Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-28 15:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/daliga-cykelvagar-hammar-stockholms-utveckling/

STHLM

Dåliga cykelvägar hämmar Stockholms utveckling

Tre gånger så många stockholmare som i dag ska cykla till jobbet 2030. Det är regionens mål.
Tre gånger så många stockholmare som i dag ska cykla till jobbet 2030. Det är regionens mål. Foto: Magnus Hallgren

Sju procent av stockholmarna cyklar till jobbet, flest i innerstaden och färre i de yttre kranskommunerna. Andelen cykelresor ligger långt ifrån det mål som regionen själv satt upp.

– Vi måste få upp kvaliteten på de regionala cykelstråken, i dag lever bara en femtedel av dem upp till den önskade standarden, säger Handelskammarens vd Andreas Hatzigeorgiou.

Cykelresande kan motverka den växtvärk som håller tillbaka framgångsrika städer som Stockholm, menar Handelskammaren. Cyklar slukar mindre gatuutrymme än bilar och de kan dessutom avlasta kollektivtrafiken. Men det krävs investeringar i att bygga ut och förbättra cykelvägnätet.

Den sammanlagda längden av det framtida regionala cykelvägnätet är 800 kilometer. Det totala bilvägnätet i Stockholms län var 2010 nära 22 000 kilometer långt.

– Jag tror att det är helt nödvändigt att satsa mer på att öka cyklandet. De städer som kan attrahera de främsta talangerna är de som lyckas bäst – och där måste man kunna promenera och cykla, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Fler än varannan stockholmare kan nå sitt arbete på under en halvtimme med cykel. I mer än hälften av länets kommuner bor merparten av befolkningen inom 30 minuters cykelavstånd från jobbet.

Så reser man i Stockholm och några andra städer
Färdmedelsfördelning i genomsnitt per vecka
Så reser man i Stockholm  och några andra städer
Källa: Resvaneundersökning 2019, Region Stockholm.

Men på många platser är det svårt att ta sig fram smidigt och säkert, menar Handelskammaren, särskilt i innerstaden. Över kommungränserna kan kvaliteten på cykelvägarna variera kraftigt. Dessutom kan det vara svårt att hitta bra och säker parkering, vilket ökar risken att få cykeln stulen.

– Nederländerna har bevakade p-platser. Vid stationen i Utrecht finns världens största cykelparkering, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Enligt den senaste regionala resvaneundersökningen från 2019 stod cykeln för 7 procent av alla arbetsresor i Stockholms län. Högst är andelen bland de boende i Stockholms innerstad, där 14 procent av alla arbetsresor sker på cykel. I Stockholms stad som helhet, i Solna och Sundbyberg hamnar cykelresorna på sammanlagt 10 procent. Andelen sjunker till 6 procent i de förorter som ligger närmast innerstaden, som Nacka, Lidingö och Huddinge, och i de yttre kranskommunerna som Södertälje, Vallentuna och Haninge, ligger den på 3 procent.

Men jämfört med ledande cykelstäder, som Amsterdam och Köpenhamn, har Stockholm en låg andel cykeltrafik. Det tyder, enligt rapporten, på att det fortfarande finns betydande utrymme för ökad cykling. Utvecklingspotentialen i andra kommuner i regionen är ännu större.

– Cykeln är yteffektiv, att cykla är bra för klimatet, för folkhälsan och för att minska trängseln i trafiken. Den är helt central för att bygga en huvudstad som kan konkurrera med andra attraktiva regioner i Europa, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Antal cykelpassager i Stockholm
(över innerstadssnittet. Med rullande 5-årsmedelvärde.)
Antal cykelpassager i Stockholm
Källa: Miljöbarometern, Stockholms stad.

Stockholmsregionens mål är 20 procent arbetsresor med cykel till 2030. Går det att förverkliga?

– Jag väljer att se positivt på det, den nivå vi har i dag kan öka drastiskt, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Cykeltrafiken genom innerstadssnittet, det vill säga de som cyklar över tullarna, har ökat stadigt de senaste årtiondena. Rekordet för en mätpunkt håller för närvarande Liljeholmsbron med 14 144 cykelpassager under en vardag i augusti 2020.

Ska mikromobilitet – cykel, elcykel, elsparkcykel med mera – vara konkurrenskraftigt behöver det säkerställas både att resan inte tar längre tid än med ett annat färdsätt och att användaren känner sig trygg, menar Handelskammaren. Mikromobilitetens motorvägar. behöver vara helt separerade från biltrafik och gående, utformas så att en hög hastighet kan hållas längs hela stråket – de ska vara utan skarpa svängar och branta uppförsbackar. I stadstrafik är stopp och väntetider det som saktar ner cyklister mest, och på prioriterade stråk bör därför antalet stopp hållas till ett minimum.

Regionrådet Gustav Hemming (C) med sin cykel. Han välkomnar Handelskammarens rapport.
Regionrådet Gustav Hemming (C) med sin cykel. Han välkomnar Handelskammarens rapport. Foto: Anette Nantell

Regionrådet Gustav Hemming (C) är glad över Handelskammarens rapport.

– Just nu går det för långsamt med en utbyggnad av cykelvägnätet. Jag hoppas att alla politiker lyssnar på det Handelskammaren säger, cykelinfrastruktur behöver prioriteras högre, på alla nivåer. Det handlar ändå om rätt begränsande kostnader i förhållande till den stora trafik- och samhällsnyttan, säger han.

Det han vänder sig emot i rapporten är att cykel och elsparkcyklar värderas lika:

– Det är viktigt inte sätta likhetstecken mellan cykel och elsparkcykel, som Transportstyrelsen gör. Elsparkcyklarna gör ett ganska stort klimatavtryck under tillverkningen. Men de har i och för sig inneburit att folks irritation över cyklister har minskat en del, säger Gustav Hemming.

Läs mer:

Cykelbanor i Stockholm blev upp till tio gånger dyrare

De flesta i Stockholms län kan inte jobba hemifrån

Ämnen i artikeln

Klimatet
Cykeltrafik
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt