Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
STHLM

Bussomläggningen väcker protester

"Samrådet har skötts alldeles förfärligt", säger Ulrika Voghera, ordförande i kommunala trafiknämndens råd för tillgänglighetsfrågor.
"Samrådet har skötts alldeles förfärligt", säger Ulrika Voghera, ordförande i kommunala trafiknämndens råd för tillgänglighetsfrågor. Foto: Nicklas Thegerström

När busslinjenätet läggs om i Stockholms innerstad vid midsommar, är konsekvenserna för funktionshindrade oklara – kommunens råd för funktionshindrade informerades när allt var klappat och klart. Staden skyller röran på landstinget, som i sin tur lämnat över ansvaret till bussentreprenören.

Källa: sll och Keolis. Grafik: Andreas Lundegård

Buss 43 kör fram vid hållplatsen på Mariatorget. Men inte så länge till. Alla 40-bussar försvinner vid midsommar vid den största omläggningen av busstrafiken i Stockholm på 30 år.

Ulrika Voghera, ordförande i kommunala trafiknämndens råd för tillgänglighetsfrågor, fick i slutet av förra året reda på att något stort var på gång.

– Så snart vi fick veta att det skulle bli ett nyss busslinjenät började vi tjata om att få vara med i processen på ett tidigt stadium. tjänstemännen har inte varit omedvetna om att vi varit på hugget, säger Ulrika Voghera, som går Hornsgatan fram med hjälp av rullator.

Sedan gick månaderna. I slutet av mars höll en tjänsteman från trafikkontoret en dragning för rådet för tillgänglighetsfrågor vid trafiknämnden. Då hade staden sedan länge lämnat sina synpunkter till landstinget. På mötet konstaterades att beslutet redan var fattat. Och att tillgänglighetsrådet inte fått någon möjlighet att påverka, helt på tvärs med stadens riktlinjer.

– Det här har skötts alldeles förfärligt. Det bryter mot allt vad de snackar om tillgänglighet, säger Ulrika Voghera,

När rådet frågade om tjänstemännen diskuterat tillgänglighetsaspekter på nya linjesträckningar och indragna hållplatser, blev svaret att det inte ingår i trafiknämndens uppdrag.

– Kommunen ansvarar för att gatorna går att köra på och för hållplatserna. Det är ju trafikförvaltningen som ansvarar för kollektivtrafiken', säger Erik Hollander på trafikkontoret i Stockholms stad, som varit med i arbetet med det nya busslinjenätet och som höll i dragningen.

Men medborgare i Stockholms kommun ska ju åka med bussarna.
– Ja, bland andra. Men vi har varken kompetens eller resurser för att bedöma vad det betyder om man slutar trafikera en viss hållplats ­eller konsekvenserna för nätet som helhet.

Möjligen hade rådet för funktionshindrade kunnat komma med inspel.
– Ja, men samtidigt var remiss­tiden från landstinget så kort. Vi har gjort vad vi har kunnat.

Tillgänglighetsfrågorna har kommunen överlåtit åt landstinget, det framgår av det remissvar som skickades till trafikförvaltningen. Men inte heller landstinget har haft samråd med resenärer, representanter för äldre och funktionsnedsatta, som DN tidigare berättat. Trots att det är stora förändringar på gång, där busstrafiken ska bli effektivare, vilket betyder att vissa linjer och hållplatser dras in.

– Det här är en ganska stor förändring, och vi har respekt för att en större del av befolkningen anser att de borde ha fått delta i samråd, sade Sara Catoni, trafikdirektör på trafikförvaltningen till DN i april.

Samtidigt har synpunkter på det nya busslinjenätet fortsatt att strömma in till trafikförvaltningen på landstinget under hela våren. Cirka 450 synpunkter har kommit in sedan mitten av februari, då det nya busslinjenätet började uppmärksammas i medierna.

Trafikborgarrådet i Stockholms stad, Daniel Helldén (MP), säger att upplägget för planeringen av det nya linjenätet, där landstinget gett Keolis huvudansvaret, gjort att tillgänglighetsfrågorna kommit i skymundan.

– Allt var väldigt försenat, och det gick fort, så det gick inte att göra på något annat sätt. Men så klart påverkar det alla stockholmare, säger Daniel Helldén.

Han pekar också på att själva upplägget minskar kommunens möjlighet att påverka.

– Landstinget har tecknat ett konstigt avtal med Keolis som ger dem rätt att dra linjerna nästan hur som helst. Det vi som kommun kan ha synpunkter på handlar om vilka gator man kan köra på, och om det kan ställa till trafiksituationer.

Den nya inriktningen på busslinjenätet är att busstrafiken blir mer samplanerad med annan kollektivtrafik. Om tunnelbanan går till en viss plats, betyder det att resenärerna inte längre kan räkna med att det också går att åka dit med buss. Men att hänvisa bussresenärer till tunnelbanan är inget alternativ för många äldre och funktionshindrade, säger Ulrika Voghera.

– Vi är många tanter och gubbar med rullator som åker buss. Men i tunnelbanan vet man ju aldrig om hissarna går. För psykiskt funktionshindrade med fobier kan bussen vara enda alternativet, säger hon.

De senaste veckorna har Keolis och SL startat en informationskampanj för att förmedla förändringarna i busslinjenätet.

Ute på Hornsgatan stöter Ulrika Voghera ihop med en bekant, Kaj Wiman, som även han börjat engagera sig i bussomläggningen, inte minst för grannarnas skull.

– Det är sex 90-åringar i kvarteret, och jag tänkte ta reda på vad som gäller – det är bättre än att alla ska föra sin egen talan, säger Kaj Wiman och lägger till:

– Äldre blir bortglömda, alltså – mellan raderna kan man ana att de inte vill ha oss pensionärer här.

Stockholm – en stad för alla

Stockholms stads arbete för funktionshindrades delaktighet har ett eget program ”En stad för alla 2011–2016”.

Råden för funktionshinderfrågor i Stockholms stad är knutna till alla nämnder och bolag. Rådet ska yttra sig i frågor som rör personer med funktionsnedsättningar innan beslut är fattade.

450 synpunkter har inkommit till landstinget

Många av synpunkterna gäller tillgänglighet:

"De ändringar som är annonserade försämrar väldigt mycket möjligheterna för oss med rörelsehinder att använda oss av bussar. Kommer vi att få fler färdtjänstbiljetter? ”

Flera resenärer oroas av längre avstånd till hållplatserna:

"Jag blir mycket orolig över hur det kommer att fungera för oss på Roslagsgatan när 53:an försvinner efter midsommar... Vi är många äldre med funktionsnedsättning som har svårt att gå långa sträckor som från Odengatan.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.