Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-23 10:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sthlm/de-dyker-efter-skrapet-som-stockholmarna-dumpat-i-vattnet/

STHLM

De dyker efter skräpet som stockholmarna dumpat i vattnet

02:53. Den ideella föreningen Rena Mälaren har rensat Sveriges tredje största sjö på nära hundra ton bilbatterier, cyklar, bildäck och kemikalier.

400 till 1.000 år. Så lång tid tar det för en petflaska som hamnar i vattnet att brytas ner. Ändå fortsätter skräpet dumpas.

Den ideella föreningen Rena Mälaren har rensat Sveriges tredje största sjö på nära hundra ton bilbatterier, cyklar, bildäck och kemikalier.

– När jag fick mer skräp än fisk på kroken insåg jag att något måste göras, säger dykaren Philip Marcellano.

Klockan är strax innan elva en kylig men solig lördag när dykaren Philip Marcellano, 27, trär på sig dykardräkten och hoppar ner vid båtarna som ligger intill Tranebergsbron i centrala Stockholm. Längs med strandkanten vid Alvik har dagens dykare fått varsin station där det ska rensas.

Tillsammans med volontärer som agerar repdragare åt dykarna rensar de Mälarens botten. På land hjälper medlemmar från Rotary Västerled till med att bland annat samla ihop skräpet och sortera det.

Philip Marcellano och den andre dykaren hinner bara vara i vattnet några sekunder innan de signalerar till repdragarna att de fått något på kroken. Men istället för fisk är det en solstol som dras upp på bryggan. Repdragarna Elea Juell-Skielse och Sofia Jernberg lägger solstolen, som är tydligt märkt av att ha legat under vatten en längre tid, åt sidan och kastar repet i vattnet igen. Några sekunder senare hissas en toalett upp på bryggan. Fem minuter senare har en till solstol, ett säte från en bil, ett långt, rostigt järnrör, flera glasflaskor och ett antal små ljusstakar dragits upp.

– Om det är så här mycket skräp i Mälaren, tänk dig då hur det ser ut i vissa delar i Asien, säger repdragaren Anders Wiggström samtidigt som han flyttar på skräpet för att göra plats för mer.

Bild 1 av 4 Philip Marcellano hoppar ner i vattnet.
Foto: Dennis Ylikangas
Bild 2 av 4 Philip Marcellano, 27, har dykt med Rena Mälaren i ett år. Nyligen hittade han flaskor på botten från 1700-talet som han sålde för 10.000 kronor styck.
Foto: Dennis Ylikangas
Bild 3 av 4 Volontären Per Ewing hjälper dykaren Philip Marcellano på med handskarna. ”Man måste vara två för att få på sig det sista”, säger Philip Marcellano.
Foto: Dennis Ylikangas
Bild 4 av 4 Repdragarna Elea Juell-Skielse och Sofia Jernberg får upp flera stora föremål på bara ett par minuter. Bland annat ett säte från en bil och flera solstolar.
Foto: Dennis Ylikangas

Sedan Rena Mälaren bildades 2018 har föreningen plockat upp omkring 100 ton skräp. Det är främst bilbatterier, elsparkcyklar och bildäck som de får upp. Bilbatterier innehåller frätande svavelsyra och tungmetallen bly, som kan orsaka allvarliga neurologiska skador. Bildäck innehåller PAH-oljor som gör gummit mjukt men också är cancerframkallande. Enligt en beräkning från Svenskt vatten genererar Mälarens vatten ett samhällsekonomiskt värde på 127 miljarder kronor varje år. Mälaren ger dricksvatten åt 1,7 miljoner människor.

– Jag tror inte stockholmarna förstår hur mycket skräp som ligger på botten. Det är inte konstigt att det inte växer ett enda sjögräs på botten vid Gamla stan eller att det knappt finns någon fisk i Mälaren, säger Stefan Wennerkvist, dagens dykledare.

Stefan Wennerkvist är dagens dykledare.
Stefan Wennerkvist är dagens dykledare. Foto: Dennis Ylikangas

Vi står ute på en av bryggorna vid strandkanten när en dykare signalerar att han hittat något. Upp kommer en stor, svart plastlåda. Stefan Wennerkvist lyfter på locket. Där i finns ett par bilbatterier, en gasoltub och flera flaskor med diverse kemikalier. Man ser spåren av olja och föroreningar där lådan dragits upp, de lägger sig som en blänkande hinna på vattnet.

– Den här lådan har nog legat på botten i cirka två år, säger Stefan Wennerkvist och rotar lite bland flaskorna. Det är tur att vissa flaskor inte verkar ha spruckit, så inte kemikalierna läckt ut i vattnet.

– Att fulla ungdomar kastar en tom vinflaska i vattnet må vara hänt, men det här har ju någon dumpat helt medvetet istället för att bara åka till soptippen, säger dykaren och fotografen, Oskar Kihlborg, som hittade lådan.

Bild 1 av 4 Dykaren Oskar Kihlborg hittade en svart låda innehållandes flera miljöfarliga föremål. Dykledaren Stefan Wennerkvist uppskattar att lådan legat i vattnet i två år.
Foto: Dennis Ylikangas
Bild 2 av 4 Den svarta lådan hittades i vattnet vid Alkvisstrand av dykaren Oskar Kihlborg.
Foto: Oskar Kihlborg
Bild 3 av 4 Ett par bilbatterier och flera flaskor med kemikalier låg i lådan.
Foto: Dennis Ylikangas
Bild 4 av 4 Dykledaren Stefan Wennerkvist tror inte Stockholmarna är medvetna om att det är en sopptipp på Mälarens botten.
Foto: Dennis Ylikangas

Oskar Kihlborg går under vattnet. Snart dyker han upp igen, den här gången med en laptop och en gammal båtmotor. Stefan Wennerkvist tar emot datorn och öppnar upp den.

– Nä, jag tror inte den här funkar längre, säger han och skrattar.

Vad är det konstigaste du fått upp från botten?

– Ojoj, det konstigaste var nog när vi dök vid Söder Mälarstrand och fick upp en påse med gamla fotoalbum. Det var ett par som hade tagit privata porrbilder, klistrat in i albumen och av någon anledning hade de kastats i vattnet, säger dykledaren Stefan Wennerkvist.

Philip Marcellano tog sitt dykcertifikat i Thailand för två år sedan och har i ett drygt år varit med och dykt med Rena Mälaren. För honom handlar det inte bara om att han vill göra något bra för miljön.

– Gemenskapen i föreningen har verkligen haft en positiv inverkan på mig, jag har tidigare kämpat med psykisk ohälsa. Det har hjälpt jättemycket med tankarna att få dyka och försvinna iväg lite.

Han berättar om hur fokuserad man blir när man är under vattnet.

– Man tänker inte, man bara fokuserar på att få upp så mycket skräp som möjligt.

Han säger att han har med sig en kniv, ifall han skulle fastna i något gammalt fiskenät. På morgonsamlingen förklarade dykledaren Stefan Wennerkvist att dykaren signalerar åt repdragaren med tre snabba ryck i repet om hen skulle behöva hjälp eller om det är nödläge. Än så länge har inte Philip Marcellano hamnat i någon sådan situation.

Sandra Lautala är en av dagens volontärer som hjälper till att dra upp skräpet som dykarna hittar på botten.
Sandra Lautala är en av dagens volontärer som hjälper till att dra upp skräpet som dykarna hittar på botten. Foto: Dennis Ylikangas

Sandra Lautala är volontär och under dagens städning hugger hon in som repdragare. Hon kände att hon ville engagera sig och göra nytta för miljön när hon hittade Rena Mälaren via deras Instagramkonto.

– Jag brinner verkligen för miljöfrågor, men det är svårt att veta hur man kan engagera sig. Det är helt fantastiskt att vara med här och dra upp allt skräp.

Sandra Lautala är ett nytillskott bland volontärerna, dagens rensning är hennes andra. Den första gången glömmer hon aldrig.

– När jag var med som repdragare första gången så städade vi botten runt Lidingö. Då fick vi upp ett kassaskåp som någon hade dumpat i vattnet. Det visade sig att det skåpet hade tagits vid ett inbrott hos en familj 1997.

Bild 1 av 2 Två ton skräp. Så mycket fick Rena Mälaren och Rotary upp under rensningen i Alvik.
Foto: Dennis Ylikangas
Bild 2 av 2 Bilbatterier är bland det vanligaste som Rena Mälaren hittar när de genomför sina rensningar. De innehåller frätande svavelsyra och tungmetallen bly, som kan orsaka permanenta neurologiska skador.
Foto: Dennis Ylikangas

Nedskräpning av våra hav och sjöar är ett stort globalt problem. Redan nu flyter det omkring 150 miljoner ton skräp i världens hav. Det mesta av skräpet är plast och forskare varnar för att om vi inte gör något kommer det år 2050 finnas mer plast än fiskar i våra hav.

Plasten är extra problematisk för vattenlevande djur och sjöfåglar som tror att det är mat. När deras magar fylls med plast istället för mat kan de svälta ihjäl. De senaste åren har det kommit flera larmrapporter om döda valar som flutit iland med magarna fulla av plast. Plasten försvinner inte, utan bryts bara ner i mindre och mindre delar till så kallad mikroplast. Får exempelvis en fisk i sig mikroplast kan den transporteras till den arten som i sin tur äter fisken. I Bohuslän spolas en kubikmeter skräp i timmen upp på land.

– Det som är det största problemet är att det fortsätter att tillföras skräp från så många källor till våra vatten, säger Charlotta Stadig, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Ser ni att något blivit bättre i svenska vatten?

– Nej, inte direkt i vattnen, får man nog tyvärr säga eftersom tillförseln fortfarande är så pass stor. Det som har blivit bättre är att problemets allvar och omfattning uppmärksammas allt mer och vi upplever att det finns ett stort engagemang både om vi tittar globalt, nationellt och på lokal nivå, säger Charlotta Stadig.

Hur ska man då göra för att få folk att sluta kasta skräp i vattnet? Dykaren Philip Marcellano tror att man måste börja tidigt.

– Jag tror man måste börja nerifrån, alltså med barnen på förskolan. Får man dem att förstå att man inte ska kasta skräp i vattnet kan de förhoppningsvis påverka sina föräldrar, säger Philip Marcellano.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt