Godstrafiken på spåren har upphört sedan länge men Försvarsmakten vill behålla järnvägen av beredskapsskäl.

– Men nu har försvaret sagt ja till att staden kan fortsätta utveckla den här parkidén, så länge som vi låter själva rälsen finnas kvar under trädäcket som man med enkla medel kan ta bort. Vi lanserade idén redan 2016, som kommunpolitiker måste man ha tålamod för att kunna realisera sina idéer, säger Jonas Naddebo.

Parken ska kallas Stockholm Low line, kopplat till New Yorks High line, också den en park på ett gammalt järnvägsspår.

– Namnet fick ju direkt kritik för att det var engelska i stället för svenska, det var nätverket Språkförsvaret som hörde av sig och tyckte att det var tokigt att man inte kunde ha ett svenskt namn, säger Jonas Naddebo.

Ska ni inte ändra er då, och ha ett svenskt namn?

– Nu har ju Low line nästan blivit så inarbetat, det känns som om det har satt sig.

Parken finns med i Södermalms stadsdelsnämnd verksamhetsplan för i år.

– Nu ska stadsdelen tillsammans med exploaterings- och trafikkontoret titta på den här lösningen och se hur man kan få till det. Det känns så kul för stadsmiljön – det här är ju verkligen per definition en bortslösad yta, säger Jonas Naddebo.

Det kanske inte de som odlar i pallkragar längs spåret tycker?

– Givetvis kan vi ha odling kvar, men med ett trädäck på spåren tillgängliggör vi platsen. Det är lätt att gå här nu, i snön, men det är lite bökigare när de här sliprarna mellan rälsen är framme.

Jonas Naddebo vill gärna att stadsdelen, tillsammans med näringsidkare, också undersöker en kafélösning.

– Då får man ytterligare ett värde. Det är ju hur mycket sol som helst här.

Spåren ligger i en sluttning i söderläge med utsikt över Årstaviken.

– Vi kan ha solbryggor och bygga ut små terrasser. Föreningar, privatpersoner och näringsidkare kan börja ha aktiviteter här, små idrottsaktiviteter, små konserter, säger Lars Rottem Krangnes som sitter i Södermalms stadsdelsnämnd för Centern.

Södermalms stadsdelsnämnd får varje månad in mellan fem och 20 medborgarförslag.

– Många handlar om Årstaviken och aktiviteter eller förändringar man vill se i just det här området, det finns ingen brist på idéer, säger Lars Rottem Krangnes.

Han ser stora möjligheter i att kunna börja använda området som parkmark och rekreationsområde.

– Vi får fler möjligheter för Söderborna, vilket inte minst har visat sig viktigt nu den här sommaren när pandemin gjorde att allt fler var i stan och det var jättehårt tryck på våra parker. I vanliga fall har vi också väldigt många besökande på Södermalm, från resten av staden och hela Sverige.

Hur ser tidsplanen för parken ut?

– Det är inte säkert att vi hinner börja använda den i år, men pengarna finns om planeringen går att genomföra, säger Lars Rottem Krangnes.

Läs mer: Varför har alla nya byggprojekt i Stockholm så konstiga namn?