Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-15 04:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/cykelbanor-i-stockholm-blev-upp-till-tio-ganger-dyrare/

STHLM

Cykelbanor i Stockholm blev upp till tio gånger dyrare

I Stockholms innerstad har cykelbanorna haft en snittkostnad på runt 50-60 miljoner kronor per kilometer berättar professor Jonas Eliasson. Foto: Magnus Hallgren

Investeringarna i cykelbanor i Stockholms stad har blivit sju till tio gånger högre än vad politikerna trodde när cykelplanen klubbades i kommunfullmäktige.

– I innerstaden har cykelbanorna haft en snittkostnad på runt 50-60 miljoner kronor per kilometer. Många är säkert värda pengarna, men man borde bli bättre på att prioritera, utforma och genomföra projekt för att skapa så mycket cykelnytta som möjligt för pengarna, säger Jonas Eliasson, professor i transportsystem.

När Stockholms stad gav ut sin cykelplan 2012 bedömdes kostnaden för cykelbanor vara cirka 8 miljoner kronor per kilometer i innerstaden och 1,5–3 miljoner kronor per kilometer i ytterstaden. Men kostnaderna har visat sig vara betydligt högre. Cykelprojekt genomförda i innerstaden har enligt Jonas Eliasson haft en snittkostnad på omkring 50–60 miljoner kronor per kilometer, och i ytterstaden har kostnaden varit omkring 30 miljoner kronor per kilometer.

I cykelplanen är målet att 15 procent av alla resor i rusningstrafik ska ske med cykel år 2030. Utbyggnadstakten av länets cykelinfrastruktur är nu också mycket hög – de närmaste fem åren ska 150 kilometer ny cykelbana byggas.

– Vi ser ett teknikskifte nu. Elektrifieringen kommer att revolutionera transportsystemet de närmaste åren. Antalet cyklister har redan fyrfaldigats i innerstaden och med elcyklarna kommer vi att kunna cykla längre sträckor, säger Stockholms handelskammares vd Andreas Hatzigeorgiou.

Jonas Eliassonsom har skrivit en rapport om Stockholmstrafiken på uppdrag av Handelskammaren – menar att vi behöver bli bättre på att utforma kostnadseffektiv cykelinfrastruktur, och ännu viktigare är att prioritera vilka projekt som ska genomföras, och till vilken standard.

– Men cykeltrafikmätningarna är färre än biltrafikmätningarna, och inte så välutvecklade. Det görs också färre uträkningar av de fysiska förhållandena när det gäller cykel, säger han.

Cykeln har många fördelar jämfört med andra färdmedel, särskilt i urbana miljöer, enligt Jonas Eliasson. Det bör därför skapas ett primärt cykelnät. Men det är ofta svårt att skapa bra cykelinfrastruktur på innerstadsgator som Odengatan och Sveavägen, dels för att det är ont om plats, dels för att det är mycket dyrt att omskapa gaturummen i den omfattning som skulle behövas – uppskattningsvis över 100 miljoner kronor per kilometer. Ett kostnadseffektivt alternativ kan då vara att skapa cykelstråk på parallellgator. 

”Antalet cyklister har redan fyrfaldigats i innerstaden och med elcyklarna kommer vi att kunna cykla längre sträckor”, säger Andreas Hatzigeorgiou på Stockholms handelskammare. Foto: Magnus Hallgren

Till exempel är Surbrunnsgatan ett möjligt parallellstråk till Odengatans värsta del – Odenplan-Valhallavägen – och Luntmakargatan ett möjligt parallellstråk till Sveavägens värsta del söder om Odengatan.

Det har gjorts försök med parallellgator förr, men många cyklister anser att de har samma rätt som alla andra att vara på huvudgatorna. Varför skulle det fungera nu?

– Det har inte gjorts så bra, verkligt seriösa försök, att göra bra cykelgator på parallellgatorna. Självklart har cyklister rätt att cykla på alla gator. Men om man vill få till bra cykelstråk snabbt, och dessutom få pengarna att räcka till så mycket cykelinfrastruktur som möjligt, så är det ibland en bra idé att ta parallellgator i anspråk. Det är fullt möjligt att skapa särskilda cykelstråk även på andra platser än huvudgatorna: tänk på stråket över Kungsträdgården/Arsenalsgatan/Stallgatan, det är massor med folk som cyklar där. Jag tror inte alls att det är omöjligt.

Man kan också flytta bil- och busstrafik från gator där man vill ha mycket cyklar, anser Jonas Eliasson. Det man inte kommer ifrån, menar han, är att man bör prioritera cyklister – och busstrafik – där det är mycket affärer och arbetsplatser. Det är kanske bättre att lägga biltrafiken på gator där det inte är det, exempelvis den breda Strandvägen.

– Men Odengatan och Sveavägen är smala gator där det ska rymmas massor av saker och det råkar finnas ganska bra parallellgator. Men de är i dag inte särskilt bra att cykla på. Det är enkelriktat åt alla möjliga håll, parkerade bilar ofta på bägge sidor och cyklister har inte fritt fram i korsningarna. Det är inte heller skyltat så att alla som vill hittar. Skyltar man gatan som så kallad cykelfartsgata så är det cyklister som har prioritet och bestämmer trafiktempot.

Jonas Eliasson vill också lyfta trafiklagstiftningen, att åtgärda den är ganska lätt och kostar ingenting alls.

– Där det passar kan man ha skylten ”Gäller inte cyklister”, så att vissa rödljus inte gäller högersvängande cykeltrafik eller vid övergångsställen som bara är ett övergångsställe, men signalreglerat. Här borde cyklar få passera rött ljus men lämna företräde om det kommer någon fotgängare. 

I en del korsningar svänger cykelbanan höger före rödljuset. Är det en bra idé?

– Mycket bra. Men det kan kosta flera miljoner att bygga om en korsning så om man behöver flytta kantsten, göra om hela gatans välvning och ta hänsyn till dagvattenflödet. Om vi skulle bygga om alla cykelkorsningar så bara för att möjliggöra högersvängar pratar vi miljarder. Det är ju mycket smartare att bara sätta upp en skylt för att tillåta högersvängar där det passar, säger Jonas Eliasson.

Enkla åtgärder som kostar i stort sett ingenting kan ibland innebära en enorm förbättring, anser han.

– Ett bra exempel är Götgatan där ett före detta bilkörfält har skilts av med plaststolpar. Det är inte så vackert men det fungerar, säger Jonas Eliasson.

Del 1 i serien ”Stockholmstrafiken”: Investeringar i trafiken inte så viktiga som vi tror 

Del 2: Ny rapport: För glest mellan passagerarna i kollektivtrafiken  

Del 3: Professor: Låt de som stör trafiken med gatuarbeten betala 

Läs mer: Så blev holländarna världens mest cyklande folk 

Läs mer: Cykelexpertens 14 tips för vett och etikett i trafiken