I Köpenhamn samlas nu ledarna för 94 världsstäder i klimatnätverket C40 för att skruva upp det lokala klimatarbetet. På onsdagens toppmöte började man med att utlysa globalt klimatnödläge.

– Det är oerhört viktigt att städer runt om i världen gör allt vi kan för att minska koldioxidutsläppen och att vi kan följa Parisavtalet. Vi behöver agera mer kraftfullt för att nå 1,5 graders målet, säger Anna König Jerlmyr (M).

Finansborgarrådet är med i styrgruppen för C40-städerna och på plats i Köpenhamn.

– Vi vill visa att det går att förena växande städer med minskade utsläpp genom samarbete, även med näringsliv och forskning. När 96 städer som representerar 700 miljoner invånare ställer sig bakom initiativet så blir det kraftfullt, säger Anna König Jerlmyr (M).

Varför är det städer och inte länder som utlyser klimatnödläge?

– Städerna står närmast medborgarna. Medborgarna märker om avfallshanteringen inte fungerar, om det inte är rent vatten eller dålig luftkvalitet. Det sätter tryck på beslutsfattare att agera. Många var besvikna efter klimattoppmötet i New York som var på nationalstatsnivå. Vi kan agera mer kraftfullt med städers perspektiv med konkreta lösningar, säger Anna König Jerlmyr.

Vänsterpartiet i stadshuset är förvånade över utspelet. De har motionerat i frågan och frågade miljöborgarrådet den 27 maj om inte Stockholm borde utlysa klimatnödläge.

– Då var Katarina Luhr (MP) direkt negativ och tyckte det var helt onödigt. Det är jättebra om de blågröna svänger nu, men att stå i Köpenhamn och utlysa globalt klimatnödläge är inte samma sak som att också göra utfästelser för Stockholms stad, säger Rickard Warlenius (V).

Stockholm ska vara fossilbränslefritt till 2040 men har ambition att även vara klimatpositiv, det vill säga ta upp mer koldioxid än staden släpper ut. I september skrev Stockholm under New Yorks initiativ att mäta och följa upp hur Stockholm lever upp till hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030.  

Enligt miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr som också är i Köpenhamn ligger Stockholm bra till med klimatmålen.

– Vi måste till att börja med halvera våra utsläpp från q1990 till 2030, och dessa har vi redan nu minskat med 40 procent. Vi ligger bra till på alla områden utom trafiken, där behöver vi hjälp både nationellt, internationellt och bilindustrin, säger Katarina Luhr (MP).

Vilka är de stora utmaningarna?

– Vi måste fortsätta att göra el och värme helt fossilfri. Vi måste också minska utsläppen från trafiken, med färre, smartare och fossilfria transporter. Konsumtionsutsläppen från livsmedelssektorn, byggsektorn och flygandet behöver vi också ta ett grepp om, säger Katarina Luhr.

När ska Stockholm börja mäta det totala koldioxidutsläppet per person, i våra 2,2 ton räknas inte konsumtion och resor?

– Vi har redan börjat mäta stockholmarnas flygresor. I Stockholmsbudgeten har vi nu bestämt att hitta mätmetoder för att minska utsläppen från vår egen mat och byggsektorn. C40 -städerna mäter även konsumtion, men vi behöver hitta gemensamma mätmetoder, säger hon.

På klimatmötet som pågår till på fredag ska miljö- och klimatborgarrådet dela med sig av Stockholms arbete med hållbart byggande och klimatsmart mat. 

– Jag ska berätta om hur vi lyckats med att ställa tuffa energikrav på byggbranschen. Jag ska också berätta om vår matstrategi, hur vi jobbar för att öka det vegetariska inslaget, minska matsvinnet och matsorterar för att göra biogas, säger Katarina Luhr.

 

Läs mer: Stockholm måste vässa klimatmålen för att nå Greta-klass