Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Chockhöjda hyror oroar boende på Utö

Missnöjet med Skärgårdsstiftelsen växer på Utö. Många bofasta är oroliga för att hyrorna chockhöjs för att man vill satsa på veckoturister. Kritiken gäller också underhållet av fastigheter och nu lovar Skärgårdsstiftelsen att rusta flera av husen på ön.

Vi delar båt med några skolbarn och en handfull hantverkare över Mysingen mot Utö. Det är långt ifrån folktomt men livet härute går i sakta mak på vintern. Kontrasten mot sommaren med bodar i hamnen, uppemot tio restauranger, segelbåtar vid bryggorna och badplask i vikarna är enorm.

Utö är den ö där Skärgårdsstiftelsen har flest byggnader och troligen den ö där stiftelsen är viktigast och mest omdebatterad. Stiftelsen ska enligt stadgarna ”verka för att bevara Stockholms skärgårds egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt främja utvecklingen av friluftsliv, kultur, rekreation och turism med beaktande av den bofasta befolkningens intressen”.

Det är ingen enkel uppgift och den leder ibland till konflikter.

– Vårt uppdrag är väldigt tydligt. Vi ska göra skärgården tillgänglig för alla. Det är inte Skärgårdsstiftelsens uppdrag primärt att se till att det finns jobb och bostäder. Men när vi öppnar upp för besökare och utvecklar turistnäringen i skärgården skapar det också möjligheter för de bofasta, säger Anna Waxin, vd för Skärgårdsstiftelsen.

På Utö oroar sig många för utvecklingen på ön. Skärgårdsstiftelsen har begärt höjda arrenden av arrendatorer och familjer som hyrt hus i generationer är oroliga för att vräkas för att husen ska bli uthyrda veckovis till turister.

– Vi följer som alla fastighetsägare de lagar och regler som finns i hyreslagstiftningen. Vi vill inte och kan inte vräka någon för att hyra ut veckovis till turister, säger Anna Waxin.

Flera Utöbor som vill vara anonyma för att de är beroende av stiftelsen för sin utkomst berättar om dålig skötsel av husen, att hus står helt eller delvis tomma länge fast det finns familjer som vill hyra.

Fanny Ekmans familj har hyrt ett av kulturhusen vid Lurgatan i gruvbyn i ett sekel. Hon är nästan säker på att hon inte får överta hyreskontraktet den dag hennes mor går bort. I ett styrelsebeslut 2011 beslutade Skärgårdsstiftelsen att allt som blir ledigt ska läggas ut på stiftelsens hemsida och i dess nyhetsbrev.

Om många anmäler intresse blir det lottdragning.

– Här på verandan har Evert Taube suttit och vi har älskat det här huset i generationer. Ni skulle se hur fint det är när det är fullt med blommor på sommaren, säger Fanny Ekman.

Hon tycker inte att Skärgårdsstiftelsen på senare år skött det yttre underhållet av de gamla husen som de borde ha gjort och tycker att det bästa vore om de som hyrt länge kunde få fortsätta att göra det – och få ansvar även för det yttre underhållet.

Utöborna pekar ut flera hus som delvis står tomma och flera hus som enbart hyrs ut som personalbostäder till Utö värdshus och nu står vintertomma. Ett av husen är det stora gula huset Strand.

Flera bofasta på Utö tycker att Skärgårdsstiftelsen borde bygga moderna stugor på den mark där det finns en gammal byggplan och hyra ut dem till sommargäster istället för att försöka få fram mer korttidsuthyrning i den gamla bebyggelsen.

Anna Waxin håller med Utöborna om att Strand – som är ett av de hus som dominerar vyn när båten angör gruvbryggan – borde användas på ett annat sätt.

– Skärgårdsstiftelsen har haft oerhört små resurser i många år. Nu har vi 25 miljoner extra per år i fem år från landstinget för att rusta våra fastigheter. Det innebär nya möjligheter att rusta upp hus på Utö, säger Anna Waxin.

En del i utvecklingen av Skärgårdsstiftelsen är att rusta upp fastigheterna. En annan att stiftelsen ska nå ett större mått av självfinansiering genom att ta någorlunda marknadsmässiga hyror och arrenden. Det gäller både när fastigheter rustas upp och för gamla kontrakt.

Anders Larsson driver Utö såg. Här har det tidigare varit både båtvarv och brädgård. Dagen före julafton fick han skriftligt på att markarrendet skulle höjas från omkring 12 000 kronor till omkring 68 000 kronor per år.

– Det var en julklapp det. Annars har stiftelsen tidigare varit bra att ha att göra med. Men om de höjer arrendet så saftigt finns inget annat än att lägga ned, säger Anders Larsson.

Efter förhandlingar blev Anders Larsson och Skärgårdsstiftelsen i veckan överens om ett nytt arrendeavtal på tre år.

Anna Waxin gör klart att arrenden och hyror måste ses över och marknadsanpassas regelbundet. Detta för att verksamheten som delvis är skattefinansierad ska se till att använda resurserna på bästa vis, så att så många som möjligt ska få komma ut och uppleva skärgården.

– Vi kommer att ha svårt att frångå marknadsanpassningen av arrendenivåerna per kvadratmeter. Däremot finns det säkert möjligheter att minska ytorna på en del arrenden där arrendatorerna egentligen bara använder en del av marken, säger Anna Waxin.

Skärgårdsstiftelsen kommer att ordna ett möte på Utö nu på senvintern med så många föreningar och andra intressenter som möjligt för att diskutera framtiden.

– Vi vill skapa en förankring kring vår verksamhet på Utö och berätta om våra planer. Det finns få öar i skärgården som har samma potential för både bofasta och besökare, säger Anna Waxin.

Fakta. Unik gruvö

Det äldsta skriftliga belägget på gruvbrytning på Utö är från 1544. Gruvbrytningen och det gruvsamhälle som byggdes upp efter 1719 då ryssarna brände ned vartenda hus på ön är Utös främsta kulturminne.

Gruvbrytningen lades ned på 1870-talet. Ställbergsbolaget som försökte återuppta gruvdriften efter andra världskriget sålde den norra delen av ön till Skärgårdsstiftelsen 1973, den södra delen ägs sedan 70 år av försvaret.

Till sevärdheterna på Utö hör gruvbyn och de gamla gruvhålen. Den väldiga väderkvarnen har en av skärgårdens absolut bästa utsikter.

Utö hade 202 bofasta år 2010 och 217 år 2015. Här finns en av skärgårdens få skolor och affären är öppen året runt, om än sparsamt på vintern.

Fakta. Stor markägare

Skärgårdsstiftelsen bildades 1959 i en tid då skärgårdens befolkning minskade påtagligt samtidigt som intresset för att tillbringa fritiden i skärgården ökade. Grundidén var att trygga allmänhetens tillgång till skärgårdsnaturen och stiftelsen köpte successivt på sig nya markområden.

1998 skänkte Stockholms stad alla sina markområden i skärgården till stiftelsen som i ett slag fördubblade sitt markinnehav.

I dag äger och förvaltar stiftelsen omkring 12 procent av marken i skärgården.

Ägorna finns från Örskär i norr till Landsort i söder och består av tusentals öar, kobbar och skär, men även stora kuststräckor på fastlandet. Här finns ett 40-tal naturreservat, flera skärgårdsjordbruk, värdshus, vandrarhem.

Sammanlagt äger Skärgårdsstiftelsen omkring 3 000 byggnader, de flesta av aktningsvärd ålder.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.