Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 04:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/cancerpatienter-i-stockholm-skickas-till-finland/

STHLM

Cancerpatienter i Stockholm skickas till Finland

En bröstcancerpatient gör en datortomografi på Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Lisa Mattisson

Stockholm skickar nu bröstcancerpatienter till Finland för strålbehandling. De ökade väntetiderna till strålbehandling beror på att cancerfallen ökat och inkörningsproblem med ny utrustning på både Nya Karolinska och Södersjukhuset - efter en misslyckad upphandling av strålkanoner.  

– Vi är inte nöjda med väntetiderna, men glada att man hittar en tillfällig lösning, säger Izabela Grape, ordförande i bröstcancerföreningen Amazona. 

Det är patienter med bröstcancer som nu kommer att få erbjudande om vård i Finland, vilket tidningen Mitt i var först att rapportera om. Bedömningen görs i samråd med patienten och enligt Region Stockholm är det frivilligt att få vård i Finland.

– Vi har en ökning av antalet bröstcancerpatienter som behöver strålning. Samtidigt har vi fasat in ny utrustning både på Södersjukhuset och på Karolinska. Därför kan vi inte erbjuda strålbehandling i tid till alla patienter utan måste ta hjälp av andra län. Nu kan vi även erbjuda patienterna behandling i Finland för att de inte ska behöva vänta onödigt länge, säger Elda Sparrelid, chefläkare i Region Stockholm.

Enligt Sparrelid har antalet bröstcanceroperationer ökat med 20 procent i år jämfört med 2018. 

Region Stockholm har slutit en överenskommelse med en privat klinik i Helsingfors. Regionen står för och boende för berörda patienter, som kommer att kontaktas av sin vårdgivare. Patienterna får då erbjudande om strålbehandling under tre veckors tid, boende med helpension, resa och hemresa över helgerna. 

Izabela Grape, ordförande i bröstcancerföreningen Amazona, säger att hon är nöjd med att regionen hittat en tillfällig lösning på ett problem som pågått under lång tid. 

– Problemen med strålbehandlingen började i januari, och skulle vara avklarade i april, men det är fortfarande problem. Personalen går på knäna och det är långa väntetider. Vi är glada över att man hittat ett alternativ och kostar på patienterna, säger Izabela Grape. 

Hon pekar på att väntetiderna för strålbehandling ökat från rekommenderade fyra till sex veckor efter operation till mer än det dubbla. 

– Just nu är det 12-13 veckors väntetid. Utan alternativ skulle vi få se en ökad dödlighet. 

Regionen uppskattar att patienter kommer att behöva skickas i väg under några månader. Efter det väntas strålbehandlingen vara uppe i full kapacitet. Enligt Sparrelid kommer regionen att ha en högre kapacitet än tidigare när alla strålkanoner är i bruk. 

Södersjukhuset uppges köra sin utrustning för fullt i tolv timmar på vardagar, och även på lördagar. På Karolinska är sju av åtta strålkanoner i drift. 

När räknar ni med att vara ikapp och ha betat av kön?

– Det som verksamheterna signalerar är i mitten av hösten, om vi jobbar på och med full kapacitet, säger Elda Sparrelid. 

Det är Elekta som installerar den nya utrustningen på Södersjukhuset, där den gamla tekniklösningen helt byts ut. Oskar Bosson, kommunikationsdirektör på Elekta, säger att utrustningen är delvis installerad och igång. 

– I nuläget är tre maskiner installerade, och körs för behandling av patienter. Den fjärde ska installeras under hösten, säger Oskar Bosson.

Versa HD från Elekta som används för cancerbehandling på Södersjukhuset. Foto: Versa

Kapacitetsproblemen har uppstått då ny strålningsutrustning börjat fasas in på Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset. Den nya utrustningen har planerats att börja användas under första halvåret i år. 

I december meddelade landstinget att den nya utrustningen skulle börja fasas in, och att landstinget tillsammans med vårdgivarna vidtagit en rad åtgärder för att alla patienter skulle få vård i rätt tid. Patienter har därför sedan i vintras erbjudits strålbehandling i andra landsting. Det har då handlat om behandling i Linköping, Växjö, Jönköping, Umeå eller Sundsvall under infasningsperioden. 

– Vi väntar med att införa en del av den nya utrustningen för strålbehandling vid Södersjukhuset. Vi har också anställt fler medarbetare för att öka kapaciteten inom befintlig strålbehandling, sa Johan Bratt, chefläkare för Stockholms läns landsting då i ett pressmeddelande. 

Enligt landstinget hade då en gemensam planering gjorts centralt av landstinget tillsammans med Karolinska, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus.

Installationen av ny strålningsutrustning har försenats som en konsekvens av att landstinget tidigare tecknat avtal om leverans av tio strålkanoner till Nya Karolinska med bolaget Elekta efter en kritiserad upphandling, som DN tidigare berättat. Elekta kunde inte leverera utrustningen enligt avtal, varför landstinget hösten 2017 övervägde att häva avtalet.

I stället landade SLL i december samma år i en ovanlig kompromiss, vilket innebar att delar av upphandlingen, med ett värde på 500 miljoner kronor fick göras om. Konkurrenten Varian fick kontrakt att leverera till Nya Karolinska, medan Elekta fick avtal att leverera till Södersjukhuset. Sammantaget innebar det en fördyring, liksom en försening, som enligt landstinget inte skulle drabba patienterna. När Varian fick uppdraget att leverera till Nya Karolinska, innebar det även att sjukhuset behövde byggas om för 20 miljoner för att anpassas till den nya utrustningen.  

Enligt en källa med insyn har personalen även på Karolinska den senaste tiden arbetat övertid på kvällar och lördagar för att komma i kapp. Enligt källan stämmer det inte att ovanligt många patienter behöver strålbehandling. 

– Vi vet sedan tidigare att behovet av strålbehandling växer med fyra-fem procent per år. Man kommer inte ikapp eftersom behandlingarna är mer komplexa och varje patient tar längre tid att behandla, säger källan som pekar på att flera faktorer har försatt landstinget i situationen med underkapacitet. 

Bland annat delades cancervården i Stockholm, som tidigare fanns på Radiumhemmet på Karolinska, upp organisatoriskt - mellan Södersjukhuset, Karolinska och S:t Göran samtidigt med flytten in på Nya Karolinska. Samtidigt har nu Karolinska och Södersjukhuset olika tekniska system. 

– Tidigare hade SÖS och Karolinska samma utrustning, och de hjälpte oss jättemycket. Om vi har kapacitetsproblem kunde vi lätt flytta patienterna mellan oss. Nu, när vi har olika utrustning måste vi göra om hela planeringen om en patient flyttas, säger DN:s källa.  

Izabela Grape säger att hon hoppas att problemen löst sig till hösten. 

– Jag hoppas också att man gör allt för att förebygga att den här situationen inte uppstår igen. Ledningen kunde ha skött det annorlunda, och inte lagt all ombyggnation och uppdatering samtidigt. 

Läs mer: Landstinget gör om jätteupphandling av strålkanoner till Nya Karolinska