda med en legitimerad kollega, med patient och anhöriga för att ta beslut om att avsluta behandling och övergå till lindrande, palliativ vård. Det ska även hållas ett så kallat brytpunktssamtal då läkaren förklarar situationen för patient och anhöriga. 

I Britta Wennbergs journal står: ”Brytpunktssamtal – kan ej medverka”. Det står även att närstående-samtal erbjudits. 

– Det har vi aldrig hört talas om, säger Ann-Christin Lunnerfeldt. 

Jenny Lunnerfeldt har ett stort kuvert med journalanteckningar om Britta Wennbergs sista tid.
Jenny Lunnerfeldt har ett stort kuvert med journalanteckningar om Britta Wennbergs sista tid. Foto: Paul Hansen

Ann-Christin och Jenny Lunnerfeldt har kontakt med Britta på telefon varje dag, och får efter ett par dagar veta att hon har feber. I journalen skriver läkaren att hon är rastlös, och därför fått medicin för att inte gå runt och smitta ner andra. 

– De berättade att hon fick morfin och att hon fick medicin för att hålla sig kvar på rummet. När jag ringde och fick prata med henne ena dagen svarade hon med mörk röst ”Jag mår bra”. Nästa dag talade hon med pipig röst. Hon var klart drogad, säger Ann-Christin.  

När påsken närmade sig fick familjen veta att Britta mådde bättre. De försäkrade sig om att de skulle kontaktas vid en försämring. 

”Det är läkare som gör en bedömning om vilka åtgärder som ska sättas in och vi har ett mycket nära och bra samarbete med Familjeläkarna som gör en fantastisk insats”, skriver enhetschefen i ett mejl på skärtorsdagen. 

På påskaftons morgon, den 11 april ringer en sjuksköterska och berättar att Britta avlidit. Hon hittades död, ensam på sitt rum. Den exakta tidpunkten för dödsfallet var inte klar. 

– Sjuksköterskan sa att det var oväntat, att de inte väntat att hon skulle dö. Jag hade sagt till särskilt att vi ville få möjlighet att ta farväl. När de ringde kom det som en chock, säger Ann-Christin Lunnerfeldt. 

När Jenny efter påskhelgen får tag på läkaren får hon veta att han varit ledig hela påsken, och att endast jourläkare varit i tjänst. Både hon och mamman tycker att det finns många frågetecken kring Brittas död, som inte heller beskrivs i journalen. De kan inte heller utläsa om läkaren träffade henne. 

– I journalerna står att mormor hostade, men det hörde aldrig vi, säger Jenny, och befarar att hon kan ha förväxlats med någon annan.
Familjen har gjort en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. 

”Mormor blev ordinerad palliativ vård så fort hon testades positivt”, säger Jenny Lunnerfeldt.
”Mormor blev ordinerad palliativ vård så fort hon testades positivt”, säger Jenny Lunnerfeldt. Foto: Paul Hansen

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård ges efter behov. Enligt Socialstyrelsen har alla också rätt till en individuell bedömning. Flera regioner har samtidigt antagit riktlinjer som säger att äldre ska vårdas på boendet så långt möjligt, och inte föras till sjukhus. På de flesta äldreboenden finns inte tillgång till syrgas, varför patienten behövt föras över till sjukhus för att få behandling i kurativt syfte. 

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utreder nu om äldre på äldreboenden har fått vård efter sina individuella behov under pandemin. Flera regioner har uppgett att bland annat bedömningar om palliativ vård gick lite för snabbt i början av pandemin och att bedömningarna var generella snarare än individuella.

Thomas Lindén, avdelningschef vid kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård vid Socialstyrelsen, säger att det var för att skydda patienterna under pandemin som rekommendationen att minska antalet fysiska läkarbesök på äldreboenden tillkom. 

– Man kan inte läsa det som att man aldrig ska träffa en patient som man har ansvar för, säger Thomas Lindén.

Om patienten befinner sig i livets slutskede avråder Socialstyrelsen från att patienten förs till sjukhus, för att det kan försämra kvaliteten för patienten. 

Att fatta beslut om palliativ vård över telefon, går samtidigt emot Socialstyrelsens riktlinjer – i de allra flesta fall, enligt Lindén.  

– Man kan inte fatta ett beslut om att inleda palliativ vård utan att träffa patienten. Då har man brutit mot de bestämmelser som finns. 

Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen. Foto: Erik Simander/TT

 

Generellt ser han inga risker för att Socialstyrelsens riktlinjer försämrat att äldre på äldreboende får en individuell bedömning av sina medicinska behov. 

– Patientsäkerheten har ju många aspekter – både att inte utsätta brukare på boende för onödig smitta, och att ändå ge dem den medicinska vård de behöver. Jag uppfattar att våra riktlinjer har varit ett stöd i det här svåra skedet, för att kunna handla rätt och patientsäkert. 

DN har sökt ansvarig läkare på Årsta vård- och omsorgsboende som hänvisar till läkarorganisationen Familjeläkarna. DN har vid upprepade tillfällen sökt företagets ledning för en intervju. 

Familjeläkarna uppger i ett mejl att man av sekretesskäl inte kan svara på frågor om en enskild patient, men skriver att bolaget följer de riktlinjer som Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Region Stockholm tagit fram. 

Under pandemin har antalet fysiska läkarbesök, ”i enlighet med riktlinjer från Socialstyrelsen”, behövt begränsas till de besök som inte kunnat ersättas med distanskonsultation, för att minska risken för smittöverföring. Nu pågår ett arbete för att utvärdera hur ”rekommendationerna från Socialstyrelsen påverkat arbetet” samt de bedömningar och insatser som gjorts.

Familjeläkarna skriver också att närmare två-tredjedelar av alla som insjuknar i covid-19 på äldreboende överlever och tillfrisknar trots att de flesta är mycket svårt sjuka och många redan befinner sig i livets slutskede. 

De hänvisar till en debattartikel i Läkartidningen där åtta professorer, läkare och specialister, däribland Familjeläkarnas vd Stefan Amér, bland annat skriver att ”av särskilt intresse med tanke på covid-19-pandemin är att det finns god evidens för att opioider har säker och bra effekt mot dyspné – andnöd – redan i låga doser och att de kan användas på ett säkert sätt utan ökad risk för andningsdepression eller död hos svårt sjuka patienter i livets slutskede”.

DN har även sökt enhetschefen för äldreboendet i Årsta, Ann-Christine Johansson. Inte heller hon kan svara på frågor som rör enskilda på grund av sekretess, skriver hon i ett mejl. Hon uppger att bemanningen var bra under påskhelgen – både när det gällde läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal. 

”Bemanningen var stabil dygnet runt”. 

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt