Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-18 00:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/cirkulart-byggande-ska-minska-stockholms-klimatpaverkan-och-spara-pengar/

STHLM

Cirkulärt byggande ska minska Stockholms klimatpåverkan – och spara pengar

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för cirkulärt byggande.
Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för cirkulärt byggande. Foto: Jessica Gow/TT

Enligt Naturvårdsverket står svenska byggnader för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Nu har Stockholms stad tagit fram en handlingsplan för cirkulärt byggande för att göra byggsektorn mer hållbar.

– Vi måste förstå att vi inte kan hantera material på det sättet vi har gjort, säger Marianne Hedberg på branschorganisationen Byggföretagen.

Tio miljoner ton avfall genereras av byggbranschen i Sverige varje år, enligt Naturvårdsverket. Det är dubbelt så mycket som allt hushållsavfall och svenska byggnader står för en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser sett ur ett livscykelperspektiv. Nu vill Stockholms stad ta ett större grepp för att branschen ska bli mer hållbar och presenterar en handlingsplan för cirkulärt byggande.

– Det handlar egentligen om två väldigt viktiga mål. Minska klimatutsläppen och resursslöseriet. Vi vet att hela byggbranschen står inför enorma utmaningar att minska utsläppen, säger miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr (MP).

Cirkulärt byggande innehållar många delar, men enkelt förklarat handlar det om att ta vara på resurserna. Material som byggs in i hus ska ha potential att återanvändas och det material som blir över från produktionen ska i största mån återanvändas eller återvinnas.

– Ofta tänker man: hellre för mycket än för lite. Då beställer man mer än vad som behövs och sedan kastas fullt fungerande material för att man inte hinner hantera det.

Stadens handlingsplan innehåller 18 åtgärder. Redan nu har ett internt centrum för cirkulärt byggande upprättats, med målet att samla erfarenheter och utveckla hur man ska jobba med frågan. Nästa steg är att hitta pilotprojekt där handlingsplanen ska vara styrande.

– Vi vill utreda vilka typer av material och hur mycket man kan återbruka. Personligen skulle jag tycka att det vore jätteroligt om man kunde bygga exempelvis ett äldreboende helt i återbrukat material.

Miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr tror att cirkulärt byggande kommer minska byggsektorns klimatpåverkan.
Miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr tror att cirkulärt byggande kommer minska byggsektorns klimatpåverkan. Foto: Beatrice Lundborg

Marianne Hedberg är miljöexpert på branschorganisationen Byggföretagen. Hon berättar att man inom byggsektorn har jobbat med frågan i flera år. Hon lyfter också återbruket av material men menar att det finns hinder för att få det att snurra. Dels måste hyresgäster acceptera att renoverade material kan vara minst lika bra som nya. Men det är också en fråga om att skala upp.

– Det räcker inte med att privatpersoner ska köpa nya fönster till sommarstugan och väljer återbrukat material utan det måste ske på en kommersiellt hållbar nivå där det används i stora byggprojekt.

Hon har själv jobbat i byggbolag och har ibland sett hur helt nytt material slängs istället för att återbrukas.

– Det skär i resurseffektivitetshjärtat. Hus kan fungera som materialbanker. Vid ombyggnation är många byggdelar inte nödvändigtvis slitna. Stommar av betong och trä är långlivade och går ju att återbruka och uppgradera.

En stor utmaning enligt Marianne Hedberg är att få in det cirkulära tänket i byggsektorn.

– Vi måste förstå att vi inte kan hantera material på det sättet vi har gjort. För många i branschen blir ryggmärgsreflexen ”oj oj oj det här blir dyrt”, men det stämmer inte. Det är lönsamt på många sätt att använda resurserna rätt.

Det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder uppskattar kostnaderna för avfall till 100 000 kronor per nybyggd lägenhet.

– I första skedet kommer det krävas investeringar men sedan tror vi att de byggande bolagen kommer spara mycket pengar på att jobba cirkulärt. Det är ju ett slöseri att slänga det som köps in, säger miljö- och klimatborgarrådet Katarina Luhr.

Trots att det är en stor förändring som krävs tror hon att det är genomförbart. Hon berättar om uppföljningar på byggavfall som Familjebostäder har gjort i Norra Djurgårdsstaden där mängden avfall per kvadratmeter varierat från 22 kilo till 85 kilo.

– Det visar att det inte är omöjligt att minska mängden avfall. Vi behöver bara styra in alla så att de når de låga siffrorna.

Att förbättra både kravställningen och uppföljningen är något som hon menar är viktigt och är en av åtgärderna i handlingsplanen. Förhoppningen är att pilotprojekten ska ge en bättre kunskap om hur man ska kravställa. Marianne Hedberg håller med om att det är centralt i att få byggsektorn att tänka cirkulärt.

– Seriösa byggare kan leverera det här men då är det också viktigt att beställare vet vad de efterfrågar. Det är kraven som driver på utvecklingen.

Läs mer:

Ett helt nytt kvarter ska byggas vid Stockholm Waterfront

Han har skapat Sveriges första 3D-printade betonghus

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt